Skriv ut
Jämför versioner (endast en version av sidan)

Kontroll av Nyckelhålet

Stödjande information för Livsmedelsverket och kommuner

Informationen här på sidan är i första hand skriven till dig på Livsmedelsverket och kommunen som arbetar med livsmedelskontroll. Vi hälsar också företagare, journalister, konsumenter och andra nyfikna välkomna att läsa.

Stödjande information är tolkningar av regler och ger vägledning om hur lagstiftningen kan tillämpas. Sådan information är inte bindande utan ger exempel och rekommendationer som kan vara till hjälp när lagstiftningen ska tolkas och användas i kontrollen. Stödjande information utesluter inte andra sätt att uppnå målen med kontrollen.

Det är frivilligt för företagare att använda Nyckelhålet i märkning och presentation av livsmedel. Om symbolen används måste de regler som gäller följas. Kontroll utförs av ansvarig myndighet, precis som den övriga kontrollen av märkning av livsmedel.

Inledning om kontroll av Nyckelhålet

Om Nyckelhålsmärkning används ska den följa LIVSFS 2005:9 och omfattas av offentlig kontroll. Det krävs ingen föranmälan eller liknande för att få använda Nyckelhålssymbolen. 

Kontrollobjekt är de livsmedelsföretagare som ansvarar för utformning och innehåll av en produkts märkning. Föreskrifterna om Nyckelhålet omfattar de allra flesta kategorier av livsmedel. Se bilaga 2 till LIVSFS 2005:9. 

I första hand är det företagaren som ska visa för kontrollmyndigheten att de kriterier och villkor som gäller för att använda Nyckelhålet är uppfyllda i det enskilda fallet. Kontroll av att reglerna följs kan ske genom inspektioner eller revisioner. 

Kontrollen kan bland annat omfatta en eller flera av följande delar:

  • Dokumentkontroll – företagets analysresultat, recept, produktdatablad med mera.
  • Provtagning för kemisk analys av innehåll av näringsämnen eller andra ämnen.
  • Översyn och kontroll av märkning och presentation. 

Du som inspektör kan be livsmedelsföretagaren att visa dokumentation, som visar hur företagaren menar att livsmedlet uppfyller de krav som ställs för att det ska få märkas med Nyckelhålet. Till exempel innehåll av de näringsämnen som det ges kriterier för i den relevanta livsmedelsgruppen, se avsnittet ”Kontroll av märkning med Nyckelhålet på produkter” här nedanför. 

Myndigheten kan också ta prover för kemisk analys för att kontrollera uppgifterna i dokumentationen. För att utvärdera analysresultaten, som toleransgränser med mera, kan ”Vägledning för behöriga myndigheter, vid kontroll av överensstämmelse med EU:s lagstiftning av tillåtna avvikelser för näringsvärden som deklareras på etiketten ” ligga till grund. 

Vägledning för behöriga myndigheter, vid kontroll av överensstämmelse med EU:s lagstiftning av tillåtna avvikelser för näringsvärden som deklareras på etiketten.

Kontroll av märkning med Nyckelhålet på produkter

Kontroll av märkningen med Nyckelhålet kan alltså inte enbart utföras genom att man granskar märkningen på förpackningen. Du som inspektör bör också ställa frågor till den person på företaget som ansvarar för märkningen. Företaget ska även kunna visa dokumentation som stöd för märkningen. 

Det områden som är viktigast att kontrollera är: rätt livsmedelsgrupp, näringsdeklarationen och symbolens utformning. Se nedan förslag på frågor att ställa vid kontrollen.

Kontroll av rätt livsmedelsgrupp

  1. I vilken livsmedelsgrupp har företaget placerat produkten?
  2. Är produkten placerad i rätt livsmedelsgrupp?

    Om svaret på fråga 2 är ”ja”:

  3. Uppfyller produkten de generella kraven för livsmedelsgruppen?
  4. Uppfyller produkten villkoren för den aktuella livsmedelsgruppen? 

För generella krav, se 2-4 §§ LIVSFS 2005:9, och för villkor för respektive livsmedelsgrupp, se bilaga 2 till LIVSFS 2005:9. 

Tolkningar av paragrafer samt livsmedelsgrupper

Kontroll av om en produkts innehåll av näringsämnen uppfyller villkoren i den aktuella livsmedelsgruppen kan göras på olika sätt. För några livsmedelsgrupper behöver beräkningar göras från en kombination av information från ingrediensförteckningar och recept eller annan dokumentation över vilka ingredienser som ingår och i vilka mängdförhållanden.

Det gäller till exempel:

  • ”annat fett än fiskfett” – till exempel livsmedelsgrupp 22
  • ”minst 50 % bearbetade fiskeriprodukter” – till exempel livsmedelsgrupp 22
  • ”om fisk med en fetthalt över 10 % ingår får högst 40 % av energiinnehållet vara fett” ” – till exempel livsmedelsgrupp 26
  • ”mättat fett högst 10 % av energiinnehållet” – till exempel livsmedelsgrupp 26
  • ”tillsatt fett” – till exempel livsmedelsgrupp 1
  • ”tillsatta sockerarter högst” – till exempel livsmedelsgrupp 6
  • ”produkt som innehåller minst xx % fullkorn räknat på produktens torrsubstans” – till exempel livsmedelsgrupp 7
  • ”minst xx % kött” – till exempel livsmedelsgrupp 24
  • ”minst xx % vegetabiliska råvaror” – till exempel livsmedelsgrupp 25 

Om svaren är ”nej” på någon av ovanstående frågor 2-4 så kan produkten inte märkas med Nyckelhålet. 

Kontroll av näringsdeklaration 

Har produkten en korrekt näringsdeklaration? 

För näringsdeklaration se artikel 29-35 och bilagorna XIII, XIV och XV i förordning (EU) nr 1169/2011.

Näringsdeklaration och Nyckelhålet

Kontroll av symbolen Nyckelhålet

Har Nyckelhålssymbolen rätt utformning? 

För Nyckelhålets utformning se § 1 a LIVSFS 2005:9. 

1 § och 1a § - Nyckelhålets tillämpningsområde och symbol

Kontroll av Nyckelhålet i butik

När det gäller användning av Nyckelhålet på skyltar i butik, så bör följande gälla: 

  • Allmänna skyltar där konsumenter vägleds till att titta efter Nyckelhålsmärkta livsmedel kan användas i nästan alla avdelningar i butiken. De bör dock inte användas i avdelningar för snacks, glass och godis. 
  • Produktspecifika skyltar (reklamerbjudanden) med reklam för Nyckelhålsmärkta livsmedel bör bara användas i anslutning till färdigförpackade livsmedel som är Nyckelhålsmärkta eller i anslutning till livsmedel som inte är färdigförpackade som omfattas av LIVSFS 2005:9. Se § 2 LIVSFS 2005:9. 

Märkning och presentation - Nyckelhålet

Vad händer om företaget inte följer reglerna om Nyckelhålet?

Det är livsmedelsföretagaren som använder Nyckelhålsmärkningen som ansvarar för att reglerna i LIVSFS 2005:9 följs. Om en livsmedelsföretagare i sin märkning bryter mot reglerna i LIVSFS 2005:9 ska detta bedömas på samma sätt som andra överträdelser av livsmedelslagstiftningen. 

Avvikelser från LIVSFS 2005:9 kan omfatta (listan är inte fullständig): 

  • användning av symbolen på livsmedelsgrupper som inte omfattas av reglerna eller placering av en produkt i fel livsmedelsgrupp (se bilaga 2)
  • felaktig grafisk utformning av symbolen. Se § 1 a LIVSFS 2005:9
  • innehåll av sötningsmedel i en Nyckelhålsmärkt produkt. Se § 4 LIVSFS 2005:9
  • innehåll av ingredienser med sötande egenskaper som är nya livsmedel (novel foods). Se § 4 LIVSFS 2005:9
  • för högt innehåll av fett, mättat fett, sockerarter eller salt. Se bilaga 2 till LIVSFS 2005:9
  • för lågt innehåll av fiber eller fullkorn. Se bilaga 2 till LIVSFS 2005:9
  • inräkning av råvaror som innehåller fullkorn men som inte är spannmål, till exempel amarant eller quinoa. Se bilaga 1 till LIVSFS 2005:9,
  • för lite kött, fisk eller vegetabiliska råvaror. Se bilaga 2 till LIVSFS 2005:9
  • utanför angiven energinivå. Se bilaga 2 till LIVSFS 2005:9
  • för hög andel energi från fett. Se bilaga 2 till LIVSFS 2005:9 

Om livsmedel märks i strid mot gällande bestämmelser, till exempel LIVSFS 2005:9, får kontrollmyndigheten meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att bestämmelserna ska efterlevas, vilket framgår av 22 § livsmedelslagen (2006:804). Detta innebär att kontrollmyndigheten kan förbjuda försäljning av ett felmärkt livsmedel. Myndigheten får också förelägga någon att rätta till en brist i märkningen. Förelägganden och förbud kan förenas med vite. Enligt 13 § livsmedelslagen ska kontrollmyndigheten verka för att överträdelser av föreskrifterna beivras. Detta innebär att myndigheten ska anmäla sådana överträdelser till polis eller åklagare. Den som bryter mot föreskrifterna inom livsmedelsområdet kan dömas till dagsböter, enligt straffbestämmelser i 29 § livsmedelslagen.

Lagstiftning