Till huvudinnehåll
Skriv ut
Jämför versioner (endast en version av sidan)

Behovsinventering

Här ger Livsmedelsverket vägledning om hur kraven i lagstiftningen kan uppnås. Vägledningen är inte bindande och utesluter inte andra sätt att uppfylla kraven.

En behovsinventering eller behovsutredning tas fram för att kunna planera kontrollen. Här beskrivs vad en behovsinventering består av.

Vad skiljer en behovsinventering från en kontrollplan?

I behovsinventeringen sammanställer myndigheten vilket kontrollbehov som finns och vilka resurser som behövs för att kunna genomföra kontrollen. Myndigheten har ofta flera kontrolluppdrag förutom livsmedelskontrollen och kan välja om varje område ska redovisas i separata behovsinventeringar eller om alla läggs ihop för att visa på det samlade behovet av resurser.

Behovsinventeringen ska visa på det totala kontrollbehovet som myndigheten sedan via prioriteringar omvandlar till en kontrollplan. Verksamheter där riskerna bedöms vara störst ska prioriteras.

En kontrollplan är en samling av dokument och rutiner som beskriver hur kontrollmyndigheten arbetar för att uppfylla kraven om offentlig kontroll i förordning (EU) 2017/625.

Behovsinventeringens olika delar

I en behovsinventering bör följande områden redovisas:

  • Omvärldsbevakning
  • Totalt kontrollbehov
  • Tillgängliga resurser
  • Kontrollfrekvens

När det totala kontrollbehovet beskrivs är det viktigt att ange hur mycket tid de olika momenten i kontrollen tar. Då kan kontrolltiden omvandlas till arbetstid och det går att beräkna hur mycket personal som behövs för att kunna utföra kontrollen. Kontrollbehovet påverkar vilken kompetens personalen som kommer att utföra kontrollen behöver ha.

Tid – en viktig faktor i planeringen

Kompetens

Både miljöbalken och livsmedelslagstiftningen ställer krav på att kontrollmyndigheterna ska genomföra en behovsinventering. SKR har tagit fram en vägledning om kommunala behovsutredningar för miljötillsyn och livsmedelskontroll.

SKR - Kommunala behovsinventeringar