Till huvudinnehåll
Skriv ut
Jämför versioner (endast en version av sidan)

Information om dricksvattenanläggningar 2021

Här ger Livsmedelsverket en instruktion för hur kontrollen ska rapporteras.

Alla kontrollmyndigheter ska årligen rapportera information om sin kontrollverksamhet. Den här anvisningen gäller den kontroll som utförts under 2021 och ska rapporteras till Livsmedelsverket senast den 31 januari 2022.

Informationspost 46-55 gäller enbart dricksvattenanläggningar.

46) Namn på dricksvattenanläggningar

Om anläggningen är en dricksvattenanläggning, dvs Dricksvatten på anläggningstyp nivå 1, så ska namnet på dricksvattenanläggningen anges här.

Uppgiften behövs för att Livsmedelsverket ska kunna fullgöra rapporteringsskyldigheten inom dricksvattenområdet till kommissionen. Vid allt annat uttag av information ur databasen kommer anläggningarna att vara avidentifierade!

Exempel 1

En dricksvattenanläggning kallas för Storbyns Vattenverk och det är även upptaget med det namnet som objektsnamn. I rapporteringen anges ”Storbyns Vattenverk”.

Exempel 2

En kommun har endast en distributionsanläggning och köper dricksvattnet från annat håll. I rapporteringen anges namnet på dricksvattenanläggningen, t.ex. ”Storbyns distributionsanläggning”. 

47) Parametrar med beslut om minskad provtagnings- och analysfrekvens på utgående dricksvatten

Här rapporteras de beslut som myndigheten har fattat enligt 12 § i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten. Det vill säga om man fattat beslut om minskad undersökningsfrekvens eller borttagning av parametrar för normal undersökning jämfört med vad som anges i SLVFS 2001:30, bilaga 3, avsnitt A och C, gällande utgående dricksvatten.

Förutsättningarna för minskning av undersökningsfrekvensen och borttagning av parametrar framgår av SLVFS 2001:30, bilaga 3, avsnitt D, del II.

Valbara parametrar utgående dricksvatten - post 47 - bilaga 3 till denna anvisning.

Observera att undantag som beslutats enligt av SLVFS, bilaga 3, avsnitt D, del II, punkt 4b inte ska rapporteras här.

 Observera att om minskning gjorts både för utgående dricksvatten och dricksvatten hos användare ska parametern rapporteras på respektive post (47 och 49) med sin procentsats på respektive post (48 och 50).

48) Minskning (%) för parameter på utgående dricksvatten

Här rapporteras hur stor minskning för respektive parameter, som myndigheten har fattat beslut om. Om en parameter undantas helt blir minskningen 100. Om inget beslut om minskning har fattats ska parametern inte rapporteras, dvs 0 (noll) kan inte rapporteras.

Exempel 1

Alla dricksvattenundersökningar för utgående dricksvatten har under tre år bedömts som tjänligt med halter som är lägre än 60 procent av värdet som anges i bilaga 2 till SLVFS 2001:30 för parametern järn. Kontrollmyndigheten beslutar att minska undersökningsfrekvensen för parametern järn i den normala undersökningen för utgående dricksvatten med 50 procent jämfört med dricksvattenföreskrifterna. Uppgiften som rapporteras är Järn (post 47) och 50 (post 48).

Exempel 2

Alla dricksvattenundersökningar för utgående dricksvatten och dricksvatten hos användare har under tre år bedömts som tjänligt med halter som är lägre än 30 procent av gränsvärdet som anges i bilaga 2 till SLVFS 2001:30 för parametern järn. Kontrollmyndigheten beslutar att järn inte behöver analyseras i den normala undersökningen varken för utgående dricksvatten eller för dricksvatten hos användare. Uppgifterna som rapporteras är Järn (post 47 och 49) och 100 (post 48 och 50).

49) Parametrar med beslut om minskad provtagnings- och analysfrekvens på dricksvatten hos användaren

Här rapporteras de beslut som myndigheten har fattat enligt 12 § i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten. Det vill säga om man fattat beslut om minskad undersökningsfrekvens eller borttagning av parametrar för normal eller utvidgad undersökning jämfört med vad som anges i SLVFS 2001:30, bilaga 3, avsnitt A, B och C, gällande dricksvatten hos användaren.

Förutsättningarna för minskning av undersökningsfrekvensen och borttagning av parametrar framgår av SLVFS 2001:30, bilaga 3, avsnitt D, del II.

Svarsalternativen framgår av bilaga 3, tabell 2, till denna anvisning.

Valbara parametrar dricksvatten hos användare - post 49 - bilaga 3 till denna anvisning

Observera att undantag som beslutats enligt bilaga 3, avsnitt D, del II, punkt 4b inte ska rapporteras här.

Observera att om minskning gjorts både för utgående dricksvatten och dricksvatten hos användare ska parametern rapporteras på respektive post (47 och 49) med sin procentsats på respektive post (48 och 50).

50) Minskning (%) för parameter på dricksvatten hos användaren

Här rapporteras hur stor minskning för respektive parameter, som myndigheten har fattat beslut om. Om en parameter undantas helt blir minskningen 100. Om inget beslut om minskning har fattats ska parametern inte rapporteras, dvs 0 (noll) kan inte rapporteras.

Exempel 1

Alla dricksvattenundersökningar hos användare har under tre år bedömts som tjänligt med halter som är lägre än 60 procent av värdet som anges i bilaga 2 till SLVFS 2001:30 för parametrarna järn och mangan. Kontrollmyndigheten beslutar att minska undersökningsfrekvensen för parametrarna järn och mangan i både den normala och utvidgade undersökningen hos användare med 25 procent jämfört med dricksvattenföreskrifterna. Uppgifterna som rapporteras är Järn (post 49) och 25 (post 50) och Mangan (post 49) och 25 (post 50).

Exempel 2

En dricksvattentäkt ligger i ett område där verksamhetsutövaren i faroanalysen har konstaterat att inga bekämpningsmedel har använts eller påvisats under fyra år, och uppfyller därmed kravet om att samtliga resultat är lägre än 30 procent av gränsvärdet som anges i bilaga 2 till SLVFS 2001:30. Kontrollmyndigheten beslutar att bekämpningsmedel inte behöver analyseras i den utvidgade undersökningen hos användare. Uppgifterna som rapporteras är bekämpningsmedel – alla undantagna (post 49) och 100 (post 50).

51) Nödåtgärder dricksvatten– datum

Med nödåtgärder menas både kokningsrekommendationer och de tillfällen då konsumenter blir hänvisade av tillhandahållaren av dricksvatten att hämta sitt dricksvatten från tankar, dunkar eller brandposter på utpekade uppställningsplatser, i avvaktan på att dricksvattnet i kranen är användbart igen. Tillhandahållande av dricksvatten via tankar eller dunkar vid vattenbrist räknas också som nödåtgärd. Planerade åtgärder, exempelvis planerade arbeten på distributionsanläggningen, som innebär nödvattenförsörjning ska inte rapporteras. Här anges det datumet då en nödvattenåtgärd påbörjas. Det är bara nödåtgärder under det aktuella året, dvs. med datum 2021-01-01 – 2021-12-31, som ska rapporteras. Om åtgärderna sträcker sig över ett årsskifte rapporteras detta som en nödåtgärd det första året (avslutad 2021-12-31) och en nödåtgärd det andra året (påbörjad 2022-01-01).

Exempel 1

Ett vårdhem är beläget på landsbygden och har egen dricksvattentäkt. Vid offentlig undersökning upptäcks E. coli i dricksvattnet och det bedöms som otjänligt den 1 juni. Ägaren till vårdhemmet uppmanar redan samma dag samtliga användare av dricksvattnet att koka det innan det används för matlagning och för dryck. Datum som rapporteras är 2021-06-01.

Exempel 2

Ett vårdhem är beläget på landsbygden och har egen dricksvattentäkt. Vid offentlig undersökning upptäcks E. coli i dricksvattnet och det bedöms som otjänligt den 1 juni. Ägaren till vårdhemmet uppmanar redan samma dag samtliga användare att hämta dricksvatten från tankar som ställts upp utanför vårdhemmet. Det datum som rapporteras är2021-06-01.

Exempel 3

Vid lagning av en vattenläcka i en distributionsanläggning den 4 september råder osäkerhet om lagningen har kunnat utföras på ett hygieniskt betryggande sätt. Tillhandahållaren av dricksvatten väljer att gå ut med en kokningsrekommendation ”för säkerhets skull” samma dag. Ett antal mikrobiologiska prov tas och kokningen hävs när analysresultaten visat att dricksvattnet är utan anmärkning den 11 september. Det datum som rapporteras är 2021-09-04

Exempel 4

En skola är belägen på landsbygden och har en egen dricksvattentäkt. Under en torr sommar sinar den borrade brunnen. Skolförvaltningen ser till att dricksvatten levereras i tankar till skolan. Tankvattenförsörjningen påbörjas vid skolstarten den 15 augusti. Det datum som rapporteras är 2021-08-15.  

52) Nödåtgärder orsak

Här anges vad som orsakat nödåtgärden.

 Svarsalternativ:

  • Konstaterade kvalitetsproblem
  • Förebyggande åtgärd
  • Vattenbrist

I exempel 1 och 2 ovan anges svarsalternativ ”Konstaterade kvalitetsproblem”. I exempel 3 ovan anges ”Förebyggande åtgärd”. I exempel 4 ovan anges ”Vattenbrist”. 

53) Nödåtgärder dricksvatten

Här anges vilken typ av nödåtgärd som vidtagits.

Svarsalternativ:

  • Kokningsrekommendationer
  • Tillhandahållande av nödvatten via tank

Exempel 1

Ett vårdhem är beläget på landsbygden och har egen vattentäkt. Vid offentlig undersökning upptäcks E. coli i dricksvattnet och det bedöms som otjänligt. Ägaren till vårdhemmet uppmanar samtliga användare av dricksvattnet att koka det innan det används för matlagning och för dryck. Problemet åtgärdas men efter fyra månader upptäcks samma fel, denna gång i egenkontrollen. Återigen uppmanas användarna att koka dricksvattnet. För anläggningen rapporteras två nödåtgärder. För båda fallen anges ”Kokningsrekommendation” som åtgärd. 

Exempel 2

Ett vårdhem är beläget på landsbygden och har egen dricksvattentäkt. Vid offentlig undersökning upptäcks E. coli i dricksvattnet och det bedöms som otjänligt. Ägaren till vårdhemmet uppmanar samtliga användare att hämta dricksvatten från tankar som ställts upp utanför vårdhemmet. För anläggningen rapporteras en nödåtgärd. ”Tillhandahållande av nödvatten via tank” anges som åtgärd.

Observera att när samma händelse ger upphov till både kokning och nödvatten via tank ska bara kokningen rapporteras. Samma händelse ska alltså inte rapporteras både som kokningsrekommendation och tillhandahållande av nödvatten via tank. Detta för att undvika dubbel rapportering av nödgärder. 

Exempel 1

Vid en läcklagning kan man inte garantera att arbetet görs under hygieniska förhållanden så man väljer att omedelbart gå ut med kokningsrekommendation i förebyggande syfte. Prov tas för mikrobiologisk undersökning. Två dagar senare kommer resultatet från undersökningarna som bekräftar att det finns förhöjda halter mikroorganismer i proven. Det finns alltså konstaterade kvalitetsproblem. Kokningsrekommendationerna kvarstå och man väljer också att sätta ut nödvattentankar i vissa områden. Kokningsrekommendationen gäller alla som tillhandahålls dricksvattnet. Nödvattentankarna gäller områden som motsvarar ungefär en tredjedel av alla som tillhandahålls dricksvattnet.

Samma händelse ger alltså upphov till flera åtgärder (kokningsrekommendation och nödvattentankar) och åtgärderna har flera orsaker (förebyggande och konstaterade kvalitetsproblem). Vid rapportering ska ”worst case” anges dvs. orsak till nödåtgärder är konstaterade kvalitetsproblem, åtgärd är kokningsrekommendation och det startdatum som ska anges är det datum när man gick ut med kokningsrekommendation i förebyggande syfte. Antal berörda konsumenter är alla som omfattas av kokningsrekommendationen. 

54) Nödåtgärder dricksvatten – antal dygn

Antalet dygn som nödåtgärden varade.

Exempel 1

Ett vårdhem är beläget på landsbygden och har egen dricksvattentäkt. Vid offentlig undersökning upptäcks E. coli i vattnet och det bedöms som otjänligt den 1 juli. Ägaren till vårdhemmet uppmanar redan samma dag samtliga användare av dricksvattnet att koka det innan det används för matlagning och för dryck. Rekommendationen varar till och med den 4 juli, dvs. fyra dygn. I rapporteringen anges 4. 

Exempel 2

Ett vårdhem är beläget på landsbygden och har egen dricksvattentäkt. Vid offentlig undersökning upptäcks E. coli i vattnet och det bedöms som otjänligt den 1 juli. Ägaren till vårdhemmet uppmanar redan samma dag samtliga användare att hämta dricksvatten från tankar som ställts upp utanför vårdhemmet. Rekommendationen varar till och med den 4 juli, dvs. fyra dygn. I rapporteringen anges 4. 

Exempel 3

En stad med 25 000 invånare försörjs med dricksvatten från ett ytvattenverk. Vid offentlig undersökning upptäcks E. coli i vattnet och det bedöms som otjänligt den 1 december 2021. Dricksvattenproducenten uppmanar redan samma dag samtliga användare av dricksvattnet att koka det innan det används för matlagning och för dryck. Rekommendationen varar till och med den 15 januari 2022. Under 2021 varar kokningsrekommendationen i 31 dygn. I rapporteringen anges 31. 

55) Nödåtgärder dricksvatten – berörda konsumenter

Om en nödåtgärd vidtagits ska antalet berörda konsumenter anges. Ibland omfattas hela dricksvattenanläggningen av åtgärden och i andra fall bara delar av den.

Exempel 1

En stad med 25 000 invånare försörjs med dricksvatten från ett ytvattenverk. Vid en dricksvattenläcka kommer avloppsvatten in i delar av distributionsanläggningen. Dricksvattenläckan uppstod i ett mindre bostadsområde i vilket det bor 1500 personer. Det förorenade dricksvattnet har bara spridits in i bostadsområdet. Dricksvattenproducenten rekommenderar de boende i området att koka dricksvattnet. I rapporteringen anges 1500.

Exempel 2

Vid en läcka på en distributionsanläggning förorenar avloppsvatten dricksvattnet. En hel stad med 25 000 invånare påverkas. Kokningsrekommendation utfärdas för hela staden. Efter 14 dygn kan kokningsrekommendationen begränsas så att den bara gäller 10 000 invånare och efter ytterligare 14 dygn kan kokningsrekommendationen begränsas till 5 000 invånare. Dessa 5000 har kokningsrekommendation i ytterligare 6 dygn. Den totala tiden för kokningsrekommendationen var 34 dygn. Antalet berörda beräknas då som ett genomsnitt för hela kokningsperioden.

Genomsnittet beräknas enligt följande:

((14 dygn x 25 000=350 000) +(14 dygn x 10 000=140 000) +(6 dygn x 5000=30 000))/34=15 294, vilket avrundas till 15 300.