Till huvudinnehåll
Hittade 688 träffar som innehåller orden av typ Innehåll
Filtrera på typ
Att använda tillsatser i tillsatser, aromer, enzymer och näringsämnen
Tillsatser kan användas för att standardisera, späda ut, lösa upp eller underlätta lagring av tillsatser, aromer, enzymer och näringsämnen. Till exempel kan en tillsats ingå som bärare i en arom eller för att förlänga hållbarheten på en färgberedning. Men det finns villkor att följa i sådana fall.
Att besluta om sanktionsavgifter
Vem som beslutar om sanktionsavgifter och i vilka fall beslut ska fattas hittar du information om nedan. Du får också veta vilka skyldigheter och rättigheter kontrollmyndighet respektive livsmedelsföretagare har.
Att informera frivilligt
Företagen kan välja att informera om fler uppgifter än de som krävs för livsmedel som inte är färdigförpackade. Men då finns ändå bestämmelser som måste följas. Här kan du läsa om vad som gäller.
Att räkna om från en tillsatsform till en annan
Nedan hittar du information som gör det lättare att räkna ut maximihalter för de tillsatser som anges på särskilt sätt i lagstiftningen. Det handlar om när maximihalten anges i annan form än själva tillsatsen.
Avfall
All hantering av livsmedel innebär att man också måste ta hand om avfall. Det ska till exempel förvaras både under och efter produktionen. Här får du veta mer om krav på och principer för sopkärl, soprum, returmaterial, avfall under produktion och kasserade varor.
Avskrivning av åtalsanmälan
Även om en myndighet anmält ett misstänkt brott mot livsmedelsreglerna till åtal finns det flera situationer då en åtalsanmälan riskerar att avskrivas. Här får du veta hur du kan påverka det beslutet genom god dokumentation och hur en avskrivning överklagas.
B - Allmän livsmedelsinformation
Det här lagstiftningsområdet innehåller krav på allmän livsmedelsinformation som gäller de flesta livsmedel.
B - Lokala förändringar
Den här sammanställningen ger dig som officiell veterinär eller officiell assistent stöd för att fatta rätt beslut om kött när det gäller lokala förändringar.
Bacillus cereus - provtagning
Här beskrivs användningsområde för provtagning och analys av Bacillus cereus.
Bedömning av analysresultat
Den kontrollmyndighet som bestämmer att ett prov av livsmedel ska tas bör också göra den slutliga bedömningen av analysresultatet. Här får du stöd för hur du kan bedöma analysresultat.
Bedömning av fynd i kontrollen
På den här sidan får du veta hur bedömningar av olika fynd i kontrollen kan göras. Beroende på fyndet finns det olika tillvägagångssätt och informationskällor att använda.
Bedömning av företagens provtagningsfrekvens för ätfärdiga livsmedel
Bedömning av lämpligt provtagningsintervall påverkas av tidigare analysresultat, förfaranden enligt HACCP och produktionsvolym. Producenter med stor produktion bör ta prov oftare än andra, då det innebär större risk om produkter med Listeria monocytogenes släpps ut på marknaden.
Bedömning av kvaliteten på hönsägg
Ta del av hur Livsmedelsverket utför stickprovsmässig kontroll vid äggpackerier för att kontrollera att packerierna klarar av att kvalitets- och viktsortera äggen.
Bedömning och granskning av kvalitetssäkringssystem - primärproduktion
I erfarenhetsmodulen tas hänsyn till de kvalitetssäkringssystem som ett företag kan vara anslutna till. Dessa är branschens tolkning av hur lagstiftningens krav kan nås men kan också omfatta krav utöver det. Här beskrivs hur de centrala myndigheterna granskar och bedömer kvalitetssäkringssystemen.
Bedömning och rapportering av resultat
På den här sidan hittar du information om hur analysresultat av dricksvatten ska bedömas och om omedelbar information om resultatet enligt 26 § LIVSFS 2022:12.
Behovsinventering
En behovsinventering eller behovsutredning tas fram för att kunna planera kontrollen. Här beskrivs vad en behovsinventering består av.
Bekämpningsmedelsrester - provtagning
Lär dig mer om provtagning av livsmedel för analys av rester av bekämpningsmedel. Vi beskriver regler och farokaraktärisering av ämnena, situationer när provtagning är lämpligt, vad man bör tänka på vid provtagning och hur analyserade halter ska bedömas.
Beredningskemikalier och filtermaterial
På den här sidan hittar du information om beredningskemikalier och filtermaterial enligt 16 § LIVSFS 2022:12 som används vid dricksvattenproduktion.
Beredskapsplan vid fynd av positivt trikinprov i djur från Sverige
Läs om den beredskapsplan som varje land i EU måste ha med åtgärder som ska vidtas vid ett positivt trikinprov.
Berikning
Berikning innebär att vitaminer, mineralämnen eller andra ämnen med näringsmässig eller fysiologisk verkan tillsätts livsmedel, till exempel för att höja näringsvärdet. Här får du veta mer om vad berikning innebär, vilka regler som gäller och vad som krävs för att få berika livsmedel.
Beräkning av andelen fullkorn
Att beräkna andelen fullkorn är viktigt för att kunna veta om ett livsmedel får Nyckelhålsmärkas. Här får du veta hur det går till.
Beräkningsexempel
Här hittar du exempel på hur man kan beräkna kontrolltiden utifrån verksamhetens risk, informations- och märkningsansvar och tidigare erfarenheter från kontrollen.
Besiktning av vilt
Här hittar du information om vilka olika typer av vilt som förekommer i Sverige, på vilka sätt viltet når konsumenten och hur besiktning av vilt ska gå till på godkänd vilthanteringsanläggning.
Besiktning efter slakt
Här hittar du som officiell veterinär eller officiell assistent bindande anvisningar för hur besiktning efter slakt ska genomföras vid slakt- och vilthanteringsanläggningar.
Besiktning efter slakt av fjäderfä
På den här sidan hittar du som är officiell veterinär styrande information om hur besiktning efter slakt av fjäderfä ska utföras enligt förordning (EU) 2019/627. Du hittar även stödjande information om hur du bör gå till väga för att kraven i lagstiftningen ska uppfyllas.
Besiktning före slakt av fjäderfä
På den här sidan hittar du som är officiell veterinär styrande information om hur besiktning före slakt av fjäderfä ska utföras enligt förordning (EU) 2019/627. Du hittar även stödjande information om hur du bör gå till väga för att kraven i lagstiftningen ska uppfyllas.
Besiktning före slakt av tama hov- och klövdjur
På den här sidan hittar du som är officiell veterinär styrande information om hur besiktning före slakt av tama hov- och klövdjur ska utföras enligt lagstiftningen. Du hittar även stödjande information om hur du bör gå till väga för att kraven i lagstiftningen ska uppfyllas.
Besiktningsgång för tama hov- och klövdjur
Varje slaktkropp med tillhörande organ ska besiktigas efter slakt. Hur besiktningen ska utföras beror på djurslag och ålder. På denna sida beskrivs besiktningsgången för de olika djurslagen.
Beskrivning av aktiviteter för dricksvattenanläggningar
Ta del av beskrivningar av de aktiviteter i riskklassningsmodellen som kan anges för anläggningar med huvudsaklig inriktning Dricksvatten. Läs också kort vilket kontrollbehov som är kopplat till varje aktivitet i riskklassningen.
Beskrivning av aktiviteter för huvudkontor
Ta del av beskrivningar av de aktiviteter som kan anges för livsmedelsverksamheter med huvudsaklig inriktning huvudkontor. Läs också kort om vilket kontrollbehov som gör att Livsmedelsverket har tagit med aktiviteten i riskklassningen.
Beskrivning av aktiviteter för kontaktmaterialverksamheter
På den här sidan finner du beskrivningar av de aktiviteter i riskklassningsmodellen som kan anges för verksamheter med huvudsaklig inriktning Kontaktmaterial.
Beskrivning av aktiviteter för slakt- och vilthanteringsmodellen
Ta del av vilka aktiviteter som kan anges för verksamheter med huvudsaklig inriktning slakt och vilthantering. Läs om vad aktiviteterna omfattar, vilken poäng de ger och om det är en huvudaktivitet. Du får också vägledning till vad Livsmedelsverket anser ska kontrolleras kopplat till aktiviteten.
Beskrivning av aktiviteter i sista led
Ta del av beskrivningar av de aktiviteter i riskklassningsmodellen som kan anges för livsmedelsanläggningar med huvudsaklig inriktning sista led. Läs också om vilket kontrollbehov som är anledningen till att Livsmedelsverket har tagit med aktiviteten i riskklassningen.
Beskrivning av aktörer och flöden
Här hittar du information om hur RASFF och iRASFF fungerar i praktiken. Du får bland annat följa ett medelandes väg i iRASFF och se vilka aktörer som får tillgång till informationen.
Beskrivning av allmänna aktiviteter i tidigare led
Ta del av beskrivningar av de aktiviteter i riskklassningsmodellen som kan anges för verksamheter med huvudsaklig inriktning Tidigare led, oavsett om den är registrerad eller godkänd. Läs också om vilket kontrollbehov som gör att Livsmedelsverket har tagit med aktiviteten i riskklassningen.
Beskrivning av produktgrupper för kontaktmaterialverksamheter
På den här sidan finner du beskrivningar av de produktgrupper som kan anges vid riskklassningen av kontaktmaterialverksamheter.
Beskrivning av produktgrupper för tidigare led och huvudkontor
På den här sidan finner du beskrivningar av de produktgrupper, som kan anges för livsmedelsverksamheter med huvudsaklig inriktning Tidigare led eller Huvudkontor.
Beskrivning av särskilda aktiviteter i tidigare led
På den här sidan finner du beskrivningar av de aktiviteter i riskklassningsmodellen som kan anges för godkända livsmedelsverksamheter med huvudsaklig inriktning Tidigare led.
Beslut om kontrollfrekvens
På den här sidan finns en beslutsmall för beslut om fastställande av kontrollfrekvens enligt nya riskklassningsmodellen. Här hittar du också information om hur du kan anpassa och använda mallen.
Beslut om kött från fjäderfä
Den här instruktionen ger dig som officiell veterinär bindande anvisningar för beslut om kött och fyndregistrering för kött från fjäderfä.
Beslut om kött från tama hov- och klövdjur
Den här instruktionen ger dig som officiell veterinär eller officiell assistent bindande anvisningar för beslut om kött från tama hov- och klövdjur efter utförd köttbesiktning.
Bilaga 2 Rapporteringspunkter
Alla kontrollmyndigheter ska årligen rapportera information om sin kontrollverksamhet. Den här anvisningen gäller den kontroll som utförts under 2024 och ska rapporteras till Livsmedelsverket senast den 31 januari 2025.
Bilaga 2 - Rapporteringspunkter
Alla kontrollmyndigheter ska årligen rapportera information om sin kontrollverksamhet. Den här anvisningen gäller den kontroll som utförts under 2023 och ska rapporteras till Livsmedelsverket senast den 31 januari 2024.
Bilaga 3 – valbara parametrar till informationspost 49 och 51
Alla kontrollmyndigheter ska årligen rapportera information om sin kontrollverksamhet. Den här anvisningen gäller den kontroll som utförts under 2022 och ska rapporteras till Livsmedelsverket senast den 31 januari 2023.
Bilaga 3 – valbara parametrar till informationspost 50 och 52
Alla kontrollmyndigheter ska årligen rapportera information om sin kontrollverksamhet. Den här anvisningen gäller den kontroll som utförts under 2023 och ska rapporteras till Livsmedelsverket senast den 31 januari 2024.
Bilaga 3 - valbara parametrar till post 47 och 49
Alla kontrollmyndigheter ska årligen rapportera information om sin kontrollverksamhet. Den här anvisningen gäller den kontroll som utförts under 2021 och ska rapporteras till Livsmedelsverket senast den 31 januari 2022.
Bilaga 3 Valbara parametrar 2024
Valbara parametrar till informationsposterna ”Parametrar utgående dricksvatten” och ”Parametrar dricksvatten hos användaren” Den här anvisningen gäller den kontroll som utförts under 2023 och ska rapporteras till Livsmedelsverket senast den 31 januari 2024.
Biogena aminer (histamin) - provtagning
Lär dig om viktiga egenskaper hos histamin, sjukdomssymtom, betydelse i olika livsmedel, bedömning vid förekomst med mera. Det finns även andra biogena aminer men de nämns inte i denna text.
C - Etiologisk indelning
Den här sammanställningen ger dig som officiell veterinär eller officiell assistent stöd för att fatta rätt beslut om kött när det gäller specifika förändringar uppdelade efter etiologi.
C - Särskild märkning och information
Det här lagstiftningsområdet innehåller krav på livsmedelsinformation som gäller för specifika livsmedel, till exempel Nyckelhålet, kosttillskott och honung.