Skriv ut
Jämför versioner (endast en version av sidan)

Särskilda regler för lokaler - dricksvatten

Stödjande information för Livsmedelsverket och kommuner

Informationen här på sidan är i första hand skriven till dig på Livsmedelsverket och kommunen som arbetar med livsmedelskontroll. Vi hälsar också företagare, journalister, konsumenter och andra nyfikna välkomna att läsa.

Stödjande information är tolkningar av regler och ger vägledning om hur lagstiftningen kan tillämpas. Sådan information är inte bindande utan ger exempel och rekommendationer som kan vara till hjälp när lagstiftningen ska tolkas och användas i kontrollen. Stödjande information utesluter inte andra sätt att uppnå målen med kontrollen.

På den här sidan hittar du information om särskilda regler för lokaler där livsmedel bereds, behandlas eller bearbetas enligt 2 b § punkt 2 SLVFS 2001:30.

Särskilda regler för lokaler för att skydda dricksvattnet

Reservoarer på distributionsanläggningen används oftast inte för beredning av dricksvattnet. Eftersom det finns en uppenbar risk för kontaminering av dricksvattnet i dessa reservoarer bör de dock omfattas av kraven i bilaga II kapitel II till förordning (EG) nr 852/2004.

I 6 § SLVFS 2001:30 finns krav att distributionsanläggningen ska vara utformad, underhållas och skötas på ett sådant sätt att dricksvattnet uppfyller kraven i föreskrifterna. Bilaga II kapitel II till förordningen ovan kan ses som ett tydliggörande av delar av dessa krav vad gäller reservoarerna. Svenskt Vatten har en checklista för inspektion av reservoarer som är lämplig för verksamhetsutövarens egna kontroll.

Svenskt Vatten

Ofta används begreppet ”när det är nödvändigt” i bilaga II kapitel II till förordningen. För att avgöra när det är nödvändigt kan följande resonemang vara användbara:

  • Finns det öppen vattenyta eller inte? Jämför till exempel filtersalar med rörgalleri.
  • Är det tidigt eller sent i beredningen? Jämför till exempel råvattenintag med slutdesinfektion.

För att underlätta bedömningen av när vissa krav är nödvändiga kan lokalerna delas in i olika så kallade hygienzoner. Ju senare i beredningen av dricksvatten desto viktigare är hygienen. Exempelvis kan lokaler med öppna vattenytor behöva omfattas av strängare krav.

För dricksvatten, tänk på att:

  • Reservoarer för dricksvatten och liknande förvaringsanordningar bör utformas, underhållas och skötas så att föroreningar inte samlas på väggar och botten eller i vattnets ytskikt. De bör också skyddas mot ljus som kan orsaka tillväxt av mikroorganismer.

  • För målning och reparation av ytor som kommer i direkt kontakt med dricksvatten bör man bara använda produkter som inte avger sådana ämnen som kan påverka dricksvattnets kemiska eller mikrobiologiska kvalitet.

  • Lysrörsarmaturer över eller i närheten av öppna vattenytor bör vara försedda med kåpor eller andra skyddsanordningar.

  • Betong är ett mycket vanligt material i direktkontakt med dricksvatten i bassänger i vattenverk och i reservoarer. Rå betong kan vara skrovlig och ibland till och med ha kvar avtryck av gjutformen. Sådana ytor kan vara svåra att hålla rena, i synnerhet som betong är relativt poröst vilket kan bidra till mikrobiell tillväxt. Ju slätare en betongyta är desto enklare är den att rengöra,

  • Rutiner för skötsel och underhåll bör även omfatta intagsledningar och brunnskonstruktioner.

Bilaga II kapitel II punkt 3 till förordning (EG) nr 852/2004 är inte relevant för dricksvattenförsörjningen.

Sidans taggar
Lagstiftning