Skriv ut
Jämför versioner

Prioritetsmodulen - primärproduktion

Stödjande instruktion för länsstyrelser

Informationen här på sidan är i första hand skriven till dig på länsstyrelsen som arbetar med livsmedelskontroll. Vi hälsar också företagare, journalister, konsumenter och andra nyfikna välkomna att läsa.

Stödjande information är tolkningar av regler och ger vägledning om hur lagstiftningen kan tillämpas. Sådan information är inte bindande utan ger exempel och rekommendationer som kan vara till hjälp när lagstiftningen ska tolkas och användas i kontrollen. Stödjande information utesluter inte andra sätt att uppnå målen med kontrollen.

Prioritetsmodulen är ett hjälpmedel för att prioritera kontrollen så att den gör störst nytta. Modulen används för rangordning av branscher i primärproduktionen. Den är också en central del i den nationella kontrollplaneringen av livsmedels- och foderkontrollen i primärproduktionen.

Prioritetsmodulen - primärproduktion

Prioritetsmodulen bygger på riskvärderingar och bedömningar av riskreducerande åtgärder i primärproduktionen och hur effektiva de är. Kontrollen prioriteras till de branscher som har höga risker och där de riskreducerande åtgärderna har störst effekt. Modulen kallas för prioritetsmodul istället för riskmodul.

Modellen för prioritetsmodulen utgår från ett folkhälsoperspektiv men också ett djurhälsoperspektiv genom att bedömningar har gjorts av ett foders eventuella negativa eller skadliga inverkan på livsmedelskedjan via de djur som får fodret. Modellen och kriterierna för bedömning har utvecklats och därefter vidareutvecklats av Livsmedelsverket, Jordbruksverket och SVA gemensamt.

På den här sidan beskrivs hur prioritetsmodulen fungerar.

Den ursprungliga riskvärderingen, beskrivning av riskreducerande åtgärder och av modellens uppbyggnad finns i rapport Riskklassning i primärproduktionen, del I från 2008.

Rapport Riskklassificering i primärproduktionen, del I  

Modell för klassning av företag inom primärproduktionen. 

Branscherna i primärproduktionen

Primärproduktionen är indelad i cirka 30 branscher. Exempel på branscher är odling och skörd av spannmål för livsmedelsändamål och för foderändamål, uppfödning och utfodring av livsmedelsproducerande djur, fisk- och kräftodlingar, biodling, jakt och fiske. Målsättningen med branschindelningen är att varje bransch ska omfatta en ur farosynpunkt relativt enhetlig produktionsgren, se tabell 1.

Branschindelningen överensstämmer även till stora delar med indelning i Jordbruksstatiskt sammanställning, som finns på Jordbruksverkets webbplats. 

Tabell 1. Branscherna i primärproduktionen. 

Verksamhet

Bransch

Djurhållning, inklusive utfodring av djuren

Fjäderfä och struts (inkl. anka, gås, kalkon, vaktlar)

 

Får och get

 

Gris

 

Hägnat vilt

 

Häst

 

Kanin

 

Nötkreatur

 

Ren

 

 

Animalisk livsmedelsproduktion, inklusive utfodring av djuren

Fisk- och kräftdjur, odlade (för livsmedels- och foderändamål)

 

Honung

 

Mjölk, inkl. direktförsäljning av opastöriserad mjölk (alla djurslag)

 

Tvåskaliga blötdjur (musslor m.fl.)

 

Ägg

 

 

Jakt och fiske

Fisk- och kräftdjur, vildfångade

 

Frilevande vilt

 

 

Vegetabilisk livsmedelsproduktion och foderproduktion

Bladgrönsaker, odling på friland (sallat, spenat m.m.)

 

Bladgrönsaker, växthusodling (sallat, kryddväxter m.m.)

 

Baljväxter

 

Bär- och vinodling på friland

 

Groddar och frön för groddning

 

Frukt, odling på friland

 

Grovfoder

 

Köksväxter, odling på friland (morötter, gurka, matlök, rödbetor, broccoli, sparris m.m., ej bladgrönsaker)

 

Odlad svamp

 

Oljeväxter

 

Potatis (exkl. stärkelsepotatis)

 

Sockerbetor

 

Spannmål

 

Trädgårdsväxter, växthusodling (tomat, gurka, bär, frukt)

 

Vilda bär och svampar

Jordbruksstatistisk sammanställning - Jordbruksverkets webbplats  

Primärproduktion och därmed sammanhängande verksamhet

Begreppen primärproduktion och primärprodukter är definierade i livsmedels- och foderlagstiftningen genom förordning (EG) nr 852/2004 och förordning (EG) nr 183/2005.

Med primärproduktion menas odling och skörd av vegetabilier, mjölkproduktion, äggproduktion och uppfödning och utfodring av livsmedelsproducerande djur. Jakt, fiske och insamling av vilda produkter, som bär och svamp, musslor och kräftor omfattas också.

Begreppet primärproduktion omfattar även transport, lagring och hantering av primärprodukter på produktionsplatsen. Transport av levande djur och transport av primärprodukter av vegetabiliskt ursprung, fiskeriprodukter och vilt från produktionsplatsen till en livsmedelsanläggning omfattas också, förutsatt att produktens natur inte väsentligen har ändrats.

Sköljning, ansning och paketering av frukt och grönsaker räknas också till primärproduktionsledet om verksamheten sker på primärproduktionsanläggningen. Detta innebär att till exempel uppsamlingscentraler för vilt, lagringsplattor för spannmål och enklare frukt- och grönsakspackerier omfattas av primärproduktion och därmed sammanhängande verksamhet, även om de inte ingår i branschindelningen eller i riskvärdering av branscherna.

Mer information om primärproduktionen och gränsdragning mellan primärproduktion och senare led finns på följande sida.

Gränsen mellan primärproduktion och senare led 

Riskvärdering och rangordning av branscher

Prioritetsmodulen rangordnar branscher efter branschpoäng och branschen storleksklass (total produktionsvolym).

Branschpoängen erhålls från:

  • inneboende risk (bedömning av förekomst och allvarlighet av identifierade betydelsefulla faror),
  • i vilken utsträckning åtgärder i primärproduktionen kan bidra till att minska riskerna (riskreducerande åtgärder),
  • hur kritiskt, eller betydelsefullt, det är att åtgärder görs i primärproduktionen, i förhållande till åtgärder som görs i andra led i livsmedelskedjan (förebyggande åtgärder). 

Vid den branschvisa riskvärderingen har hänsyn i första hand tagits till mikrobiologiska och kemiska faror och ett antal underliggande farogrupper. Förutom radioaktivitet är fysiska faror inte inkluderade. Riskvärderingen omfattar inte risken för bristande redlighet eller bedrägligt förfarande. Sådana risker beaktas vid den årliga omvärldsbevakningen och riskuppdateringen som görs inom ramen för den nationella kontrollplaneringen.

Farogrupper och underliggande farogrupper:

  • mikrobiologiska risker (bakterier, parasiter och virus)
  • kemiska risker (bekämpningsmedel – växtskyddsmedel och biocider; föroreningar – t ex dioxiner, PCB, kadmium; läkemedel - veterinärmedicinska preparat och fodertillsatser)
  • fysiska risker (radioaktivitet)

För varje bransch har därefter ett antal betydelsefulla, faror identifierats. Dessa hittar du i tabellerna nedan.

Djurhållning, inklusive utfodring av djuren

Bransch

Betydelsefull fara 

Kommentar om riskreducerande åtgärd

Fjäderfä och struts (inkl. anka, gås, kalkon, vaktlar)

Bakterier

Campylobacter
De åtgärder som vidtas för att minska prevalensen i kycklingflockar har stor betydelse för livsmedelssäkerheten. Bra kökshygien minskar risken i efterföljande led.

Salmonella
Åtgärder i kontrollprogrammet har stor betydelse för att bibehålla den mycket låga förekomsten.

 

Läkemedelsrester

Rätt användning av godkända veterinärmedicinska preparat, där karenstiden hålls, ger stor riskreducerande effekt.

Får och get

Bakterier

Rena djur till slakt är en viktig åtgärd för att minska risken för VTEC/STEC på köttet. Hygienisk slakt och bra kökshygien minskar risken i efterföljande led.

 

Läkemedelsrester

Rätt användning av godkända veterinärmedicinska preparat, där karenstiden hålls, ger stor riskreducerande effekt.

Gris

Parasiter

Toxoplasma är en allvarlig fara som förekommer hos grisar. Skadedjursbekämpning minskar risken för att grisarna ska få i sig parasiten. Om köttet tillagas på rätt sätt dör parasiten, men risk finns om köttet inte genomsteks.

 

Bakterier

Salmonella. Åtgärder i det frivilliga salmonella kontrollprogrammet / smittsäkrad besättning har stor betydelse för att bibehålla den låga förekomsten.

 

Mykotoxiner

Dagsaktuellt underlag är bristfälligt men pekar på att ochratoxin kan vara ett problem. Detta stöds av äldre data. Förekomst av mykotoxiner påverkas mycket lite av åtgärder i senare led.

 

Läkemedelsrester

Rätt användning av godkända veterinärmedicinska preparat, där karenstiden hålls, ger stor riskreducerande effekt.

Hägnat vilt

Läkemedelsrester

Rätt användning av godkända veterinärmedicinska preparat, där karenstiden hålls, ger stor riskreducerande effekt.

Häst

Läkemedelsrester

Rätt användning av godkända veterinärmedicinska preparat, där karenstiden hålls, ger stor riskreducerande effekt.

Kanin

Bakterier

Campylobacter De åtgärder som vidtas för att minska prevalensen i kycklingflockar har stor betydelse för livsmedelssäkerheten. Bra kökshygien minskar risken i efterföljande led.

Salmonella Åtgärder i kontrollprogrammet har stor betydelse för att bibehålla den mycket låga förekomsten.

 

Läkemedelsrester

Rätt användning av godkända veterinärmedicinska preparat, där karenstiden hålls, ger stor riskreducerande effekt.

Nötkreatur

Bakterier

Rena djur till slakt är en viktig åtgärd för att minska risken för VTEC/STEC på köttet. Hygienisk slakt och bra kökshygien minskar risken i efterföljande led. Åtgärder i kontrollprogrammet smittsäkrad besättning har betydelse för att minska spridningen av zoonoser.

 

Läkemedelsrester

Rätt användning av godkända veterinärmedicinska preparat, där karenstiden hålls, ger stor riskreducerande effekt.

Ren

Läkemedelsrester

Rätt användning av godkända veterinärmedicinska preparat, där karenstiden hålls, ger stor riskreducerande effekt.

Animalisk livsmedelsproduktion, inklusive utfodring av djuren

Bransch

Betydelsefull fara 

Kommentar om riskreducerande åtgärd

Fisk- och kräftdjur, odlade (för livsmedels- och foderändamål)

 

Läkemedelsrester

Rätt användning av godkända veterinärmedicinska preparat, där karenstiden hålls, ger stor riskreducerande effekt.

Honung

Föroreningar

Bly. Utbyte av utrustning med material innehållande bly, som kommer i kontakt med honungen, ger stor riskreducerande effekt.

 

Läkemedelsrester

Rätt användning av godkända veterinärmedicinska preparat, där karenstiden hålls, ger stor riskreducerande effekt.

Mjölk, inklusive direktförsäljning av opastöriserad mjölk (alla djurslag)

Bakterier

God hygien vid mjölkning minskar risken för VTEC/STEC och andra bakterier i mjölken. Pastörisering är en mycket effektiv åtgärd som minskar risken i efterföljande led.

Åtgärder i kontrollprogrammet smittsäkrad besättning har betydelse för att minska spridningen av zoonoser.

 

Läkemedelsrester

Rätt användning av godkända veterinärmedicinska preparat, där karenstiden hålls, ger stor riskreducerande effekt.

Tvåskaliga blötdjur (musslor m.fl.)

Virus/bakterier

Vidtagande av korrekta åtgärder baserat på resultaten från Livsmedelsverkets övervakningsprogram minskar risken för matförgiftningar.

 

Alggifter

Vidtagande av korrekta åtgärder baserat på resultaten från Livsmedelsverkets övervakningsprogram minskar risken för matförgiftningar.

Ägg

Bakterier

Salmonella. Åtgärder i kontrollprogrammet har stor betydelse för att bibehålla den mycket låga förekomsten.

 

Läkemedelsrester

Rätt användning av godkända veterinärmedicinska preparat, där karenstiden hålls, ger stor riskreducerande effekt.

Jakt och fiske

Bransch

Betydelsefull fara 

Kommentar om riskreducerande åtgärd

Fisk- och kräftdjur, vildfångade

 

Parasiter

Anisakislarver påvisas ofta i bukhålan hos havsfisk som sill, makrill och torsk. Bukorganen bör tas ur snart efter fångst för att förhindra att larverna invaderar fiskköttet.

Frilevande vilt

Bakterier

Snabb och hygienisk passning minskar risken för bakterier på köttet. Bra hygien i den fortsatta slakten och bra kökshygien minskar risken i efterföljande led.

 

Radioaktivitet

Cesium. Producenten kan reducera risken genom att ha egenkontroll av cesiumnivån i viltet i områden som är drabbade av cesiumnedfall.  

Vegetabilisk livsmedels- och foderproduktion

 Bransch

Betydelsefull fara per bransch

Kommentar om riskreducerande åtgärd

Baljväxter

Mykotoxiner

Ochratoxin A (OTA). Både äldre svenska data och utländska kartläggningar tyder på att OTA är en potentiell fara i baljväxter då torkning varit för långsam eller otillräcklig. Senare undersökningar, som är få, tyder dock på att hanteringen i de flesta fall är god.

 

Bekämpnings- medel

Producenten kan genom att följa GAPen (Good Agriculture Practice) för respektive bekämpnings­medel reducera riskerna för överskridande av gränsvärden i produkterna. Används inte bekämpningsmedel blir inga resthalter överhuvudtaget kvar i produkten.

Bladgrönsaker, friland (sallat, spenat m.m.)

 

Föroreningar

Producenten kan genom att följa branschorganisationernas rekommendationer avseende gödsel, ljusintensitet, planttäthet, sort, bevattning m.m. minska halterna av nitrat/nitrit och eventuella överskridande av gränsvärden i produkten.

 

Bakterier/virus

Utbrott med svenskproducerade grönsaker är ovanliga, men det är viktigt att ingen kontamination med t.ex. VTEC/STEC sker i primär­produktionen eftersom möjligheterna att minska riskerna i senare led är små.

 

Bekämpnings-medelsrester

Producenten kan genom att följa GAPen för respektive bekämpnings­medel reducera riskerna för överskridande av gränsvärden i produkterna. Används inte bekämpningsmedel blir inga resthalter överhuvudtaget kvar i produkten.

Bär, friland (jordgubbar, hallon, vinbär m.m. samt vindruvor)

Bekämpnings-medelsrester

Producenten kan genom att följa GAPen för respektive bekämpnings­medel reducera riskerna för överskridande av gränsvärden i produkterna. Används inte bekämpningsmedel blir inga resthalter överhuvudtaget kvar i produkten.

 

Virus

Norovirus. Utbrott med svenskproducerade bär är ovanliga, men det är viktigt att ingen kontamination sker i primärproduktionen eftersom möjligheterna att minska riskerna i senare led är små.

Frukt, friland

 

Bekämpnings-medelsrester

Producenten kan genom att följa GAPen för respektive bekämpnings­medel reducera riskerna för överskridande av gränsvärden i pro­dukterna. Används inte bekämpningsmedel blir inga resthalter överhuvudtaget kvar i produkten.

Groddar

 

Bakterier

Främst hälsofarorna är salmonella och STEC. Pastörisering eller kemisk dekontaminering är effektiva riskreducerande åtgärder samt att använda vatten av dricksvattenkvalitet vid groddning av fröna.

Köksväxter friland, ej bladgrönsaker (morötter, gurka, matlök, rödbetor, broccoli, sparris m.m., ej bladgrönsaker)

 

Bekämpnings-medelsrester

Producenten kan genom att följa GAPen för respektive bekämpnings­medel reducera riskerna för överskridande av gränsvärden i pro­dukterna. Används inte bekämpningsmedel blir inga resthalter överhuvudtaget kvar i produkten.

Potatis (exkl. stärkelsepotatis)

Bekämpnings-medelsrester

Producenten kan genom att följa GAPen för respektive bekämpnings­medel reducera riskerna för överskridande av gränsvärden i produkterna. Används inte bekämpningsmedel blir inga resthalter överhuvudtaget kvar i produkten.

 

Bekämpnings-medelsrester

Producenten kan genom att följa GAPen för respektive bekämpnings­medel reducera riskerna för överskridande av gränsvärden i produkterna. Används inte bekämpningsmedel blir inga resthalter överhuvudtaget kvar i produkten.

Spannmål

 

Mykotoxiner

Ochratoxin A (OTA). Det finns idag goda kunskaper kring hur man undviker OTA-bildning i spannmål. Störst risk för OTA är i de områden där torkningskapaciteten är undermålig i förhållande till skördeför­hållanden (skördevattenhalter/nederbörd).

 

Bekämpnings-medelsrester

Producenten kan genom att följa GAPen för respektive bekämpnings­medel reducera riskerna för överskridande av gränsvärden i pro­dukterna. Används inte bekämpningsmedel blir inga resthalter överhuvudtaget kvar i produkten.

Trädgårdsväxter växthus (tomat, gurka, bär, frukt, bladgrönsaker)

 

Bekämpnings-medelsrester

Producenten kan genom att följa GAPen för respektive bekämpnings­medel reducera riskerna för överskridande av gränsvärden i pro­dukterna. Används inte bekämpningsmedel blir inga resthalter överhuvudtaget kvar i produkten.

Vilda bär och svampar

 

Växtgifter

Giftiga svampar. God utbildning av svampplockare, som säljer svamp till uppköpare, ger en stor riskreducerande effekt. Svampuppköpare med god svampkunskap kan sortera bort misstänkt svamp.

Genom att bedöma ”inneboende risk” och effekten av riskreducerande åtgärder inom varje bransch, enligt valda kriterier, samt ta hänsyn till effekten av riskreducerande åtgärder i senare produktionsled får varje bransch en branschpoäng. Med de kriterier som har satts upp rangordnas betydelsen av olika branschers bidrag till livsmedels- och fodersäkerheten. Ju större effekten av åtgärderna i primärproduktionen är, desto högre poäng får branschen.

Hänsyn har även tagits till den totala produktionsvolymen i Sverige inom varje bransch. Vid värdering av riskerna i förhållande till branschens storlek, det vill säga den totala produktionsvolymen, har en bedömning gjorts att en bransch med stor produktionsvolym generellt sett utgör en större risk ur folkhälsoperspektiv än en bransch med liten produktionsvolym.

Går något fel inom en stor bransch innebär det att fler konsumenter kan drabbas negativt än om något allvarligt inträffar inom en liten bransch, det vill säga effekten av de negativa konsekvenserna blir större vid bristande livsmedelssäkerhet eller fodersäkerhet om branschen som helhet har en stor produktionsvolym. Med utgångspunkt från det har branscherna delats in i fem storleksklasser, 1-5, se tabell 2. 5 är den största storleksklassen och 1 är den minsta.

För uppskattning av den totala produktionsvolymen har framför allt Jordbruksverkets Jordbruksstatistiks sammanställning använts. Skalan som använts är en femgradig logaritmisk skala. 

Jordbruksstatistik sammanställning 2018  - Jordbruksverket 

Nationell planering av foder- och livsmedelskontroll - primärproduktion

Prioritetsklass

Branschpoäng multipliceras med 2 gånger branschens storleksklass och branscherna delats sedan in i fyra prioritetsklasser, 1-4, se tabell 2. 1 är högsta prioritetsklass och 4 är den lägsta. Det innebär att effekten av förebyggande och riskreducerande åtgärder som görs i branscher i prioritetsklass 1 är större än åtgärder som görs i senare produktionsled. Ur ett folkhälsoperspektiv innebär det att flest offentliga kontroller ska göras inom de branscher som finns i prioritetsklass 1 och 2, det vill säga fått högst kontrollprioritet. 

Tabell 2. Prioritetsmodulen

Bransch

Storleksklass*

Branschpoäng inkl. storleksklass

Prioritetsklass

Mjölk

5

17

1

Bladgrönsaker, friland

4

17

1

Fjäderfä och struts

4

17

1

Spannmål

5

16

1

Nötkreatur

4

16

1

Gris

4

15

2

Ägg

4

14

2

Baljväxter

4

13

2

Bär, friland

3

13

2

Frukt, friland

3

13

2

Tvåskaliga blötdjur

2

13

2

Köksväxter, friland (ej bladgrönsaker)

4

12

2

Potatis

4

12

2

Fisk- och kräftdjur

4

11

2

Får och get

2

11

2

Trädgårdsväxter, växthus, inkl. bladgrönsaker

3

10

2

Trädgårdsväxter, växthus

3

10

2

Fisk- och kräftdjur odlade

3

9

3

Vilda bär och svampar

3

9

3

Frilevande vilt

1

8

3

Honung

2

7

3

Ren

2

7

3

Groddar

1

7

3

Hägnat vilt

1

5

3

Häst

1

5

3

Kanin

1

5

3

Odlad svamp*

 

0

4

Oljeväxter*

 

0

4

Sockerbetor*

 

0

4

Grovfoder*

 

0

4

Annat

 

0

4

*Branscher utan betydelsefulla faror och små branscher som ännu inte har riskvärderats har inte några poäng för storleksklass och placeras i prioritetsklass 4. 

Enlig förordning (EG) nr 852/2004 ska primärproducenter så långt som möjligt skydda primärprodukterna mot kontaminering och i samband med detta ta hänsyn till all eventuell bearbetning som primärprodukterna kommer att genomgå i senare. Primärproducenter ska också vidta åtgärder för att kontrollera faror som kontaminering från luft, jord, vatten, foder, gödningsmedel, veterinärmedicinska preparat, växtskyddsmedel och biocider samt lagring, hantering och bortskaffande av avfall. Åtgärder när det gäller djurens hälsa och djurskydd samt växtskydd som kan påverka människors hälsa ingår också.

Generellt sett är det bättre att vidta förbyggande och riskreducerande åtgärder redan i primärproduktionen än att hantera farorna i senare led i livsmedelskedjan, i synnerhet i de branscher där effekten av åtgärderna är större i primärproduktionen än i senare produktionsled. Inom vissa branscher har primärproducenterna stora möjligheter att påverka livsmedels- och fodersäkerheten genom god jordbrukarsed och en bra egen kontroll. Det gäller inte minst odling och skörd av ätfärdiga livsmedel, till exempel bladgrönsaker och bär där god personalhygien är avgörande och få eller inga riskreducerande åtgärder finns i senare led. Ett annat exempel är spannmålsproduktion. Spannmålsproducenten har stora möjligheter att påverka förekomsten av mögelgifter i spannmålen (mykotoxiner), bland annat genom att använda effektiva bekämpningsmedel och ha tillräcklig torknings- och lagringskapacitet. I senare produktionsled kan förekomsten av mykotoxin­ främst reduceras genom rensning av spannmålen, genom att spannmålen nedklassas från livsmedelsändamål till foderändamål eller tas bort helt ur livsmedel- och foderskedjan. Att förebygga och undvika mykotoxinbildning i primärproduktionen har större effekt än att vidta åtgärder i leden efter primärproduktionen och spannmålsodling hamnar därför i prioritetsklass 1.

Genom att ta hänsyn till riskerna, effekten av de riskreducerande åtgärderna i primärproduktionen och den totala svenska produktionen inom varje bransch får vissa branscher hög kontrollprioritet, även om det har inträffat få sjukdomsfall som kunnat kopplas till just den branschen. Det motsatta kan också inträffa, då riskerna är stora men produktionsvolymen är liten.

Den generella principen är att om något går fel inom en stor bransch med stor total produktionsvolym innebär det att fler konsumenter kan drabbas negativt än om något allvarligt inträffar i en bransch med liten produktionsvolymen. Effekten av de negativa konsekvenserna vid bristande livsmedels- eller fodersäkerhet riskerar med andra ord att bli större om branschen som helhet har en stor produktionsvolym.

Användning av prioritetsmodulen

Prioritetsklassen används, tillsammans med erfarenhetsklassen för klassning av enskilda livsmedelsanläggningar och foderanläggningar, samt anläggningar som både är livsmedels- och foderföretag. Även om foderanläggningarna ännu inte flyttats över till det system där livsmedelsanläggningarna ligger (Primör) så kan information om foderanläggningarna påverka prioriteten vid kontroll, t.ex. om kännedom finns om att foderanläggningen har ett godkännande. Utdrag ur Fanny behövs göras, fram till dess att foderföretagarregistret finns i Primör, för att kunna fånga upp de foderföretag med godkännande.

Klassningen görs genom prioritets- och erfarenhetsmatrisen som beskrivs här. 

Prioritetsmodulen är även en central del i den nationella planeringen av livsmedels- och foderkontrollen i primärproduktionen. I den nationella kontrollplaneringen tas hänsyn både till risk och redlighet, risken för fusk och resultat från offentlig kontroll och revisioner.

Läs mer om den nationella kontrollplaneringen på sidan Nationell planering.

Erfarenhetsmodulen - primärproduktion

Nationell planering av foder- och livsmedelskontroll - primärproduktion

Sidans taggar
Lagstiftning