Krav på identitet och renhet för tillsatser
När en tillsats blir godkänd inom EU tas det alltid fram en specifikation med krav som ska vara uppfyllda för att tillsatsen ska få användas i livsmedel. I specifikationen framgår bland annat tillsatsens ursprung och renhetskriterier. Här hittar du mer information om specifikationerna.
Specifikationer
Det räcker inte med att en tillsats är godkänd av EU. För varje godkänd tillsats finns dessutom en specifikation med krav som måste vara uppfyllda för att tillsatsen ska få användas i livsmedel. Se artikel 14 i förordning (EG) nr 1333/2008.
Det är viktigt att tillsatser som används i livsmedel uppfyller dessa krav. Skälet är att samma ämnen som används som tillsatser även kan nyttjas för annan användning, där kraven på renhet kanske inte är lika höga. Det skulle kunna innebära en hälsorisk för konsumenten om tillverkaren använder en tillsats som inte är av livsmedelskvalitet. Ämnena kan till exempel ha för höga halter av tungmetaller.
Att tillsatser som används i livsmedel ska uppfylla kraven på bl.a. ursprung och renhet som fastställts i specifikationen framgår av artikel 4.5 i förordning (EG) nr 1333/2008.
I vilken lagstiftning finns specifikationerna?
Specifikationerna som innehåller uppgifter som identifierar tillsatsen och uppgifter om renhetskriterier finns i förordning (EU) nr 231/2012 om fastställande av specifikationer för de tillsatser som förtecknas i bilagorna II och III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008.
I specifikationerna finns bland annat synonymer, beskrivning av tillsatsen och renhetskrav, till exempel gränsvärden för vissa tungmetaller.
Det kan vara bra att känna till att specifikationerna uppdateras regelbundet. Några exempel är att vissa gränsvärden kan ändras, att nya tekniker för att framställa en tillsats införs eller att tillverkaren använder sig av ett nytt ursprungsmaterial som inte finns med i specifikationen.