I ingrediensförteckningen ska ingredienserna anges i fallande storleksordning efter vikt vid framställningen. Men det finns undantag. Varje ingrediens ska anges på rätt sätt med sin specifika beteckning. Även tillsatser, aromer och enzymer är ingredienser som ska anges.

Information och märkning är ett centralt område när det gäller säkra livsmedel. Det handlar också om att ingen konsument ska bli lurad om vad maten innehåller. Här får du veta vilka regler som gäller och hur de ska användas.

Säljande uttryck ger intrycket av att ett särskilt livsmedel har bättre kvalitet än andra. Sådana påståenden behöver förklaras för att de inte ska vilseleda konsumenten. Här kan du läsa mer om vad som gäller.

På den här sidan hittar du exempel på livsmedelsinformation som kan vara vilseledande när den beskriver något annat än vad som är typiskt för livsmedlet. Du får även veta hur informationen ska vara för att inte riskera att vilseleda konsumenten.

På den här sidan kan du läsa om vilka uppgifter som är obligatoriska att märka ut på färdigförpackade livsmedel. Alla uppgifter är inte obligatoriska för alla typer av livsmedel. Vilka undantag som finns hittar du också här.

Det är extra viktigt att information om allergener är tydlig. Inom EU har vi kommit fram till ett antal ämnen eller produkter som alltid måste anges i ingrediensförteckningen. Det beror på att de flesta människor som är allergiska reagerar mot något eller några av dessa ämnen.

Alla färdigförpackade livsmedel ska vara märkta med en beteckning som beskriver vad det är för slags livsmedel. Ta del av hur företaget ska komma fram till rätt beteckning. Läs också om vilka uppgifter som i vissa fall ska anges tillsammans med beteckningen.

Ibland behöver företagaren märka ut hur mycket av en viss ingrediens som ingår i ett livsmedel, en så kallad mängdangivelse. Det är exempelvis ett krav om namnet på ingrediensen nämns i livsmedlets beteckning och är av särskilt värde för konsumenten.

Läs om vilka näringsämnen som ska anges i näringsdeklarationen och hur den ska presenteras. Näringsdeklarationen är obligatorisk, i de flesta fall, men det finns några undantag.

Företagen kan välja att informera om fler uppgifter än de som krävs för livsmedel som inte är färdigförpackade. Men då finns ändå bestämmelser som måste följas. Här kan du läsa om vad som gäller.

Konsumenter och företag i livsmedelskedjan är beroende av att informationen om livsmedlen är korrekt, tydlig, förståelig och läsbar. God redlighet är därför ett av livsmedelslagstiftningens syften.

På denna sida finner du tolkningar av reglerna i LIVSFS 2005:9. Texten följer rubriker, paragrafer och bilagor med livsmedelsgrupperna i föreskrifterna. Läs alltid tolkningarna och föreskrifterna tillsammans så att du inte tappar information som behövs för att tillämpa lagstiftningen korrekt.

Nyckelhålet hjälper konsumenter att välja nyttiga livsmedel på ett enkelt sätt. Här får du veta mer om vad Nyckelhålsmärkningen innebär, vilka regler som gäller och vad som krävs för att företagare ska få märka produkter med symbolen.

Ta reda på vad orden egentligen betyder här. De flesta begrepp i Nyckelhålsreglerna definieras antingen i bilaga 1 till LIVSFS 2005:9 eller i annan lagstiftning. Några begrepp är definierade på andra ställen eller är tolkningar som Livsmedelsverket gjort.

Nyckelhålsmärkt mat ska göra det enkelt för konsumenter att välja nyttigt. Nedan får du veta vilka produkter som inte får märkas med Nyckelhålet.

Ta del av vad näringspåståenden är och vad reglerna som styr området innebär. Du hittar också en rad exempel på hur näringspåståenden får användas.