Skriv ut
Jämför versioner (endast en version av sidan)

Riktvärden och åtgärdsgränser för vissa ämnen

Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner

Informationen här på sidan är i första hand skriven till dig på Livsmedelsverket och kommunen som arbetar med livsmedelskontroll. Vi hälsar också företagare, journalister, konsumenter och andra nyfikna välkomna att läsa.

Stödjande information är tolkningar av regler och ger vägledning om hur lagstiftningen kan tillämpas. Sådan information är inte bindande utan ger exempel och rekommendationer som kan vara till hjälp när lagstiftningen ska tolkas och användas i kontrollen. Stödjande information utesluter inte andra sätt att uppnå målen med kontrollen.

På den här sidan hittar du information om riktvärden och åtgärdsgränser i dricksvatten för vissa ämnen som inte finns beskrivna i bilaga 2 till SLVFS 2001:30.

Vägledande riktvärden och åtgärdsgränser

Alla ämnen som kan förekomma i dricksvatten finns inte med i bilaga 2 till SLVFS 2001:30. Däremot har Livsmedelsverket valt att ge vägledande riktvärden och åtgärdsgränser för vissa ämnen som är av betydelse för dricksvattenkvaliteten. Här hittar du information om dem.

Riktvärden för att motverka korrosion

Följande riktvärden bör tillämpas för att motverka korrosion:

Parameter

Riktvärde utgående dricksvatten

Kommentar

Alkalinitet

50 – 150 mg/l HCO3

Högre värde för att balansera höga klorid- och sulfathalter samt för att motverka kvalitetsförändringar vid långa uppehållstider.

Kalcium

20-60 mg/l Ca

 

Klorid

<50 mg/l

 

pH

>8

 

Sulfat

<100 mg/l

 

Tecknet < betyder ”mindre än” och tecknet > betyder ”större än”. 

Motverka korrosion

Poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS)

Vid fynd av PFAS i dricksvattnet utan att åtgärdsgränsen 90 ng/l PFAS överskrids bör åtgärder ändå vidtas för att långsiktigt minimera exponeringen av PFAS via dricksvattnet. Det motiveras av att PFAS tillförs kroppen även via andra källor än dricksvattnet (till exempel insjöfisk), att ämnena ansamlas i kroppen och att PFAS:s hälsofarlighet kan komma att omprövas vilket kan leda till att TDI sänks. 

>90 ng/l PFAS, åtgärdsgräns

  • Vidta snarast åtgärder för att sänka halten av PFAS till så låga halter som är praktiskt möjligt. Svenskt Vatten har mer information om åtgärder för att sänka halten.

  • Informera kontrollmyndigheten. Det kan behövas kompletterande riskhanteringsåtgärder om exempelvis fiskkonsumtion. Om råvattnet kommer från en ytvattentäkt bör kontrollmyndigheten se till att även halterna i konsumtionsfisk från ytvattentäkten undersöks. 

>900 ng/l PFAS, det vill säga när det hälsomässiga riktvärdet (TDI) överskrids

  • Kvinnor som försöker bli gravida, är gravida eller ammar samt spädbarn som får modersmjölksersättning bör undvika att dricka vattnet eller äta mat som tillagas med vattnet. Foster och små barn är extra känsliga.

  • Vidta omedelbart åtgärder för att minska halterna av PFAS i dricksvattnet. Svenskt Vatten har mer information om åtgärder för att sänka halten.
  • Livsmedelsverket kan kontaktas för en individuell riskvärdering. 

Beräkning av den totala halten PFAS i dricksvattnet vid varje undersökningstillfälle görs genom att summera av alla fynd av PFAS-11. Resultat som är "mindre än" (<) ska inte ingå i summeringen. Om andra PFAS än de elva som finns nämnda signifikant påverkar totalhalten bör Livsmedelsverket kontaktas för rekommendationer om riskhanteringsåtgärder. 

Kvantifieringsgränsen (LOQ; level of quantification) för enskilda PFAS bör vara i storleksordningen 1-10 nanogram/liter. 

Jämför den totala PFAS-halten som uppmätts med åtgärdsgränsen 90 ng/l dricksvatten. Jämför även den totala PFAS-halten med det hälsobaserade riktvärdet (baserat på TDI, Tolerabelt Dagligt Intag, för PFAS) som är 900 ng/l dricksvatten. 

Poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS)

Riskhantering – PFAS i dricksvatten och fisk 

Guide om PFAS

Uran

Uran är ett exempel på ett sådant ämne som inte finns med i gränsvärdesbilagan men ändå kan behöva undersökas som en följd av kraven i 13 § andra stycket SLVFS 2001:30. 

Både epidemiologiska studier och djurförsök har visat att uran i dricksvatten kan påverka njurfunktionen. Njurarna påverkas av uranets kemiska egenskaper, inte av dess strålning. 2011 ändrade WHO sitt tidigare riktvärde för uran i dricksvatten från 15 µg/l till det nya riktvärdet 30 µg/l. Livsmedelsverket har sedan dess uppdaterat sin riskvärdering och rekommenderar dricksvattenproducenter att vidta åtgärder om dricksvattnet innehåller 30 µg/l uran eller mer. 

Uran

Sidans taggar
Lagstiftning