Skriv ut
Jämför versioner (endast en version av sidan)

Minneslista vid godkännande: slakteristall

Styrande instruktion för Livsmedelsverket

Informationen här på sidan är i första hand skriven till dig på Livsmedelsverket som arbetar med livsmedelskontroll. Vi hälsar också företagare, journalister, konsumenter och andra nyfikna välkomna att läsa.

Styrande instruktion bygger på specifika krav i lagstiftningen. Sådan information är Livsmedelsverkets tolkning av lagstiftningen och styrande för hur verkets personal ska utföra kontroll. Den styrande informationen hittar du i särskilda rutor.

Här finner du en minneslista att använda vid godkännandeprövning av livsmedelsanläggningar som ska godkännas med stöd av förordning (EG) nr 853/2004.

Frågeställningarna bygger på lagkrav ur förordning (EG) nr 853/2004 och förordning (EG) nr 1099/2009 samt Jordbruksverkets föreskrifter SJVFS 2012:27 (L22), DFS 2004:11 (L10), SJVFS 2010:15 (L100) och SJVFS 2010:77 (L101) gällande slakteristall. 

För gällande relevant djurskyddslagstiftning vid godkännandeprövning av slakteristall hänvisas till punkt 3 i

”Instruktion och handledning Livsmedelsverkets ansvar enligt förordning (EG) nr 1099/2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning”.

Skyddsombud från Område Livsmedelskontroll ska om möjligt delta och arbetsmiljöaspekterna beaktas vid godkännandeprövningen.

 1

Före platsbesök

1.1

Bedöm om stallet ska godkännandeprövas beroende på om det är:

  • ett nygodkännande efter 1 jan 2013

  • ett ägarbyte

  • ny utrustning i ett stall som varit i bruk före 1 januari 2013.

Kommentar: se ”Godkännande och registrering av livsmedelsanläggning samt ”Instruktion och handledning, Livsmedelsverkets ansvar enligt förordning (EG) nr 1099/2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning”, punkt 5.

1.2

Vid krav på godkännandeprövning av stall eller del av stall och utrustning. Begär in uppgifter enligt kraven i artikel 14.2, artikel 8 och artikel 6 i förordning (EG) nr1099/2009.

Kommentar: uppgifterna som ska begäras in framgår av ”Instruktion och handledning, Livsmedelsverkets ansvar enligt förordning (EG) nr 1099/2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning”, punkt 5.

Se artikel 14.2, artikel 8 och artikel 6 i förordning (EG) nr 1099/2009.

1.3

Är inbegärda uppgifter i enlighet med kraven i artikel 14.2, artikel 8 och artikel 6 i 1099/2009?

Kommentar: Bedömning ska ske innan platsbesök.

Vid godkännandeprövning avseende uppstallningsområden utomhus (fållor/hägn) krävs dispens från Jordbruksverket, utom för ren och hjort. Kontakta djurskyddsansvarig vid centrala LK.avdelningar för beömning.

Eventuell dispensansökan hanteras av SJV. Se skrivelse dnr. 5.2.18-10927/13

”Möjlighet att medge dispens från krav på stallutrymme, 3 § 4 kap, SJVFS 2012:27 om slakt och annan avlivning av djur”  .

Se artikel 14.2, artikel 8 och artikel 6 i förordning (EG) nr 1099/2009.

2

Vid platsbesök

Stallet och dess utrustning

2.1

Finns stallutrymmen i tillräcklig omfattning?

Se SJVFS 2012:27 (L22) kapitel 4, 3 §, DFS 2004:11 (L10), SJVFS 2010:15 (L100) och SJVFS 2010:77 (L101).

2.2

Är uppställningsutrymmena planerade så att besiktning före slakt inklusive identifiering av djuren eller grupperna av djur, underlättas?

Se avsnitt I, kapitel II punkt 1c i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004

2.3

Finns ”sjukbox”/alternativt förutsättning att skapa ”sjukbox”?

Är sjukbox i slakteristall låsbar?

Se punkt 2.4 i bilaga III till förordning (EG) nr 1099/2009 och avsnitt I, kapitel II, punkt 1b i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004.

2.4

Finns i slakterier där renar och hjortar slaktas, fållor eller hägn i tillräcklig omfattning och har dessa lämpliga skydd mot ogynnsamma väderleksförhållande samt tillgång till vatten, naturlig vattenkälla, alternativt vatten (snö).

Se kapitel 4, 3 § i L22 samt punkt 2.6 i bilaga II till förordning (EG) nr 1099/2009.

2.5

Är stallutrymmen, fållor och hägn utformade så att djuren inte riskerar att skadas och att djurens hälsotillstånd lätt kan kontrolleras?

Till exempel;

fönster, belysningsanordningar, elektriska ledningar och andra elinstallationer som djuren kan nå ska vara försedda med lämpliga skydd eller utförda så att det inte föreligger någon skaderisk.

Boxväggar eller boxdörrar samt skiljeväggar mellan spiltor ska vara utformade så att hästarnas sociala behov tillgodoses. Tillverkningsmaterialet ska ha tillräcklig hållfasthet för att stå emot hästsparkar.

Inredning och övrig utrustning får inte hindra djuren att bete sig naturligt, otillbörligt inskränka deras rörelsefrihet eller annars verka störande på dem.

Se kapitel 4, 3 § i L22 och punkt 1.3 i bilaga II till förordning (EG) nr 1099/2009 samt 3 § i DF (1988:539). Se även kapitel 1, 16 § i L100 och kapitel 3, 10 § i L101.

2.6

Är golv byggda så att de är lätt rengörbara, halkfria, väl dränerade och minimerar risken för att djurens fötter skadas?

Är uppställningsutrymmena lätta att rengöra och desinficera?

Är avrinning av avloppsvatten sådan att livsmedelssäkerheten inte påverkas?

Se kapitel 4, 1§ i L22 och punkt 2.5 i bilaga II till förordning (EG)1099/2009 samt avsnitt I, kapitel II, punkt 1a i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004.

2.7

Överensstämmer på förhand insända måttuppgifter för förvaringsutrymmen av djur med uppmätta mått vid platsbesöket?

Kommentar: kontroll ska ske av enstaka box(ar) vid platsbesöket.

Se kapitel 4, 4 § i L22. Se även L10, L100 och L101.

2.8

Är ramper och broar försedda med sidoskydd så att djuren inte kan ramla av?

Se punkt 2.2 i bilaga II till förordning (EG) nr 1099/2009.

2.9

Är platsen för avlastning lämpligt utformad, t ex. med halkfritt underlag och med lämplig utrustning så att skaderisken minimeras?

Se kapitel 4, 6 § i L22.

 

2.10

Är boxar, passager och drivgångar utformade och konstruerade så att

  • djuren kan förflytta sig åt rätt håll genom att utnyttja sitt naturliga beteende och

  • grisar och får kan gå bredvid varandra?

Är drivgångar horisontella eller lutar de svagt uppåt?

Kommentar: lutningen bör vara max 17 % = en rätvinklig triangel med basen 10 m och höjden 1,7 m = 10º.

Se kapitel 4, 7 § i L22 samt punkt 2.1 i bilaga II till förordning (EG) nr 1099/2009.

2.11

Är mekanisk drivanordning utformad så att

  • djuren inte riskerar att skadas,

  • den ansluter väl till drivgångens väggar och golv,

  • den stannar om ett djur inte flyttar sig,

  • manöverdelen är placerad så att de djur som drivs kan övervakas?

Se kapitel 4, 2 § i L22.

2.12

Har eventuell ”väntbox” plant golv, hela väggar mellan box och drivgång som för till bedövningsutrymmet samt är den utformad så att inga djur kan fastna eller bli nedtrampade?

Kommentar: med ”väntbox” menas den sista uppsamlingsboxen i flödet innan slutdrivning inför bedövning och slakt tar vid.

Se punkt 2.4, i bilaga II till förordning (EG) nr 1099/2009.

2.13

Är belysningen sådan att

  • den medger kontroll av djuren,

  • den inte förorsakar djuren obehag,

  • den kan dämpas under mörka tider på dygnet?

Se punkt 1.4 i bilaga II till förordning (EG) nr 1099/2009 samt kapitel 4, 8 § i L22.

2.14

Finns fönster för insläpp av dagsljus?

Se 2 § i DF (1988:539).

2.15

Har däggdjur som inte omedelbart förs till slaktplatsen efter avlastning fri tillgång till vatten från lämplig utrustning?

Se 3 § i DL (1988:538). Se även punkt 2.3 i bilaga II och punkt 1.6 i bilaga III till förordning (EG) nr 1099/2009 samt kapitel 6, 5 § i L 22.

2.16

Är stallutrymmen utformade och konstruerade så att uppkomsten av plötsliga ljud minimeras?

Se punkt 1.3 i bilaga II till förordning (EG) nr 1099/2009 samt kapitel 4, 5 § i L 22.

2.17

Är ventilationssystemen utformade och konstruerade så att djurens välbefinnande ständigt kan garanteras?

Se punkt 1.1 i bilaga II till förordning (EG) nr 1099/2009.

2.18

Om mekanisk ventilation, finns då en alarm- och reservanläggning?

Se punkt 1.2 i bilaga II till förordning (EG) nr 1099/2009.

2.19

Finns en tydlig skylt med ankomstdatum och ankomsttid och, utom när det gäller nötkreatur som stallas i endjursboxar, som anger det maximala antal djur som ska hållas?

Kommentar: maxantal djur nattetid respektive dagtid.

Se punkt 2.3 i bilaga III till förordning (EG) nr 1099/2009.

2.20

Är stiften på eventuell elpådrivare avrundade?

Se kapitel 3, 5 § i L22.

3

Vid platsbesök

Bedövningsutrustning

3.1

Finns den i insända uppgifter beskrivna bedövningsutrustningen på plats?

Se artikel 14.2, artikel 8 och artikel 6 i förordning (EG) nr 1099/2009.

3.2

Finns den i insända uppgifter beskrivna reservbedövningsutrustningen på plats?

Se artikel 14.2, artikel 8 och artikel 6 i förordning (EG) nr 1099/2009.

3.3

Finns den i insända uppgifter beskrivna fixeringsutrustningen på plats?

Se artikel 14.2, artikel 8 och artikel 6 i förordning (EG) nr 1099/2009.

3.4

Är reservbedövningsutrustningen eller ordinarie bedövningsutrustning lätt flyttbar?

Se kapitel 4, 10 § i L22.

3.5

Överensstämmer på förhand insända uppgifter om tillåten fixeringsmetod med utrustning på plats och

  • optimerar den tillämpningen av bedövnings- och avblodningsmetoderna,

  • förebygger den skador och blödningar hos djur,

  • minimerar den avvärjningsrörelser och vokalisering när djur fixeras och

  • minimerar den tiden under vilken djuret hålls fixerat? 

Om tryckluftsbultpistol används till nötkreatur, finns anordning som hindrar djuret från att röra huvudet såväl i sid- som i höjdled?

Se artikel 15.3 samt punkt 3.1 och 3.2 i bilaga II till förordning (EG) nr 1099/2009 samt kapitel 7, 1 § i L22.

Elektrisk bedövningsutrustning för gris och får/get

3.6

Är elektrisk bedövningsutrustning utrustad med en anordning som visar och registrerar uppgifterna om de centrala parametrarna för varje djur som bedövas?

Är anordningen placerad så att den är klart synlig för personalen?

Ger den en tydlig ljus- och ljudsignal om exponeringstiden understiger den föreskrivna nivån?

Finns rutin för att spara registreringar under minst ett år?

Är elektrisk bedövningsutrustning för individuell bedövning försedd med teknik som garanterar att föreskriven strömstyrka uppnås och som ger en signal till operatören om att strömkretsen är sluten?

Avger automatisk elektrisk bedövningsutrustning som är kopplad till fixeringsutrustning konstant strömstyrka?

Kommentar: punkt 4.1 i bilaga II till förordning (EG) nr 1099/2009 gäller tillsammans med reglerna i kapitel 7, 20 §, L 22.

Se punkt 4.1 och 4.2 i bilaga II till förordning (EG) nr 1099/2009 samt kapitel 7, 20 § i L22.

Utrustning för bedövning i strömförande vattenbad

3.7

Är linjen med fotbyglar utformad och placerad så att upphängda fåglar inte stöter mot hinder och så att de utsätts för minsta möjlig stress?

Se punkt 5.1 i i bilaga II till förordning (EG) nr 1099/2009.

3.8

Är linjen med fotbyglar utformad så att fåglar som hängs upp inte hänger längre än en minut, så länge de är vid medvetande?

Ankor, gäss och kalkoner får inte hänga längre än två minuter så länge de är vid medvetande.

Se punkt 5.2 i bilaga II till förordning (EG) nr 1099/2009.

3.9

Är fotbyglarna längs med hela linjen fram till skållningstanken lätt tillgängliga för den händelse att djur måste avlägsnas från slaktlinjen?

Se punkt 5.3 i bilaga II till förordning (EG) nr 1099/2009.

3.10

Är storleken och formen på metallbyglarna anpassade till storleken på benen på de fjäderfän som ska slaktas för att den elektriska kontakten mellan bygel och djurens ben ska tillförsäkras utan att den orsakar smärta?

Se punkt 5.4 i bilaga II till förordning (EG) nr 1099/2009.


3.11

Är utrustning för bedövning med strömförande vattenbad försedd med en elektriskt isolerad ingångsramp och utformad och underhållen så att vattnet inte svämmar över vid ingången?

Se punkt 5.5 i bilaga II till förordning (EG) nr 1099/2009.

3.12

Är vattenbadet så utformat att nivån som fåglarna ska sänkas ner till lätt kan anpassas?

Se punkt 5.6 i bilaga II till förordning (EG) nr 1099/2009.

3.13

Löper de elektroder som är nedsänkta i vattnet längs hela vattenbadets längd?

Är vattenbadet utformat och underhållet så att fotbyglarna har ständig kontakt med den jordade skenan när byglarna passerar över vattnet?

Se punkt 5.7 i bilaga II till förordning (EG) nr 1099/2009.

3.14

Finns det en anordning som är i kontakt med fåglarnas bröst och som är i funktion från det ställe där fåglarna hängs upp till stället där fåglarna sänks ned i vattenbadet för att fåglarna ska hållas lugna?

Se punkt 5.8 i bilaga II till förordning (EG) nr 1099/2009.

3.15

Är det strömförande vattenbadet tillgängligt så att fåglar som bedövats, men som på grund av funktionsfel eller förseningar på linjen fortfarande befinner sig i vattenbadet, kan avblodas?

Kommentar: För tillgänglighet av annan del av linjen än vattenbadet: Se 2.2.9.

Se punkt 5.9 i bilaga II till förordning (EG) nr 1099/2009.

3.16

Är den elektriska utrustningen för bedövning i strömförande vattenbad försedd med en anordning som visar och registrerar uppgifterna för de centrala elektriska parametrar som används?

Bevaras dessa registreringar under minst ett år?

Se punkt 5.10 i bilaga II till förordning (EG) nr 1099/2009.

Utrustning för bedövning av grisar och fjäderfän med gas

3.17

Är utrustning för bedövning med gas, inbegripet transportband utformade och konstruerade så att

  • gasbedövning kan ske på optimalt sätt,

  • skador och blödningar hos djuren förebyggs,

  • avvärjningsrörelser och vokalisering vid fixering minimeras?

Se punkt 6.1 i bilaga II till förordning (EG) nr 1099/2009.

3.18

Vid gasbedövning av gris:

  • finns indrivningsbox i anslutning till koldioxidsschaktets transportkorg

  • finns belysning i schaktets övre del

  • är transportkorgarnas golv plana och halkfria

  • medger transportkorgens storlek att minst två grisar får plats och kan alla grisar stå till dess de förlorar medvetandet?

Se kapitel 7, 26 och 27 §§ i L22.


3.19

Är anläggningen för bedövning med gas utrustad med teknik som

  • kontinuerligt mäter, visar och registrerar gaskoncentration och exponeringstid,

  • mäter den på sådan nivå i koldioxidschaktet/ tunneln som gör det möjligt att kontrollera att den koncentration och tidsperiod som fastslagits i standardrutinerna har uppnåtts,

  • ger en tydlig ljus- och ljudsignal om gaskoncentrationen sjunker under föreskrivet värde?

Kan schaktet inspekteras under drift?

Är utrustningen placerad så att den är klart synlig för personal?

Se kapitel 7, 28 § i L22 samt punkt 6.2 i bilaga II till förordning (EG) nr 1099/2009.

3.20

Är anläggningen för bedövning med gas utformad så att djuren, även vid högsta tillåtna genomflöde, kan lägga sig ner utan att hamna ovanpå varandra?

Se punkt 6.3 i bilaga II till förordning (EG) nr 1099/2009.

4

Informationsöverföring i samband med platsbesök

4.1

  • Hänvisa till Länsstyrelsen avseende krav på kompetensbevis för avlivning av djur och därmed sammanhängande verksamhet.

  • Informera om kravet på djurskyddsansvarig enligt artikel 17 i förordning (EG) nr 1099/2009, avlivningsförordningen.