ABP flöde vid styckning
Här finner du information om vad som ska kontrolleras gällande animaliska biprodukter (ABP) vid en styckningsanläggning där den officiella veterinären ska utföra revision enligt förordning (EG) nr 854/2004. Använd gärna informationen som stöd vid kontroll av flöde av ABP.
Samtliga steg i flödet
- material i form av spill på golv under produktionen
- material som samlas upp vid rengöring efter produktion
- material som visar tecken på smittämne (sjukdom) som kan överföras till människor eller djur, till exempel bölder
- material som av livsmedelsföretagaren klassas om från livsmedel till ABP i det steg i flödet där det klassas om (utgångspunkt)
Ryggrad från nötkreatur med ursprung i länder med försumbar risk för BSE, dit Sverige räknas, omfattas inte av definitionen för SRM. Observera dock att ryggrad från nötkreatur med ursprung i länder med lägre BSE-status i vissa fall räknas som SRM.
Länders och regioners BSE-status finns listade på World Organisation For Animal Health, OIE:s webbbplats.
Förteckning över BSE status för olika länder - World organisation for animal health - OIE
Om anläggningen styckar djur från länder med kontrollerad eller ej fastställd BSE-risk ska även följande kontrolleras:
- kotpelare utom svanskotor, hals-, bröst- och ländkotornas tagg- och tvärutskott och den mediala korsbenskammen och korsbenets ”vingar”, men inklusive dorsalrotsganglier från nötkreatur äldre än 30 månader (specificerat riskmaterial (SRM))
- material som samlas upp från filter i golvbrunnar eller filter, max 6 mm, på annan plats i anläggningen (gäller anläggningar där SRM avlägsnas).