Lagstiftningsområden
På den här sidan hittar du lagstiftningsområden och dess rapporteringspunkter. Punkterna används när kontrollmyndigheterna varje år rapporterar den utförda kontrollen och resultatet av den till Livsmedelsverket (Myndighetsrapporteringen).
Hur fungerar lagstiftningsområdena?
Syftet med beskrivningen är att förklara vilken kontroll som ska rapporteras under respektive punkt. Vägledning för hur kontrollen ska utföras finns på andra ställen i Kontrollwiki, ofta länkar vi från lagstiftningsområdessidorna.
Lagstiftningsområdena synliggör den mycket omfattande lagstiftning som finns inom livsmedelsområdet. Områdena kategoriserar och systematiserar rättsakterna och ska användas för rapportering och uppföljning av kontrollen.
En del lagstiftningsområden omfattar många olika rättsakter, medan andra områden bara omfattar ett fåtal.
Lagstiftningsområdena var från början 14 stycken, A – N, samt ett område ”övrigt”, O. Från och med 2024 års kontroll tillkom område Q - Kontaktmaterial – tillverkning, förädling och distribution.
Du hittar områdena som undersidor här till vänster.
Om rapporteringspunkter
Under varje lagstiftningsområde finns ett antal rapporteringspunkter. Den utförda kontrollen och dess resultat ska varje år rapporteras till Livsmedelsverket utifrån punkterna. I varje punkt beskrivs vilken rättsakt som gäller och det ges en kort vägledande text till vilken kontroll som ska rapporteras under den aktuella punkten. Ofta finns även länkar till mer utförlig beskrivning av området För vissa lagstiftningsområden ges även en inledande kort beskrivning av området eller en del av området.
Om du är osäker på vad som ska rapporteras under vilken punkt – ställ frågor på Livstecknet under taggen ”myndighetsrapporteringen”. Men detaljfrågor om tillämpning av olika lagstiftningsakter bör istället taggas under respektive område som kontrollen gäller.
Om tillämpning och avgränsningar
Avgränsningar
Lagstiftningsområdena ska användas vid kontroll av anläggningar och verksamheter i leden efter primärproduktionen. De gäller alltså inte länsstyrelsernas livsmedelskontroll.
De gäller för anläggningar som är godkända eller registrerade och för dricksvattenanläggningar. Alla områden är dock inte aktuella för alla typer av anläggningar och verksamheter.
Följande omfattas inte av lagstiftningsområdena:
- Livsmedelsverkets kontroll vid gränskontrollstationerna.
- Besiktning av djur före och efter slakt.
- Kontroller som ska rapporteras till Jordbruksverket, till exempel kontroll av djurskydd och animaliska biprodukter (ABP). De ingår däremot i Livsmedelsverkets egna rapporteringssystem för den kontroll som Livsmedelsverket utför.
Inte uttömmande
Rapporteringspunkterna innehåller inte nödvändigtvis alla regler som är tillämpliga. Uppdateringar och ändringar av lagstiftningen sker löpande. Lagstiftningsområdena och rapporteringspunkterna kan komma att bli reviderade från år till år framförallt då större förändringar sker i lagstiftningen. Kontrollmyndigheten måste dock alltid försäkra sig om att kontrollen sker mot gällande rättsakter.
Inget prioriteringsverktyg eller rubriker i kontrollrapporten
Lagstiftningsområdena är inte ett sätt att prioritera kontrollen. Områdena är alltså inte inbördes rangordnade, ett område är inte viktigare än ett annat. Prioriteringar av kontrollen sker i den nationella planen för kontroll i livsmedelskedjan (NKP) bland annat genom fokusområden, genom riskklassning av anläggningar och i kontrollmyndighetens egna kontrollplaner.
Det är inte alltid lämpligt att använda lagstiftningsområdena som rubriker i kontrollrapporter. Vissa områden benämns med generella ord och är ofta inte så beskrivande så att livsmedelsföretagaren, det vill säga mottagaren av kontrollrapporten, förstår vad som menas.