Skriv ut
Jämför versioner (endast en version av sidan)

Klassning av företag inom primärproduktion

Stödjande instruktion för länsstyrelser

Informationen här på sidan är i första hand skriven till dig på länsstyrelsen som arbetar med livsmedelskontroll. Vi hälsar också företagare, journalister, konsumenter och andra nyfikna välkomna att läsa.

Stödjande information är tolkningar av regler och ger vägledning om hur lagstiftningen kan tillämpas. Sådan information är inte bindande utan ger exempel och rekommendationer som kan vara till hjälp när lagstiftningen ska tolkas och användas i kontrollen. Stödjande information utesluter inte andra sätt att uppnå målen med kontrollen.

Här kan du läsa om modellen för klassning av livsmedels- och foderanläggningar med primärproduktion. En första klassningen görs i samband med registrering och uppdateras sedan vid behov. Klassningen används vid kontrollplaneringen och riskbaserat val av kontrollobjekt.

Samordning av livsmedels- och foderkontrollerna

Det finns många likheter mellan livsmedels- och foderlagstiftningen samt de krav som ställs på primärproducenter. Enligt EU-lagstiftningen är till exempel alla som håller livsmedelsproducerande djur i syfte att släppa ut livsmedel på marknaden både livsmedelsföretagare och foderföretagare. Även om de inte odlar eget foder är de foderföretagare eftersom de utfordrar livsmedelsproducerande djur.

Farorna och riskerna är också till stor del de samma i primärproduktionen, oavsett om produkterna är avsedda att användas som livsmedel eller som foder, till exempel vid odling, skörd och hantering av spannmål och andra vegetabilier.

För att prioritera kontrollerna till de branscher som har störst möjlighet att påverka livsmedels- och fodersäkerheten finns en gemensam modell för klassning av branscher och av foder- och livsmedelsanläggningar i primärproduktionen. Det underlättar samordning av livsmedels- och foderkontrollerna och reducerar antalet kontrollbesök hos till exempel spannmålsodlare eller de som håller livsmedelsproducerande djur.

Hur den offentliga kontrollen ska genomföras regleras bland annat i förordning (EU) 2017/625. Kontrollen avser aktörer. På den här sidan används begreppet aktör för verksamhetsutövare som bedriver primärproduktion och därmed sammanhängande verksamhet. En aktör kan både vara foderföretagare, livsmedelsföretagare eller både och.

På den här sidan får du samlad information om modellen för klassning, om prioritetsmodulen, erfarenhetsmodulen, hur primärproduktionsanläggningarna klassas med hjälp av prioritets- och erfarenhetsmatrisen och hur anläggningar kan omklassas. Modellen har tagits fram av Livsmedelsverket, Jordbruksverket och SVA samt länsstyrelserna.

Mer fördjupad information om prioritetsmodulen, om erfarenhetsmodulen och om granskning och bedömning av kvalitetssäkringssystem finns på sidorna ”Prioritetsmodulen” och "Erfarenhetsmodulen”.

Prioritetsmodulen - primärproduktion

Erfarenhetsmodulen - primärproduktion

Modell för klassning av foder- och livsmedelsanläggningar

Primärproduktionen av foder och livsmedel är indelad i cirka 30 branscher. Var och en omfattar ur farosynpunkt en relativt enhetlig produktionsgren, till exempel spannmålsodling eller uppfödning av får och get. Riskvärderingen, som ligger till grund för klassningsmodellen, utgår från ett folkhälsoperspektiv men också ett djurhälsoperspektiv, genom att bedömningar har gjorts av ett foders eventuella negativa eller skadliga inverkan på livsmedelskedjan via de djur som får fodret.

Klassningen används i kontrollplaneringen för att prioritera mellan olika branscher. Den används också för att prioritera vilka anläggningar inom samma bransch som ska väljas ut för kontroll, det vill säga när man väljer enskilda kontrollobjekt. Klassningen används med andra ord för prioritering och fördelning av resurserna för den offentliga kontrollen av livsmedelslagstiftningen och foderlagstiftningen.

Modellen rangordnar branscherna och anläggningar efter kontrollprioritet och består av två delar:

  • Prioritetsmodulen som tar hänsyn till risker som har betydelse för livsmedels- och fodersäkerheten och vilka möjligheter primärproducenterna har att påverka och minska riskerna. Resultatet blir en prioritetsklass.
     
  • Erfarenhetsmodulen som tar hänsyn till om företagen är anslutna till ett kvalitetssäkringssystem som ingår i klassningsmodellen. Anläggningar som är anslutna till ett sådant system får lägre kontrollprioritet jämfört med andra anläggningar i samma bransch. Resultatet blir en erfarenhetsklass. 

 Figur 1 Modell för klassning av foder- och livsmedelsanläggningar inom primärproduktionen. 

Prioritetsklassen och erfarenhetsklassen kopplas ihop i en prioritets- och erfarenhetsmatris, som används för att klassa branscher och enskilda företag. Den klassning som görs i samband med registreringen är en initial klassning som ska justeras om länsstyrelsen får ny information och baserat på resultat från utförda kontroller.

För närvarande måste en aktör som både är foderföretagare och livsmedelsföretagare anmäla sina anläggningar för registrering i två olika register, även om det i praktiken gäller samma verksamhet. Livsmedelsföretag som bedriver primärproduktion ska registrera sin anläggning hos den länsstyrelse där verksamheten i huvudsak bedrivs, med undantag för primärproduktion av groddar, som ska godkännas av länsstyrelsen. Anmälan om registreringen ska göras senast två veckor innan verksamheten startar. Produktion av groddar får inte starta förrän länsstyrelsen förrän godkännandeprocessen är klar. Foderföretag ska anmäla sina anläggningar för registrering hos Jordbruksverket

Klassningen görs i samband med registreringen eller godkännandet av livsmedelsföretaget. Eftersom en livsmedelsföretagare som håller livsmedelsproducerande djur samtidigt är foderföretagare, eftersom djuren utfodras, gäller klassningen alltid även företaget. Även spannmålsproducenter eller västodlare som odlar och skördar foder omrattas om foder produceras.

Om en spannmålsproducent eller en växtodlare odlar grödor som man vid odlingen inte vet om de i slutändan kommer bli livsmedel eller foder räcker det att de är registrerade som livsmedelsföretag Dessa grödor betraktas som livsmedel till dess det de klassas som foder, vilket kan göras på ett företag senare i kedjan.

Modellen för klassning fokuserar på hälsorisker. Livsmedel och foder ska vara säkra men de ska också vara redliga. Ingen får bli lurad, alla ska kunna göra medvetna val. Redlighetsaspekter, till exempel risk för livsmedels- eller foderbedrägerier eller behovet av att kontrollera märkning och information ingår inte klassningen. Dessa ingår däremot som parametrar i den nationella kontrollplaneringen av primärproducenter.

Registrering och godkännande av livsmedelsanläggning

Groddar

Anmäl foderanläggning – Jordbruksverket

Nationell kontrollplanering av foder- och livsmedelskontroll

Prioritetsklass

Prioritetsmodulen är ett hjälpmedel för att prioritera livsmedels- och foderkontrollen så att den gör störst nytta. Modulen rangordnar branscher efter branschpoäng och branschens storleksklass (total produktionsvolym) i fyra prioritetsklasser, där 1 är högsta och 4 är den lägsta, se tabell 1. 

Tabell 1. Prioritetsmodul - prioritetsklass för olika branscher. 

Bransch

Storleksklass*

Branschpoäng inkl. storleksklass

Prioritetsklass

Mjölk

5

17

1

Bladgrönsaker, friland

4

17

1

Fjäderfä och struts

4

17

1

Spannmål

5

16

1

Nötkreatur

4

16

1

Gris

4

15

2

Ägg

4

14

2

Baljväxter

4

13

2

Bär, friland

3

13

2

Frukt, friland

3

13

2

Tvåskaliga blötdjur

2

13

2

Köksväxter, friland (ej bladgrönsaker)

4

12

2

Potatis

4

12

2

Fisk- och kräftdjur

4

11

2

Får och get

2

11

2

Trädgårdsväxter, växthus, inkl. bladgrönsaker

3

10

2

Trädgårdsväxter, växthus

3

10

2

Fisk- och kräftdjur odlade

3

9

3

Vilda bär och svampar

3

9

3

Frilevande vilt

1

8

3

Honung

2

7

3

Ren

2

7

3

Groddar

1

7

3

Hägnat vilt

1

5

3

Häst

1

5

3

Kanin

1

5

3

Odlad svamp

 

0

4

Oljeväxter

 

0

4

Sockerbetor

 

0

4

Grovfoder

 

0

4

Annat

 

0

4

*Branscher utan betydelsefulla faror har inte några poäng för storleksklass. 

Prioritetsmodulen - primärproduktion

Erfarenhetsklass

Med hjälp av erfarenhetsmodulen tas hänsyn till om företagen är anslutna till ett kvalitetssäkringssystem, vilket kan underlätta för dem att uppfylla bestämmelserna i livsmedels- och foderlagstiftningen. Företag som är anslutna till väl fungerade system får i regel lägre kontrollprioritet.

Erfarenhetsmodulen rangordnar kvalitetssäkringssystemen i fyra erfarenhetsklasser, där A är högsta klass och D är lägsta, se tabell 2. 

Tabell 2. Erfarenhetsmodul - erfarenhetsklass för olika kvalitetssäkringssystem.

Branschernas kvalitetssäkringssystem

Erfarenhetsklass

Mejeriföretagens egna kvalitetssäkringssystem

(Arla, Skånemejerier, Norrmejerier, m fl)

B

Branschriktlinjer

(Mjölkproduktion, Frilandsodlade grönsaker och bär, Grisproduktion, Lamm- och nötköttsproduktion, Spannmål, oljeväxter och trindsäd)

C

Bihusesyn (SBR)

C

Miljöhusesyn

C

IP Frukt och grönt

A

Sigill biodling

B

IP Sigill Spannmål och oljeväxter**

B

IP Sigill Gris

B

IP Sigill Kyckling

A

IP Sigill Mjölk, gruppcertifikat eller enskild certifiering

B

IP Sigill Nöt

B

Krav

C

Svensk fågels omsorgsprogram

B

Svenska äggs omsorgsprogram

B

Plan och riktlinjer för frivillig salmonellakontroll - gris (SvDhv)***

B

Smittsäkrad besättning gris (steg 1, egenkontroll)

C

Smittsäkrad besättning gris (steg 2 och 3)

prel B

Plan och riktlinjer för frivillig salmonellakontroll, LRF mjölk/nöt****

B

Smittsäkrad besättning nöt (steg 1, egenkontroll), inkluderar mjölk

C

Smittsäkrad besättning nöt (steg 2 och 3), inkluderar mjölk

prel B

Plan och riktlinjer för frivillig salmonellakontroll, Svensk fågel

B

Plan och riktlinjer campylobakter, Svensk fågel

B

Tvärvillkorsrådgivning

C

Erfarenhetsmodulen - primärproduktion 

Klassning genom prioritets- och erfarenhetsmatrisen

Prioritetsklassen och erfarenhetsklassen kopplas ihop i en prioritets-och erfarenhetsmatris.

Figur 2. Prioritets- och erfarenhetsmatris.

Genom att placera in verksamheter utifrån prioritetsklass och erfarenhetsklass i matrisen, klassas livsmedels- och foderanläggningar i primärproduktionen. 

Klassning – prioritetsmodulen

När verksamhetsutövaren anmäler sin anläggning för registrering ska en huvudsaklig produktionsinriktning anges. Exempelvis växtodling - spannmål, och omfattningen av den, det vill säga hur mycket som kommer att produceras. 

Andra produktionsinriktningar, utöver den huvudsakliga, ska också anges. Exempelvis växtodling – frilandsodling av bär; växtodling – baljväxter; växtodling - oljeväxter och köttproduktion – uppfödning av nöt, samt hur mycket som kommer att produceras eller antalet hektar och hur många djur som kommer att hållas för livsmedelsändamål. 

Om registreringen avser uppfödning av livsmedelsproducerande djur gäller klassningen både livsmedelsföretaget och foderföretaget eftersom den som utfordrar djur även ska vara registrerad som foderföretagare och modellen för klassning är gemensam. Det samma gäller växtodling som är avsedd eller kan vara avsedd för både livsmedelsändamål och foderändamål, till exempel spannmålsodling. 

Klassningen enligt prioritetsmodulen görs utifrån den huvudsakliga produktionsinriktning som har uppgivits vid registreringen. Normalt sett har den huvudsakliga produktionsinriktningen störst produktionsvolym eller flest antal djur. 

I vissa fall kan dock företagarens egen bedömning vara att den huvudsakliga produktionsinriktningen är den verksamhet som hanterar flest faror, som har hög komplexitet, som kräver mer kvalitetssäkring och intern kontroll, exempelvis bärproduktion med många säsongsanställda, även om produktionsvolymen inte är störst. Det finns då inget hinder för att klassa företaget utifrån det men i normalfallet bör klassningen göras utifrån den bransch (verksamhet) som har högst prioritetsklass. 

Om myndighetens slutliga klassning avviker från den i registreringsanmälan bör företaget informeras om varför. I primärproduktionen är det vanligt med växelbruk mellan olika grödor. Vad som är huvudsakligt produktionsinriktning kan därför variera i vissa fall, vilket kan göra det svårt att alltid hålla all informationen aktuell. 

Klassning - erfarenhetsmodulen

Det är frivilligt för företagen att lämna uppgifter om kvalitetssäkringssystem i samband med registreringen. Anläggningar som inte är anslutna till eller använder någon av de kvalitetssäkringssystem som ingår i erfarenhetsmodulen placeras automatisk i erfarenhetsklass D.

Företag som uppger att de använder flera olika system ska klassas efter det system som har högsta erfarenhetsklass.

De uppgifter som företaget har lämnat bör alltid verifieras i samband med kontroll. Uppgifterna kan också verifieras genom att kontakta systemägaren eller jämföra med IP Sigills lista över certifierade företag och KRAV:s lista över företag som är KRAV-certifierade. Om länsstyrelsen får ny information ska erfarenhetsklassen uppdateras i registret.

Hitta Kravmärkt - KRAV

Exempel på klassning genom prioritets-erfarenhetsmatrisen

Nedan finns några exempel på hur matrisen används.

Spannmålsproducent som:

  • inte är anslutet till något kvalitetssäkringssystem placeras i prioritetsklass 1 från prioritetsmodulen och erfarenhetsklass D från erfarenhetsmodulen, det vill säga 1D (röd).
  • är anslutna till KRAV placeras i prioritet 1, men i erfarenhetsklass C. Precis som den som enbart använder Miljöhusesynen, det vill säga 1C (röd). 

  • är anslutna till IP Sigill spannmål och oljeväxter eller till IP Sigill och KRAV placeras båda i prioritet 1, erfarenhetsklass B, det vill säga 1B (orange). Observera att hela gården inte behöver omfattas av certifieringen. Är endast en mindre del av verksamheten certifierad bör länsstyrelsen ta hänsyn till det vid klassning.

Grisuppfödare som är anslutna till

  • den frivilliga salmonellakontrollen/Smittsäkrad gård placeras i prioritet 2, erfarenhetsklass B, det vill säga 2B (gul).

  • både den frivilliga salmonellakontrollen/Smittsäkrad gård och IP Sigill Gris placeras i prioritet 2, men är kvar i erfarenhetsklass B, eftersom båda systemen har erfarenhetsklass B, det vill säga 2B.

Odlare av bladgrönsaker på friland med anslutning till IP Frukt och grönt placeras i prioritet 1, erfarenhetsklass A, det vill säga 1A (gul).

Nötköttsproducenter som fått tvärvillkorsrådgivning och är anslutna till KRAV och IP Sigill nöt (inkluderar Miljöhusesyn) placeras i prioritet 1, erfarenhetsklass B, det vill säga 1B (orange). IP Sigill nöt har den högsta erfarenhetsklassen B, varför företagen placeras i 1B.   

Fårhållare som är anslutna till KRAV eller använder Miljöhusesynen placeras i prioritet 2, erfarenhetsklass C, det vill säga 2C (orange).

Mjölkproducenter som är anslutna till

  • IP Sigill mjölk, gruppcertifiering, och mejeriföretagets kvalitetssäkringssystem placeras i prioritet 1, erfarenhetsklass B, det vill säga 1B (orange).

  • Arlagården placeras i prioritet 1, erfarenhetsklass B, det vill säga 1B (orange).

Äggproducenter som är anslutna till Svenska äggs omsorgsprogram eller Plan och riktlinjer för frivillig salmonellakontroll placeras i prioritet 2, erfarenhetsklass B, det vill säga 2B (gul).

Fiskare, jägare med flera vars eventuella kvalitetssäkringssystem inte bedömts ännu placeras alla i prioritet 3 och erfarenhet D, det vill säga 3D (gul).

I länsstyrelsens gemensamma anläggningsregister Primör sker den initiala klassningen automatiskt i samband med att verksamhetsutövaren registrerar sin anläggning. Länsstyrelsen bör dock alltid kontrollera att all relevant information för registrering och klassningen har lämnats i samband med registreringen och att inga oklarheter finns.  

Omklassning

Om länsstyrelsen får ny information om anläggningen eller andra erfarenheter efter utförd foder- och livsmedelskontroll som har betydelse för klassningen, ska anläggningen klassas om. Det kan till exempel vara information om kvalitetssäkringssystem som används eller allvarliga avvikelser som leder till myndighetsåtgärder. Omklassningen är viktigt för kontrollen ska kunna styras till de anläggningar där kontrollbehovet är som störst och är en del av registervården.

 

Figur 3. Modell för klassning av anläggningar inom primärproduktionen.

Sidans taggar
Lagstiftning