Anvisning Myndighetsrapportering i primärproduktionen 2025
Alla kontrollmyndigheter ska årligen rapportera information om sin kontrollverksamhet. Den här anvisningen gäller den kontroll som utförts under 2025 och ska rapporteras till Livsmedelsverket senast den 31 januari 2026
- Inledning
- Bakgrund
- Vad ska rapporteras?
- Förändringar i 2025 års anvisning
- Förändringar i formulärfrågor
- Ny uppgift om anläggning
- Namnändrade kvalitetssäkringssystem
- Nya rapporteringspunkter
- Borttagna rapporteringspunkter
- Rapporteringsformat
- Begreppsförklaring
Anvisningen rapportering av livsmedelskontrollen i primärproduktionen 2025_20241218
Inledning
Detta dokument vänder sig till länsstyrelserna som kontrollmyndighet för primärproduktionen, enligt livsmedelslagstiftningen. Anvisningen har beslutats med stöd av Livsmedelsverkets föreskrifter om rapporteringsskyldighet för kontrollmyndigheter (LIVSFS 2009:13) och gäller för rapportering av den kontroll som utförts under 2025.
Observera att för de flesta posterna i denna anvisning gäller att informationen hämtas från Primör. För att informationen ska bli korrekt måste informationen om anläggningarna vara uppdaterade och kontrollerna läggas in på ett korrekt sätt. Se avsnitt 5 – rapporteringsformat
Bakgrund
Medlemsstaterna i EU ska ha fleråriga nationella kontrollplaner, vilka ska följas upp årligen genom att medlemsstaten överlämnar en rapport till Kommissionen (artikel 113 i förordning (EU) 2017/625). Rapporten ska bland annat innehålla resultatet av de kontroller och revisioner som utförts under det föregående året enligt den fleråriga nationella kontrollplanen. Medlemsstaterna ska även rapportera antal och typ av avvikelser som har fastställts samt åtgärder som har vidtagits med anledning av kontrollresultaten.
I den nationella kontrollplanen finns det från och med 2013 gemensamma mål för livsmedelskontrollen. Den här rapporteringen är en del av den uppföljning som behövs för att verifiera att vi går åt rätt håll, mot de gemensamma målen.
De uppgifter som rapporteras in kommer även att möjliggöra analyser som kan användas i Livsmedelsverkets arbete med stöd till lokala och regionala kontrollmyndigheter. Tanken är även att kontrollmyndigheterna själva ska kunna ha nytta av de analyser som Livsmedelsverket utför, till exempel för sin egen verifiering av kontrollen och för att kunna göra jämförelser med andra kontrollmyndigheter.
Vad ska rapporteras?
Under punkt 7 finns ett antal informationsposter. Varje punkt har en rubrik som beskriver vad som ska rapporteras in. Därefter följer en kort definition av uppgiften samt, i de flesta fall, ett eller flera exempel. Exemplen åskådliggör med hjälp av praktiska situationer vilken information som avses.
Förändringar i 2025 års anvisning
Förändringar i formulärfrågor
Till post 18 - Frågor om livsmedelsbedrägerier har vi lagt till ett svarsalternativ i ”Har ni vidtagit myndighetsåtgärder som ett resultat av fusk/livsmedelsbedrägeri?”. Det tillagda alternativet är Överlämnat ärendet till annan myndighet.
Ny formulärfråga, post 19 - Fråga om nationell kontrollplanering.
Ny uppgift om anläggning
Post 30 - Riskmodifierande faktor
Namnändrade kvalitetssäkringssystem
Plan och riktlinjer för campylobakter Fågel har bytt namn till Plan och riktlinjer för campylobacter, Svensk Fågel
Smittsäkrad Besättning Gris, nivå 1 har bytt namn till Smittsäkrad Besättning Gris, Grund
Smittsäkrad Besättning Gris, nivå 2 eller 3 har bytt namn till Smittsäkrad Besättning Gris, Spets
Smittsäkrad Besättning Nöt, nivå 1 har bytt namn till Smittsäkrad Besättning Nöt, steg 1
Smittsäkrad Besättning Nöt, nivå 2 eller 3 har bytt namn till Smittsäkrad Besättning Nöt, steg 2 eller 3
Svensk fågels omsorgsprogram har bytt namn till Svensk fågels djuromsorgsprogram
Svenska äggs omsorgsprogram har bytt namn till Svenska äggs Förebyggande smittskyddsprogram
Nya rapporteringspunkter
4.18 Rutiner för hygienisk hantering vid landning
4.19 Hygienisk hantering vid landning
4.20 Hygienisk produktion – ändamålsenliga rutiner (arbetsmetoder) för hantering och urtagning av frilevande vilt. Risken för kontaminering minimeras.
15.4 Läkemedel - Karensbestämmelserna för mjölkproducerande djur följs.
15.5 Läkemedel - Läkemedel - ändamålsenliga rutiner för identifiering av djur under behandling och avskiljande av mjölk under karenstiden
16.7 Mikrobiologiska kriterier för obehandlad mjölk och råmjölk – regelbunden kontroll, åtgärder om kriterierna inte uppfylls
16.8 Restsubstanser av antibiotika i obehandlad mjölk och råmjölk – regelbunden kontroll, åtgärder om gränsvärden överskrids
16.9 Uppgifter om förekomsten av sjukdomar som kan påverka säkerheten hos produkter av animaliskt ursprung dokumenteras och bevaras.
Borttagna rapporteringspunkter
Observera att punkterna som tas bort ändå går att använda för uppföljande kontroller under 2025
15.2 Läkemedel - ändamålsenliga rutiner för identifiering av djur under behandling och avskiljande av mjölk under karenstiden
16.2 Provtagning, analyser och rapporter avseende kriterier för obehandlad mjölk och råmjölk
Rapporteringsformat
Rapporteringen sker genom att en XML-fil med uppgifterna (alla registrerade eller godkända livsmedelsanläggningar) tas ut ur Primör och laddas upp på Myndighetsrapporteringens webbplats. XML-filen ska följa ett specifikt XML-schema. Informationspost 1–19 (se avsnitt 7) rapporteras i ett formulär på webbplatsen.
Webbplatsen hittas via Livstecknet eller direkt på följande adress:
Imyr - Logga In (imyr.livsmedelsverket.se)
Begreppsförklaring
Nedan anges några viktiga begrepp som förekommer i anvisningen eller i rapporteringsmallen.
Anläggning
Varje enhet i ett livsmedelsföretag. (artikel 2.1 c i förordning (EG) nr 852/2004). Det är anläggningen som ska registreras eller godkännas. Se även Kontrollwiki Registrering och godkännande[1].
Registrering och godkännande - Kontrollwiki (livsmedelsverket.se)
Kommentar: För verksamheter i primärproduktionen där begreppet anläggning inte är relevant, till exempel jakt eller fiske, avses den registrerade och kontrollerade verksamheten.
Huvudsaklig produktionsinriktning
Den verksamhet som verksamhetsutövaren (eller kontrollmyndigheten) bedömer är den största verksamheten på anläggningen, till exempel räknat i areal, antal kg eller antal djur. Om det är svårt att avgöra vad som är huvudsaklig produktionsinriktning, till exempel eftersom verksamheterna bedöms vara jämnstora, bör huvudsaklig verksamhet anges efter den verksamhet som har högst prioritetsklass.
Kategori
Den prioritering av kontrollbehovet (klassning) ett kontrollobjekt ges baserat på prioritetsklass och erfarenhetsklass enligt prioritets- och erfarenhetsmatrisen i Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets vägledande texter på Kontrollwiki om Riskbaserad foder- och livsmedelskontroll – primärproduktion, inklusive myndighetens justeringar för riskmodifierande faktorer och erfarenheter från tidigare utförda kontroller.
Kvalitetssäkringssystem
Frivilliga första-, andra- och tredjepartssystem som företag i primärproduktionen använder i sin egen kontroll av verksamheten, till exempel branschriktlinjer, djuromsorgsprogram, mejeriföretagens kvalitetssäkringssystem eller certifierade system (till exempel IP Sigill Nöt och Mjölk, IP Sigill Frukt och Grönt, Krav), som är bedömda av Livsmedelsverket och Jordbruksverket. Se vägledande texter på Kontrollwiki om Riskbaserad foder- och livsmedelskontroll – primärproduktion.
Offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet
Verksamhet som utförs av de behöriga kontrollmyndigheterna enligt artikel (artikel 2 i förordning (EU) 2017/625.
Grundvillkorskontroll
Grundvillkoren är ett begränsat antal grundläggande krav inom olika lagstiftningar och områden, till exempel foder- och livsmedelssäkerhet, som lantbrukaren/primärproducenten måste följa för att få full utbetalning av jordbrukarstödet. Kraven finns i förordning (EU) 2021/2115 och bestämmelserna om kontrollsystemet finns i förordning (EU) 2021/2116.
Vite
Om ett beslut förenas med vite innebär det att den enskilde blir skyldig att betala ett visst belopp till staten om hen inte rättar sig efter beslutet. Vite är således ett ekonomiskt påtryckningsmedel som myndigheten kan använda för att förmå den enskilde att följa myndighetens beslut.
Åtgärd vid bristande efterlevnad
När myndigheten har fattat någon form av beslut efter det att en avvikelse från livsmedelslagstiftningen har konstaterats. Det kan till exempel vara föreläggande avseende visst livsmedel eller förbud avseende visst livsmedel.