Till huvudinnehåll
Skriv ut
Jämför versioner

AAC – Administrative Assistance and Cooperation

Här ger Livsmedelsverket vägledning om hur kraven i lagstiftningen kan uppnås. Vägledningen är inte bindande och utesluter inte andra sätt att uppfylla kraven.

Administrative Assistance and Cooperation (AAC) är ett kommunikationssystem där förfrågningar och information lämnas till andra EU-länder när en avvikelse från lagstiftningen finns som inte innebär en direkt eller indirekt risk för hälsan.

När kan AAC-systemet användas?

Administrative Assistance and Cooperation (AAC) används för meddelanden till andra medlemsländer inom EU när det gäller livsmedel som fortfarande anses säkra men på något sätt inte uppfyller reglerna. Meddelanden kan handla om:

  • Begäran om stöd i kontrollen till annat land.
  • Anmälan till annat land om avvikelser från lagstiftningen. 

Sveriges ska så klart även svara på andra länders begäran om stöd eller anmälningar om avvikelser från lagstiftningen. 

Se avsnitt IV i förordning (EU) 2017/625 och Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1715.

Två ben i systemet

AAC systemet har delats upp i två delar. Den delen där fuskrelaterade frågor hanteras kallas för AAC-FF (Food Fraud) och den andra delen som hanterar alla övriga ärenden kallas för AAC-AA (Administrative Assistance). 

Skulle något ärende senare visa sig handla om ett osäkert livsmedel och man ser att ärendet egentligen ska kommuniceras i RASFF-systemet förs informationen över dit.

Vem har tillgång till AAC systemet?

Det är idag bara Livsmedelsverket centralt som har behörighet att lägga in och ta emot information i AAC-systemet och det handlar alltså bara om information när andra länder är inblandade. Berör informationen enbart kontrollmyndigheter inom Sverige får informationen överlämnas till berörda kontrollmyndigheter på annat sätt, till exempel via e-post. 

Kontaktuppgifter RASFF och AAC (inloggningsuppgifter till Livstecknet krävs för denna länk)