Skriv ut
Jämför versioner (endast en version av sidan)

Riskklassning av livsmedelsanläggningar

Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner

Informationen här på sidan är i första hand skriven till dig på Livsmedelsverket och kommunen som arbetar med livsmedelskontroll. Vi hälsar också företagare, journalister, konsumenter och andra nyfikna välkomna att läsa.

Stödjande information är tolkningar av regler och ger vägledning om hur lagstiftningen kan tillämpas. Sådan information är inte bindande utan ger exempel och rekommendationer som kan vara till hjälp när lagstiftningen ska tolkas och användas i kontrollen. Stödjande information utesluter inte andra sätt att uppnå målen med kontrollen.

På den här sidan hittar du information om en riskmodell som hjälper dig att riskklassa livsmedelsanläggningar efter primärproduktion och beräkna den årliga kontrolltiden.

Om lagstiftningen

På alla sidor om riskklassning av livsmedelsanläggningar finns relevant lagstiftning samlad till höger. Där kan du klicka dig vidare och både få information om lagstiftningen och komma direkt till de olika lagarna och förordningarna. Den lagstiftning som särskilt reglerar området är:

  • Förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd.
  • Livsmedelverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:21) om offentlig kontroll av livsmedel.

Du behöver också ta hänsyn till andra regler, bland annat: 

  • Förordning (EU) nr 1169/2011 om livsmedelsinformation till konsumenterna.
  • Livsmedelslagen (SFS 2006:804)
  • Livsmedelverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten
  • Livsmedelverkets föreskrifter (LIVSFS 2008:13) om åtgärder mot sabotage och annan skadegörelse riktad mot dricksvatten-anläggningar

Om riskklassning och kontrolltid

Kontrollen ska vara riskbaserad, genomföras regelbundet och så ofta som det är lämpligt för att nå målen i förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll. Hänsyn ska tas till:

  1. Klarlagda risker i samband med djur, foder eller livsmedel, foder eller livsmedelsföretag, användningen av foder, livsmedel eller processer, material, substanser, aktiviteter eller verksamheter som kan påverka foder eller livsmedelssäkerhet, djurhälsa eller djurskydd.
  2. Foder- eller livsmedelsföretagarens tidigare resultat i fråga om hur man levt upp till kraven i foder- eller livsmedelslagstiftningen alternativt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd.
  3. Tillförlitligheten hos eventuella egna kontroller som redan blivit genomförda.
  4. Information som kan tyda på bristande efterlevnad.

Se artikel 3.1 förordning (EG) nr 882/2004.

Motsvarande krav på kontrollen finns för dricksvatten i leden före tappkranen hos konsumenten, samt för snus och tuggtobak, vilka alla räknas som livsmedel. Se 3 § Livsmedelslagen (2006:804) och 3 c, d §§ LIVSFS 2005:21.

Modell för riskklassning

Livsmedelsverket har tagit fram en modell för riskklassning av livsmedelsanläggningar. Modellen hjälper kontrollmyndigheterna att uppfylla kravet på en riskbaserad kontroll och består av tre moduler:

  • Riskmodulen värderar olika riskfaktorer som är kopplade till verksamheten i livs­medelsanläggningen. Modulen ger en risklass och en initial kontrolltid.
  • Informationsmodulen ger ett kontrolltidstillägg för kontroll av information och märkning, samt av spårbarhets- och återkallelserutiner.
  • Erfarenhetsmodulen bedömer hur väl livsmedelsföretagaren uppfyller kraven i livs­medels­­lagstiftningen, det vill säga resultatet av den kontroll som tidigare gjorts på anläggningen. Modulen ger en erfarenhetsklass och en tidsfaktor som justerar kontrolltiden uppåt eller nedåt. 

Kontrolltid

De tre modulerna ger information som används för att beräkna den årliga kontrolltiden. Tiden från risk­modulen och kontrolltidstillägget från informationsmodulen adderas. Summan multipliceras med erfarenhetsklassens tidsfaktor:

Kontrolltiden påverkar i sin tur den årliga kontrollavgiften.

Finansiering

Sidans taggar
Lagstiftning