Till huvudinnehåll
Skriv ut
Jämför versioner

Datummärkning

Här ger Livsmedelsverket vägledning om hur kraven i lagstiftningen kan uppnås. Vägledningen är inte bindande och utesluter inte andra sätt att uppfylla kraven.

Färdigförpackade livsmedel ska oftast vara märkta med bäst före-dag eller sista förbrukningsdag. Det är alltid företaget som producerar eller säljer produkten som är ansvarigt för livsmedelsinformationen och ska avgöra vilken märkning som är lämplig att använda.

Minsta hållbarhet (bäst före)

Med minsta hållbarhet menas den dag fram till vilken ett livsmedel som förvarats på lämpligt sätt har kvar de särskilda egenskaper som det normalt förknippas med. Se artikel 2.2. r i förordning (EU) nr 1169/2011.

Datum för minsta hållbarhet ska anges med uttrycket ”bäst före ...”, när datumet inkluderar uppgift om dagen, eller ”bäst före utgången av ...”, i övriga fall. Detta ska följas av antingen själva datumet eller en hänvisning till var datumet finns i märkningen. Se punkt 1 a och b i bilaga X till samma förordning.

Exempel på angivande av minsta hållbarhet:

  • En förpackning är märkt med bäst före 12 11 21. Det betyder att livsmedlet ska ha kvar sina särskilda egenskaper, om det har förvarats på lämpligt sätt, till och med den 12 november 2021.

  • En förpackning är märkt med bäst före utgången av 1121. Det betyder att livsmedlet ska ha kvar sina särskilda egenskaper, om det har förvarats på lämpligt sätt, till och med den 30 november 2021.

Om det behövs ska datum för minsta hållbarhet åtföljas av en anvisning om förvaring som ska följas för att livsmedlet ska hålla sig under den angivna perioden. Anvisningen ska anges efter och i nära anslutning till datumet eller till den hänvisning som anger var datumet står skrivet. Se punkt 1 b i bilaga X till samma förordning.

Uppgift om datumet ska anges med dag, månad och år i nämnd ordning. Månad kan anges med siffror, månadens hela namn i bokstäver eller med de tre första bokstäverna i månadens namn.

Exempel på datummärkning, med datum angivet enbart med siffror

Bäst före 10 11 21

Det kan bli tydligare för konsumenterna om månaden skrivs med bokstäver, ”bäst före 10 nov 21”, eller hela årtalet skrivs med fyra siffror, ”bäst före 10 11 2021”. 

För livsmedel med en minsta hållbarhetstid om högst tre månader räcker det att ange dag och månad.

Exempel på datummärkning av livsmedel med hållbarhet på högst tre månader:

  • Bäst före 10 08
  • Bäst före 10 augusti
  • Bäst före 10 aug

För livsmedel med längre minsta hållbarhetstid än tre månader, men högst 18 månader räcker det att ange månad och år.

Exempel på märkning av livsmedel med hållbarhet mellan tre och 18 månader:

  • Bäst före utgången av 08 21
  • Bäst före utgången av aug 21

För livsmedel med längre minsta hållbarhetstid än 18 månader räcker det att ange år. Se punkt 1 c i bilaga X till samma förordning. 

Exempel på märkning av livsmedel med längre hållbarhet än 18 månader

Bäst före utgången av 2022

Undantag från krav på datummärkning

Frivillig datummärkning

Får livsmedel säljas eller skänkas efter att bäst före-dag har passerat?

Företagare får på eget ansvar sälja eller skänka livsmedel efter att bäst före-dag har passerat.

Det företag som säljer/skänker livsmedlet till konsument är ansvarigt för att livsmedlet är säkert. Företaget behöver göra en bedömning av om livsmedlet kan säljas/skänkas efter att bäst före-dag har passerat. Företaget får aldrig släppa ut hälsofarliga eller otjänliga livsmedel på marknaden.

För hönsägg finns särskilda regler om utsläpp på marknaden kopplat till bäst före-datum. Se punkt 3 och 4 i kapitel I, avsnitt X, bilaga III i förordning (EG) nr 853/2004 (genom ändringsförordning (EU) 2022/2258).

Livsmedelslagstiftningen säger ingenting om prissänkningar, upplysningsplikt eller liknande. Däremot får inte livsmedelsinformationen riskera att vilseleda konsumenten. Om livsmedlet har mindre kvalitetsförsämringar, till exempel som har med smak, lukt och textur att göra, kan konsumenten behöva informeras särskilt om det.

Sista förbrukningsdag

Ett livsmedel som mikrobiologiskt är mycket lättfördärvligt och som efter en kort tid kan innebära omedelbar fara för människors hälsa, ska märkas med sista förbrukningsdag istället för bäst före-dag. Se artikel 24.1 i förordning (EU) nr 1169/2011.

Det är när lagringstiden kan bidra till att ett livsmedel kan bli skadligt för hälsan som det skulle kunna märkas med sista förbrukningsdag. Det är emellertid svårt att identifiera livsmedel som efter en kort period kan antas innebära omedelbar fara för människors hälsa om de har förvarats vid angiven förvaringstemperatur.

Färskt fjäderfäkött omfattas av särskilda regler och ska alltid märkas med sista förbrukningsdag. Se artikel 5.3 förordning (EG) nr 543/2008.

Bakterier som orsakar sjukdom

Det är inte självklart att ett livsmedel efter en kort tid innebär omedelbar fara för människors hälsa bara för att det ur ett mikrobiologiskt perspektiv är mycket lättfördärvligt. Råa livsmedel som till exempel köttfärs, färsk fågel och färsk fisk är mycket lättfördärvliga, särskilt om de inte förpackas i vakuum eller skyddande atmosfär. De kan visserligen ibland innehålla hälsofarliga bakterier, men det är främst tillväxt av ofarliga, köldtoleranta produktförstörande mikroorganismer som gör att livsmedlet börjar lukta och smaka dåligt efter en kort tid i kylförvaring. Skulle det finnas hälsofarliga bakterier i livsmedlet, så finns de där redan från början av lagringstiden. Eftersom de allra flesta sjukdomsframkallande bakterier förökar sig mycket långsamt eller inte alls i kyltemperaturer, så förändras inte risken under lagringstiden om lagringstemperaturen är rätt. Det vill säga risken är lika stor när livsmedlet är nyproducerat. Rött kött, fisk och fågel tillagas oftast innan de äts, vilket gör att bakterierna dör. 

När det inte syns utanpå

Ett livsmedel kan vara farligt för hälsan utan att livsmedlet ser förstört ut. Det finns vissa köldtoleranta sjukdomsframkallande bakterier som kan växa till vid låga temperaturer, men tillväxten är relativt långsam vid normal kylförvaring. Risken för att ett livsmedel ska bli skadligt för hälsan under kylförvaring är därför störst i ätfärdiga livsmedel som kyllagrats en tid. Till exempel så kan ätfärdiga livsmedel i vilka Listeria monocytogenes förökar sig innebära en hälsofara för personer i riskgrupper. För dessa ätfärdiga livsmedel kan märkning med sista förbrukningsdag övervägas om inte livsmedelsföretagaren vidtar andra åtgärder för att garantera att bakterien inte förekommer eller tillåts föröka sig. 

Det är alltid den som är ansvarig för datummärkningen som ska ta ställning till vilken datummärkning som ska väljas. Livsmedelsföretaget bör veta mest om produktens egenskaper, vilka risker som kan förknippas med den och kan bäst bedöma om livsmedlet kan utgöra en fara för människors hälsa efter utgånget datum. Vid val av datummärkningen ska företaget ta hänsyn till alla relevanta omständigheter. I första hand produktens särskilda egenskaper, tillverkningssätt, förpackning och avsedda användning, det vill säga om den ska tillagas eller ätas direkt.

För att det ska vara aktuellt att märka ett livsmedel med sista förbrukningsdag ska livsmedlet kunna innebära en omedelbar fara för människors hälsa vid utgånget datum.

Om angivet livsmedel förvaras och säljs fryst eller djupfryst anses det inte längre vara mycket lättfördärvligt.

Får livsmedel märkta med sista förbrukningsdag säljas eller skänkas då datumet passerat?

Efter sista förbrukningsdag ska livsmedlet betraktas som icke säkert, enligt artikel 14 i förordning (EG) nr 178/2002. Livsmedel som märkts med sista förbrukningsdag har vid förpackningstillfället bedömts bli skadligt för hälsan efter en viss tid och får därför inte säljas eller skänkas efter det datumet. Det gäller även om det inte konstateras i det enskilda fallet att livsmedlet verkligen är skadligt för hälsan. 

Ett livsmedel som passerat sista förbrukningsdag får inte heller användas som ingrediens vid tillverkning av andra livsmedel efter detta datum. Observera att det gäller när sista förbrukningsdag passerat, det vill säga. dagen efter det angivna datumet. På den sista förbrukningsdagen räknas livsmedlet som fullgott, om ingenting tyder på motsatsen.

Hur ska sista förbrukningsdag anges?

Datum för sista förbrukningsdag ska anges med uttrycket ”sista förbrukningsdag …”. Detta ska följas av antingen själva datumet eller en hänvisning till var datumet finns i märkningen. Uppgifterna ska följas av de förvaringsanvisningar som gäller för produkten.

Datumet ska anges med dag, månad och eventuellt år i nämnd ordning. Se punkt 2 i bilaga X till förordning (EU) nr 1169/2011.

Exempel på märkning med sista förbrukningsdag:

  • Sista förbrukningsdag 10 augusti 2021
  • Sista förbrukningsdag 10 08 21
  • Sista förbrukningsdag 10 aug

Exempel på felaktig hållbarhetsangivelse

”Sist f.dag” som förkortning för ”Sista förbrukningsdag” kan anses vara vilseledande. Inte heller bör en etikett innehålla både uttrycket ”bäst före” och ”sista förbrukningsdag” om det går att ta miste på vilken dag som egentligen anges.

Frivillig datummärkning

Exempel på frivillig datummärkning är bakdag, förpackningsdag eller liknande.

Frivillig datummärkning

Omförpackning och ommärkning

I livsmedelslagstiftningen finns inte något uttryckligt förbud mot att förpacka om eller märka om ett livsmedel. För att man ska få förpacka om eller märka om ett livsmedel måste man dock ta hänsyn till relevant livsmedelslagstiftning, t ex att livsmedelsinformationen inte får vara vilseledande och att livsmedel inte får släppas ut på marknaden om de inte är säkra. Det är livsmedelsföretagarens ansvar att de livsmedel som denne släpper ut på marknaden är säkra och korrekt märkta.

Omförpackning

Om en livsmedelsföretagare har förpackat om ett livsmedel så ligger ansvaret hos företagaren att kunna styrka att denne lever upp till lagstiftningens krav gällande exempelvis hygien, spårbarhet och livsmedelsinformation. Företagaren ansvarar för att livsmedlen som förpackas om förblir säkra och ska kunna visa att hygienkraven i förordning (EG) nr 852/2004 och förordning (EG) 853/2004 följs. Företagaren ska till exempel kunna visa att verksamhetens hygienrutiner följs, att det finns lämpliga utrymmen för att förpacka om livsmedlen och att livsmedlen förpackas i lämpliga förpackningsmaterial.

Grundförutsättningar - allmänna hygienkrav

Material i kontakt med livsmedel - FCM

Exempel på när en livsmedelsföretagare kan tänkas vilja packa om livsmedel:

  • Om en förpackning blivit skadad och inte längre skyddar livsmedlet som tänkt.
  • Om ett livsmedel har förpackats i fel förpackning, till exempel om det är fel storlek eller fel form på förpackningen.
  • Om en livsmedelsföretagare upptäcker att angiven ingrediensförteckning på det förpackade livsmedlet inte stämmer mot den receptur som använts för produktionsomgången/batchen.
  • Om företaget har ändrat sin grafiska profil/branding och vill förse fullt säkra livsmedel med en ny förpackning.

Om företagaren förpackar om ett livsmedel och inte kan styrka spårbarhet eller på något annat vis inte följer gällande lagstiftning så ska kontrollmyndigheten vidta åtgärder för att se till att lagstiftningen följs.

Åtgärder vid bristande efterlevnad

Om ett livsmedelsföretag avsiktligt bryter mot livsmedelslagstiftningen för ekonomisk vinning, exempelvis genom att förvanska och packa om en produkt kan detta klassas som bedrägligt och/eller vilseledande agerande. Att förvanska en produkt kan handla om att företagaren ersätter kostsamma råvaror med en billigare råvara eller manipulerar sammansatta livsmedel genom att dryga ut eller helt ersätta innehåll med billigare ingredienser utan att informera om ändringen. Detta kan vara svårt att upptäcka, speciellt för konsumenten, därför är det viktigt att både livsmedelsföretagare och kontrollmyndigheter arbetar för att motverka bedrägliga förfaranden.

Kontroll av information och märkning – Vad är fusk?

Ommärkning

Om en företagare märker om ett livsmedel så bär den ansvar för att livsmedelsinformationen är korrekt enligt gällande lagstiftning. Informationen får inte ändras på ett sådant sätt att konsumenten blir vilseledd eller på annat sätt försämra konsumentskyddet eller slutkonsumenternas möjligheter att göra informerade val, se artikel 8.4 i förordning (EU) nr 1169/2011.

Ansvar för informationen

Att märka om ett livsmedel behöver inte bara handla om att ändra ett datum på en förpackning, utan det kan även avse annan information. Det är viktigt att all information blir fullständig och korrekt. Det kan exempelvis handla om att livsmedlets sammansättning, vikt eller förvaringsanvisning anges korrekt och även att information på hyllkanter och skyltar stämmer.

Den som märker om ett livsmedel måste ha kunskap om hur livsmedlets säkerhet ska kunna bibehållas och hur all obligatorisk och viktig information om livsmedlet följer med vid ommärkning. Detta är exempelvis viktigt för konsumentens säkerhet, för att konsumenten fortfarande kan göra medvetna val och för att kunna upprätthålla spårbarhet. Många företag bygger sitt spårbarhetssystem på datummärkning och om datumet ändras behöver det vara tydligt hur spårbarheten för livsmedlet säkerställs.

Obligatorisk information

Sista förbrukningsdag

Information och märkning

Kontroll av information och märkning

Exempel på när det kan vara aktuellt med ommärkning:

  • Livsmedel som har förpackats om kommer även att märkas om
  • Datum var fel angivet (upptäcks efter att märkning har skett)
  • Viktangivelsen var fel
  • När märkning på svenska saknas

Om en verksamhet förpackar om animaliska livsmedel och säljer till andra livsmedelsföretag ska anläggningen som regel vara godkänd av Livsmedelsverket och uppfylla kraven i förordning (EG) nr 853/2004. 

Verksamheter som hanterar livsmedel av animaliskt ursprung

Information som åtföljer ett livsmedel som levereras till annan livsmedelsföretagare ska vara korrekt och i den omfattning som behövs för att livsmedlet ska kunna förses med korrekt information. Se artikel 8.4 och 8.8 i förordning (EU) nr 1169/2011.

Information om livsmedel som inte är färdigförpackade

Infrysning och märkning

Det händer att butiker vill djupfrysa kylvaror när sådana närmar sig bäst före- eller sista förbrukningsdag. Då behöver märkningen kompletteras med följande uppgifter, se 7 a § LIVSFS 2006:12:

  1. Uttrycket "djupfryst" ska anges i anslutning till livsmedlets beteckning.
  2. Bäst före-dag för det djupfrysta livsmedlet. Det behöver tydliggöras att datumet gäller just för livsmedlet i djupfryst tillstånd om det finns ytterligare ett datum för livsmedlet som kylvara.
  3. Anvisningar om hur länge det djupfrysta livsmedlet kan förvaras hos mottagaren och vilken lagringstemperatur eller typ av lagringsutrustning som krävs. Om det finns en anvisning om att det djupfrysta livsmedlet ska förvaras vid -18 grader så krävs ingen ytterligare anvisning om förvaringstid än bäst före-datumet.
  4. Uppgift som gör det möjligt att identifiera varupartiet (oftast är det tillräckligt med datummärkningen) ska anges på samtliga djupfrysta livsmedel.
  5. Texten "bör inte frysas efter upptining" eller motsvarande ska anges på förpackningen.

Frysta men inte djupfrysta

Vad som menas med djupfrysta livsmedel definieras i 2 § LIVSFS 2006:12. För livsmedel som fryses in utan att djupfrysas ska märkningen för det frysta livsmedlet kompletteras med följande:

  • Bäst före-dag enligt artikel 24 och bilaga X till förordning (EU) nr 1169/2011,
  • Förvaringsanvisning enligt artikel 25 i förordning (EU) nr 1169/2011 ska anges.

Övriga märkningskrav vid infrysning av kylvaror

Om livsmedlet fryses in (oavsett infrysningsmetod) i nära anslutning till hållbarhetstidens utgång ska det dessutom märkas med en bruksanvisning där det står att livsmedlet bör tillagas omedelbart efter upptining, se artikel 9.1 j i förordning (EU) nr 1169/2011.

Fryst kött, frysta köttberedningar och frysta obearbetade fiskeriprodukter (oavsett infrysningsmetod) ska märkas med nedfrysningsdatum, se punkt 6 i bilaga III till förordning (EU) nr 1169/2011.

Ytterligare obligatoriska uppgifter för vissa typer eller kategorier av livsmedel - se rubriken Nedfrysningsdatum eller första nedfrysningsdatum

Samma som ovan gäller då färdigförpackade livsmedel delas paketeras om och fryses in (oavsett infrysningsmetod).

Vanliga frågor om datummärkning