Använd minneslistan nedan vid godkännandeprövning av livsmedelsanläggningar som ska godkännas med stöd av förordning (EG) nr 853/2004.

Använd minneslistan nedan vid godkännandeprövning av livsmedelsanläggningar som ska godkännas med stöd av förordning (EG) nr 853/2004.

Använd minneslistan nedan vid godkännandeprövning av livsmedelsanläggningar som ska godkännas med stöd av förordning (EG) nr 853/2004.

På den här sidan hittar du fakta om modersmjölksersättning och tillskottsnäring, vilka regler som styr dem, vilka krav på anmälan som finns liksom krav på sammansättning och märkning.

Ta del av de viktigaste typerna av mykotoxinbildande mögelsvampar och dess egenskaper. Lär dig om mögelsvamparnas och toxinernas betydelse i livsmedel, bedömning vid förekomst med mera.

På den här sidan hittar du fakta om mykotoxiner, eller mögelgifter och de regler som styr provtagning av livsmedel för analys av olika mykotoxiner.

Kontrollmyndigheterna i livsmedelskedjan ska ha beredskapsplaner för att kunna vidta åtgärder om foder och livsmedel kan utgöra en allvarlig risk mot djur eller människor. Här kan du läsa hur du kan utforma en sådan plan.

Kontrollplanen ska ge en övergripande bild av myndighetens planerade kontroll och den ska vara minst treårig. Här får du veta vad som kan ingå i en kontrollplan.

Kontrollmyndigheter har omfattande rätt till upplysningar och tillträde till handlingar, områden, lokaler, andra utrymmen med mera. Ta del av vad som gäller här nedanför.

I det här avsnittet beskrivs utförligt vilket ansvar och uppdrag myndigheter och övriga aktörer har vid ett utbrott samt vilket stöd de kan ge.

Alla myndigheter lämnar en gång per år uppgifter om sin livsmedelskontroll till Livsmedelsverket i den så kallade myndighetsrapporteringen. Här får du veta hur rapporteringen går till och vad uppgifterna kan användas till.

Ibland behöver företagaren märka ut hur mycket av en viss ingrediens som ingår i ett livsmedel, en så kallad mängdangivelse. Det är exempelvis ett krav om namnet på ingrediensen nämns i livsmedlets beteckning och är av särskilt värde för konsumenten.

På den här sidan hittar du fakta om vad som särskilt gäller för märkning av ”fri från”-livsmedel. Vad som särskilt gäller för den information som ska kunna lämnas om specialkost hittar du på den separata sidan Information om specialkost.

Utöver de generella reglerna om märkning finns särskilda krav för hur berikade livsmedel ska märkas. Här hittar du de regler som gäller märkning av berikade livsmedel.

EU-lagstiftningen ställer hårda krav på märkning av produkter som innehåller genetiskt modifierade organismer, GMO. Syftet är att konsumenten ska ha möjlighet att göra ett medvetet val. Här får du veta vad som gäller.

Nedan får du veta vad som gäller vid märkning av honung och produkter som delvis består av honung. Vilka regler som ska tillämpas beror på om den som säljer honungen är livsmedelsföretagare eller ej.

Reglerna om hur ett kosttillskott ska märkas gäller utöver de allmänna märkningsreglerna, som berör alla livsmedel. Här hittar du märkningsreglerna för kosttillskott.

När livsmedelstillsatser säljs som sådana finns särskilda märkningskrav. Kraven på märkningen är olika för tillsatser som säljs mellan företag och tillsatser som säljs direkt till konsumenten. Här hittar du vilka krav som ställs.

Ta del av hur Nyckelhålet får användas vid märkning av livsmedel och placering i butiker, på hyllkanter, på skyltar och annat. Du hittar också information om näringsdeklaration och Nyckelhålet.

Det här lagstiftningsområdet omfattar kontroll som utförs vid dricksvattenanläggningar.

För att vara riskbaserad och enhetlig planeras länsstyrelsernas kontroll av livsmedels- och foderföretag i primärproduktionen nationellt. Här kan du läsa om stegen från nationell kontrollplanering till val av kontrollobjekt och regelbunden kontroll i alla branscher.

Den nationella kontrollplanen är ett styrdokument för myndigheterna och ger information som kan hjälpa företagen. Här finns mål för livsmedelskedjan och kontrollen och en beskrivning av Sveriges kontrollsystem.

På den här sidan hittar du information om kontroll av naturligt mineralvatten efter att det godkänts av Livsmedelsverket. Läs om hur naturligt mineralvatten definieras, vilken behandling som är tillåten, mikrobiologiska och kemiska kvalitetskrav samt hur naturligt mineralvatten ska märkas.

Här hittar du information om lagstiftningen som rör naturligt mineralvatten och källvatten och skillnaderna mellan dessa produkter.

På den här sidan hittar du vilka nedsättningar av fastställda provtagningsintervall som Livsmedelsverket som behörig myndighet har accepterat.

I de flesta fall ska livsmedelsförpackningar vara märkta med uppgift om hur mycket livsmedlet väger eller vilken volym som ryms i förpackningen. Det kallas för nettokvantitet. Här kan du läsa om hur nettokvantiteten ska anges.

På den här sidan hittar du fakta om nitrat, gränsvärden för nitrat och faktorer som har betydelse för nitrathalten i grönsaker.

På den här sidan kan du läsa nodnätverkets instruktion.

Calicivirus, som orsakar vinterkräksjukan, kan delas in i två grupper, noro- och sapovirus. Norovirus är den vanligaste och presenteras mycket kort här.

Nya livsmedel är livsmedel som vi inom EU inte har ätit i någon större utsträckning före 15 maj 1997. För att skydda folkhälsan ska sådana livsmedel riskvärderas och godkännas innan de får säljas. Här får du veta vilka regler som gäller och hur de ska användas.

Nyckelhålet hjälper konsumenter att välja nyttiga livsmedel på ett enkelt sätt. Här får du veta mer om vad Nyckelhålsmärkningen innebär, vilka regler som gäller och vad som krävs för att företagare ska få märka produkter med symbolen.

Ta reda på vad orden egentligen betyder här. De flesta begrepp i Nyckelhålsreglerna definieras antingen i bilaga 1 till LIVSFS 2005:9 eller i annan lagstiftning. Några begrepp är definierade på andra ställen eller är tolkningar som Livsmedelsverket gjort.

Ta del av var du kan hitta gränsvärden för några olika agens.

Detta avsnitt tar upp mycket kortfattat om specialfall, där matförgiftningen orsakas av exempelvis allergener, histamin eller giftsvamp.

På denna sida finner du information om när sanktionsavgift inte ska tas ut vid bristande efterlevnad.

Här får du veta när reglerna om dricksvatten ska tillämpas för verksamhetsutövare som producerar eller tillhandahåller dricksvatten enligt 2 och 3 §§ LIVSFS 2022:12. Du hittar även information om undantag från reglerna enligt 33-35 §§ LIVSFS 2022:12.

Närings- och hälsopåståenden är information om att ett livsmedel har ett visst hälsosamt innehåll eller vissa positiva effekter på hälsan. Närings- och hälsopåståenden är frivillig märkning. Den kan vara omfattande eller bara antydas.

På denna sida finns exempel på vanliga begrepp som antyder att ett livsmedel har en positiv effekt på hälsan och Livsmedelsverkets syn på dem.

Läs om vilka näringsämnen som ska anges i näringsdeklarationen och hur den ska presenteras. Näringsdeklarationen är obligatorisk, i de flesta fall, men det finns några undantag.

Ta del av vad näringspåståenden är och vad reglerna som styr området innebär. Du hittar också en rad exempel på hur näringspåståenden får användas.

En del produkter kallas kosttillskott trots att de inte ingår i definitionen. Kosttillskott kan till exempel förväxlas med läkemedel eller medicintekniska produkter som i sammanhanget kallas för gränslandsprodukter. Här reder vi ut begreppen.

Här kan kontroll av andra krav i lagstiftningen som inte ryms inom övriga rapporteringspunkter rapporteras.

På den här sidan kan du läsa om vilka uppgifter som är obligatoriska att märka ut på färdigförpackade livsmedel. Alla uppgifter är inte obligatoriska för alla typer av livsmedel. Vilka undantag som finns hittar du också här.

På den här sidan kan du läsa om vilka uppgifter som är obligatoriska att informera om för livsmedel som inte är färdigförpackade.

Officiella assistenter ska utföra kontrolluppgifter under teamchefens ansvar. Den här instruktionen förklarar hur officiell veterinär är inkluderad. Instruktionen börjar gälla 1 januari 2022.

Lär dig mer om olika syften med provtagning och analys i offentlig kontroll. Syftet påverkar när i livsmedelskedjan det är lämpligast att ta prov, hur många prover som behöver tas och vid vilken tidpunkt under ett livsmedels hållbarhetstid som proverna bör tas.

En av de åtgärder en kontrollmyndighet kan använda sig av är omhändertagande, det vill säga att ta hand om varor. Här får du veta vilka regler som gäller på området.

De operativa målen är en del av den nationella kontrollplanen (NKP). Syftet med målen är att likrikta livsmedelskontrollen.

Nedan finner du stödmaterial till operativt mål 1 – mikrobiologiska och kemiska faror i faroanalys och beredning av dricksvatten. Stödet innehåller information och frågor som är bra att ställa vid kontroll av att målet är uppfyllt.

Ta del av vårt stödmaterial till operativt mål 10 - allergena ingredienser i färdigförpackade livsmedel. Stödet innehåller information och frågor som är bra att ställa vid kontroll av att målet är uppfyllt.