Till huvudinnehåll
Hittade 49 träffar som innehåller orden under Information och märkning av typ Innehåll
Filtrera på typ
Allergeninformation
Det är extra viktigt att information om allergener är tydlig. Inom EU har vi kommit fram till ett antal ämnen eller produkter som alltid måste anges i ingrediensförteckningen. Det beror på att de flesta människor som är allergiska reagerar mot något eller några av dessa ämnen.
Ansvar för informationen
Det är alltid företaget i vars namn ett livsmedel säljs som har det grundläggande ansvaret för informationen. Andra företag i livsmedelskedjan har också ansvar, men på ett annat sätt. Här får du en närmare förklaring.
Att informera frivilligt
Företagen kan välja att informera om fler uppgifter än de som krävs för livsmedel som inte är färdigförpackade. Men då finns ändå bestämmelser som måste följas. Här kan du läsa om vad som gäller.
Beräkning av andelen fullkorn
Att beräkna andelen fullkorn är viktigt för att kunna veta om ett livsmedel får Nyckelhålsmärkas. Här får du veta hur det går till.
Datummärkning
Färdigförpackade livsmedel ska oftast vara märkta med bäst före-dag eller sista förbrukningsdag. Det är alltid företaget som producerar eller säljer produkten som är ansvarigt för livsmedelsinformationen och ska avgöra vilken märkning som är lämplig att använda.
Distansförsäljning - färdigförpackade livsmedel
Vid distansförsäljning har konsumenten rätt att få tillgång till all obligatorisk information, utom hållbarhetsdatum, innan köpet avslutas. Hur det ska gå till kan du läsa om på denna sida.
Distansförsäljning - inte färdigförpackade livsmedel
När en kund ringer och beställer mat för hemkörning blir maten förpackad på konsumentens begäran. Maten ska då ses som livsmedel som inte är färdigförpackade. Kunden har då rätt att få viss information om livsmedlet innan köpet avslutas.
Exempel på produkter som inte får Nyckelhålsmärkas
Nyckelhålsmärkt mat ska göra det enkelt för konsumenter att välja nyttigt. Nedan får du veta vilka produkter som inte får märkas med Nyckelhålet.
Frivillig information
Företagen kan välja att märka ett färdigförpackat livsmedel med frivilliga uppgifter. Då finns bestämmelser som måste följas. Här kan du läsa om vilka krav som ställs på frivillig information.
Färdigförpackade livsmedel
På den här sidan får du veta vad som egentligen räknas som ett färdigförpackat livsmedel. Det finns en definition för det i lagstiftningen. Alla färdigförpackade livsmedel ska vara fullständigt märkta med ett antal obligatoriska uppgifter.
Förvaringsanvisning
På livsmedelsförpackningar märkta med sista förbrukningsdag måste förvaringsanvisning också anges. Det krävs annars bara om det är nödvändigt för livsmedlets hållbarhet. Ibland behöver företaget ange hur länge ett livsmedel är hållbart i öppnad förpackning.
Grupp 11-15: Mjölk, fermenterade produkter & vegetabiliska alternativ
På den här sidan hittar du information om vad som gäller för Nyckelhålsmärkning av produkter i livsmedelsgrupp 11-15.
Grupp 1-3: Grönsaker, frukt, bär och nötter med mera
På den här sidan får du veta vad som gäller för Nyckelhålsmärkning av produkter som ingår i livsmedelsgrupp 1-3.
Grupp 16-18: Ost och motsvarande vegetabiliska produkter
På den här sidan får du veta vad som gäller för Nyckelhålsmärkning av de produkter som ingår i livsmedelsgrupp 16-18.
Grupp 19-20: Matfett och oljor med mera
På den här sidan får du veta vad som gäller för Nyckelhålsmärkning av de produkter som ingår i livsmedelsgrupp 19-20.
Grupp 21-22: Fiskeriprodukter och produkter därav
På den här sidan får du veta vad som gäller för Nyckelhålsmärkning av produkter som ingår i livsmedelsgrupp 21-22.
Grupp 23-24: Kött och produkter som innehåller kött
På den här sidan får du veta vad som gäller för Nyckelhålsmärkning av de produkter som ingår i livsmedelsgrupp 23-24.
Grupp 25: Vegetabiliska produkter
På den här sidan får du veta vad som gäller för Nyckelhålsmärkning av produkter som ingår i livsmedelsgrupp 25.
Grupp 26-30: Färdigrätter
På den här sidan får du veta vad som gäller för Nyckelhålsmärkning av produkter som ingår i livsmedelsgrupp 26-30.
Grupp 31-32: Dressingar och såser
På den här sidan får du veta vad som gäller för Nyckelhålsmärkning av produkter som ingår i livsmedelsgrupp 31-32.
Grupp 4-6: Mjöl, gryn och ris med mera
På den här sidan får du veta vad som gäller för Nyckelhålsmärkning av de produkter som ingår i livsmedelsgrupp 4-6.
Grupp 7-10: Gröt, bröd och pasta med mera
På den här sidan får du veta vad som gäller för Nyckelhålsmärkning av produkter som ingår i livsmedelsgrupp 7-10.
Hantering av avvikelser - Nyckelhålet
Den som använder Nyckelhålsmärkningen har ett ansvar att följa reglerna. Myndigheten ska kontrollera att reglerna följs. Om en företagare bryter mot Nyckelhålsreglerna i sin märkning ska det bedömas på samma sätt som andra överträdelser av livsmedelslagstiftningen.
Hälsopåståenden
Ta del av vad hälsopåståenden är och vad reglerna som styr området innebär. Du hittar också en rad exempel på hur hälsopåståenden får användas.
Information och märkning
Information och märkning är ett centralt område när det gäller säkra livsmedel. Det handlar också om att ingen konsument ska bli lurad om vad maten innehåller. Här får du veta vilka regler som gäller och hur de ska användas.
Informationen får inte vilseleda
Konsumenten får inte bli vilseledd av informationen om ett livsmedel. Varken hur livsmedlet presenteras i sin helhet eller hur bilderna på förpackningen ser ut får bidra till ett vilseledande intryck. Här kan du läsa mer om vad som gäller.
Ingredienser
I ingrediensförteckningen ska ingredienserna anges i fallande storleksordning efter vikt vid framställningen. Men det finns undantag. Varje ingrediens ska anges på rätt sätt med sin specifika beteckning. Även tillsatser, aromer och enzymer är ingredienser som ska anges.
Inte färdigförpackade livsmedel
Livsmedel som inte är färdigförpackade kan vara helt oförpackade, ligga i en förpackning som lämnas över en disk eller förpackas på konsumentens begäran. I samtliga fall gäller att konsumenten enkelt ska få den information hen har rätt till.
Kontroll av information och märkning
Konsumenter och företag i livsmedelskedjan är beroende av att informationen om livsmedlen är korrekt, tydlig, förståelig och läsbar. God redlighet är därför ett av livsmedelslagstiftningens syften.
Kontroll av Nyckelhålet
Det är frivilligt för företagare att använda Nyckelhålet i märkning och presentation av livsmedel. Om symbolen används måste de regler som gäller följas. Kontroll utförs av ansvarig myndighet, precis som den övriga kontrollen av märkning av livsmedel.
Livsmedlets beteckning
Alla färdigförpackade livsmedel ska vara märkta med en beteckning som beskriver vad det är för slags livsmedel. Ta del av hur företaget ska komma fram till rätt beteckning. Läs också om vilka uppgifter som i vissa fall ska anges tillsammans med beteckningen.
Mängdangivelse
Ibland behöver företagaren märka ut hur mycket av en viss ingrediens som ingår i ett livsmedel, en så kallad mängdangivelse. Det är exempelvis ett krav om namnet på ingrediensen nämns i livsmedlets beteckning och är av särskilt värde för konsumenten.
Märkning och presentation - Nyckelhålet
Ta del av hur Nyckelhålet får användas vid märkning av livsmedel och placering i butiker, på hyllkanter, på skyltar och annat. Du hittar också information om näringsdeklaration och Nyckelhålet.
Nettokvantitet
I de flesta fall ska livsmedelsförpackningar vara märkta med uppgift om hur mycket livsmedlet väger eller vilken volym som ryms i förpackningen. Det kallas för nettokvantitet. Här kan du läsa om hur nettokvantiteten ska anges.
Nyckelhålet
Nyckelhålet hjälper konsumenter att välja nyttiga livsmedel på ett enkelt sätt. Här får du veta mer om vad Nyckelhålsmärkningen innebär, vilka regler som gäller och vad som krävs för att företagare ska få märka produkter med symbolen.
Nyckelhålet – ord och definitioner
Ta reda på vad orden egentligen betyder här. De flesta begrepp i Nyckelhålsreglerna definieras antingen i bilaga 1 till LIVSFS 2005:9 eller i annan lagstiftning. Några begrepp är definierade på andra ställen eller är tolkningar som Livsmedelsverket gjort.
Närings- och hälsopåståenden
Närings- och hälsopåståenden är information om att ett livsmedel har ett visst hälsosamt innehåll eller vissa positiva effekter på hälsan. Närings- och hälsopåståenden är frivillig märkning. Den kan vara omfattande eller bara antydas.
Närings- och hälsopåståenden – begrepp
På denna sida finns exempel på vanliga begrepp som antyder att ett livsmedel har en positiv effekt på hälsan och Livsmedelsverkets syn på dem.
Näringsdeklaration
Läs om vilka näringsämnen som ska anges i näringsdeklarationen och hur den ska presenteras. Näringsdeklarationen är obligatorisk, i de flesta fall, men det finns några undantag.
Näringspåståenden
Ta del av vad näringspåståenden är och vad reglerna som styr området innebär. Du hittar också en rad exempel på hur näringspåståenden får användas.
Obligatorisk information
På den här sidan kan du läsa om vilka uppgifter som är obligatoriska att märka ut på färdigförpackade livsmedel. Alla uppgifter är inte obligatoriska för alla typer av livsmedel. Vilka undantag som finns hittar du också här.
Obligatoriskt att informera om
På den här sidan kan du läsa om vilka uppgifter som är obligatoriska att informera om för livsmedel som inte är färdigförpackade.
Prioritering vid kontroll av information och märkning
Kontroll av livsmedelsinformation ska liksom övrig kontroll vara riskbaserad, ändamålsenlig och effektiv. Det kan vi uppnå genom att fokusera på avvikelser som kan innebära fara, som att en allergen ingrediens inte har märkts ut, eller att informationen riskerar att vilseleda konsumenten.
Skyddade beteckningar
Inom EU är det möjligt att registrera beteckningar för vissa speciella livsmedel. Beteckningarna är Skyddad ursprungsbeteckning, Skyddad geografisk beteckning och Garanterad traditionell specialitet.
Säljande uttryck
Säljande uttryck ger intrycket av att ett särskilt livsmedel har bättre kvalitet än andra. Sådana påståenden behöver förklaras för att de inte ska vilseleda konsumenten. Här kan du läsa mer om vad som gäller.
Tolkningar av paragrafer samt livsmedelsgrupper
På denna sida finner du tolkningar av reglerna i LIVSFS 2005:9. Texten följer rubriker, paragrafer och bilagor med livsmedelsgrupperna i föreskrifterna. Läs alltid tolkningarna och föreskrifterna tillsammans så att du inte tappar information som behövs för att tillämpa lagstiftningen korrekt.
Ursprungsmärkning
Ursprungsmärkning är bara obligatoriskt för ett fåtal livsmedel. Det krävs i de flesta fall bara om konsumenten kan bli vilseledd när uppgiften saknas. Här hittar du flera exempel på när ursprung behöver anges.
Ursprungsmärkning nötkött
På den här sidan kan du läsa om hur nötkött ska ursprungsmärkas och vilken lagstiftning som styr området. Du får också veta vilket slags nötkött som behöver märkas och vilket som inte behöver det.
Vilseledande beskrivningar
På den här sidan hittar du exempel på livsmedelsinformation som kan vara vilseledande när den beskriver något annat än vad som är typiskt för livsmedlet. Du får även veta hur informationen ska vara för att inte riskera att vilseleda konsumenten.