Vilken kontroll kan utföras efter gränskontrollen?
Vad kontrollmyndigheterna ska och kan kontrollera i ledet efter gränskontrollen får du veta här. Läs mer om ansvar och rutiner vid olika situationer, till exempel vid illegal import.
- Olika aktörer och tillfällen för kontroll
- Ilegal import
- Sammansatta livsmedel
- Förstärkta kontroller i gränskontrollen på grund av RASFF
- Analys visar brist på sändning som godkänts i gränskontrollen
- För vilken typ av företag ska importkraven följas upp?
- Provtagning avseende GMO på bland annat importerade livsmedel
- Kontroll av ris importerat från USA
- Märkning av importerade livsmedel
- Importörens faroanalys
Olika aktörer och tillfällen för kontroll
I ledet efter gränskontrollen kan du som inspektör kontrollera att restriktionsvaror, det vill säga livsmedel och köksredskap som omfattas av krav på gränskontroll, verkligen har gränskontrollerats. Det görs genom att kontrollera att det finns ett godkännandebeslut från gränskontrollen.
CHEDP-/CHEDD-beslutet i original ska följa med sändningen till den första anläggningen i EU. Se artikel 3 i förordning (EU) nr 2019/1602. Om företagaren i Sverige köper varorna av en mellanhand i Sverige eller ett annat EU-land behöver CHEDP/CHEDD alltså inte medfölja sändningen.
Vid spårbarhetskontroll av ett parti med restriktionsvaror kan du som inspektör be företaget, i ledet efter importerande företag, att begära en kopia på godkännandet om fri omsättning inom EU. Om importören inte kan visa upp ett godkännande för fri omsättning kontaktar du Livsmedelsverket, som kan ta reda på om det finns något CHEDP- eller CHEDD-beslut. Sändningen kan även ha godkänts av en gränskontrollstation i ett annat EU-land.
När du ställer frågan om importören importerar livsmedel direkt från land utanför EU och importören visar upp ett CHEDP/CHEDD kan beslutet vara på något av de europeiska språken, beroende på vilken gränskontrollstation i EU som godkänt sändningen. Jämför beslutet på ett obegripligt språk med förlagan till CHEDP/CHEDD. Om du är osäker på om beslutet är korrekt och gäller aktuell sändning, kontakta Livsmedelsverket för avstämning på e-postadressen nedan.
Du som inspektör kan även kontrollera importerade livsmedel som inte omfattas av krav på gränskontroll. Till exempel sker kontroll av ris från USA inte i gränskontrollen.
Importerade vegetabiliska livsmedel som kontrolleras av kommunen
Checklista för kontroll av livsmedel som importerats
Gränskontroll av vegetabiliska livsmedel
Gränskontroll av animaliska livsmedel
Sammansatta livsmedel - krävs gränskontroll eller inte?
Ilegal import
Avvisningar av sändningar med restriktionsvaror som upptäckts inne i landet utan godkänt CHEDP-/CHEDD-beslut ska handläggas av Livsmedelsverket, oavsett om varorna förtullats eller inte. Se 4 § förordning (2006:812).
Partierna kan finnas på ett lager eller ha spritts på marknaden. Om kontrollmyndigheten upptäcker sådana livsmedel ska Livsmedelsverket kontaktas. Ett beslut om förbud mot utsläppande på marknaden kan läggas i avvaktan på Livsmedelsverkets handläggning. Livsmedelsverket fattar beslut om omhändertagande av sändningen (om kontrollmyndigheten inte redan gjort det). Se artikel 66.1 i förordning (EU) nr 2017/625.
Importören väljer om sändningen ska destrueras, återsändas till ursprungslandet eller till ett annat land utanför EU eller användas för annat ändamål. Därefter fattar Livsmedelsverket beslut om åtgärd. Se artikel 66.3 i förordning (EU) nr 2017/625. Ärendet avslutas när ett destruktionsbevis eller en bekräftelse på att sändningen har återsänts inkommer till Livsmedelsverket. Kontrollmyndigheten där anläggningen ligger informeras av Livsmedelsverket om vad som händer med partiet. I vissa fall kan ABP-beslut behöva fattas av kontrollmyndigheten för den anläggning där livsmedlet befinner sig, men detta meddelas i så fall av Livsmedelsverket.
Klagomål kan inkomma om att en importör tar in restriktionsvaror utan gränskontroll. Kontrollmyndigheten till anläggningen där varorna befinner sig, utför spårbarhetskontroller för att få reda på om sändningen importerats illegalt. Om varor som importerats inte regleras i lagstiftningen för gränskontroll, till exempel livsmedel som inte är helt harmoniserade/icke godkända nya livsmedel, kontaktar myndigheten Livsmedelsverket.
Se tabell 1 om vilken myndighet som fattar beslut för sändningar inne i landet och tabell 2 om importförbjudna livsmedel som befinner sig inom en gränskontrollstations hamn- eller flygplatsområde.
Livsmedelsverket kontaktar vid behov Tullverket för utredning. Om sändningen inte har deklarerats till Tullverket kan importen klassas som smuggling. Om sändningen har frisläppts tullmässigt genom så kallad förenklad deklaration och det framgår att ett CHEDP- eller CHEDD-godkännande från gränskontrollen saknas ska Livsmedelsverket följa upp det i samråd med importörens kontrollmyndighet.
Se informationen om kontrollmyndigheternas finansiering för hur och när du kan debitera den tid som läggs ner för att ta reda på om det rör sig om illegal import eller inte.
Kontrollmyndigheternas finansiering
Tips - kontaktvägar
Du som inspektör kan ställa frågor om importerade livsmedel i kontrollen på Livstecknet.
Vid upptäckt av illegal import av restriktionsvaror, kontakta Livsmedelsverket via e-postadressen nedan, för utredning och beslutsfattande i samarbete med kontrollmyndigheten för anläggningen där varorna finns.
gks@slv.se
Tabell 1. Olika fall av illegal import där livsmedlet befinner sig på en livsmedelsanläggning
|
Typ av vara |
Beslutsfattande myndighet och åtgärder |
|---|---|
Restriktionsvara
Definitionen av restriktionsvaror finns här: |
Livsmedelsverket centralt fattar beslut om omhändertagande och därefter beslut om destruktion eller återsändning, se artikel 66.3 i förordning (EU) nr 2017/625. Livsmedelsverket är behörig myndighet, se 4 § förordning (2006:812). Om åtgärden blir destruktion informerar Livsmedelsverket kontrollmyndigheten för livsmedelsanläggningen om att de ska fatta ett beslut om ABP (animaliska biprodukter). Samtidigt informerar Livsmedelsverket Tullverket som ska övervaka destruktionen. Jordbruksverket är vägledande myndighet för ABP-lagstiftningen. I samband med kontroll kan kontrollmyndigheten till anläggningen där sändningen befinner sig vid behov besluta om saluförbud. Detta eftersom sändningen inte får finnas på EUs marknad. Se artikel 138 i förordning (EU) nr 2017/625. |
Importförbjudna livsmedel
|
För importförbjudna animaliska livsmedel: Livsmedelsverket centralt fattar beslut om importförbud och omhändertagande och därefter beslut om destruktion eller återsändning, se artikel 66.1 och artikel 66.3 i förordning (EU) nr 2017/625. Livsmedelsverket är behörig myndighet, se 5 och 18 §§ livsmedelsförordningen (2006:813). I samband med kontroll eller om beslut om omhändertagande som fattats av Livsmedelsverket inte efterlevs kan kontrollmyndigheten till anläggningen där sändningen befinner sig vid behov besluta om saluförbud. Detta eftersom sändningen inte får finnas på EUs marknad. Se artikel 138 i förordning (EU) nr 2017/625. Om det behöver ske en utredning för att se om produkterna är importförbjudna eller inte kan importörens kontrollmyndighet behöva utfärda ett saluförbud under den tid utredningen pågår. Se 20§ Livsmedelslagen. Det kan exempelvis vara aktuellt med en utredning gällande sammansatta livsmedel med både animaliska och vegetabiliska ingredienser. Om man i utredningen ser att de animaliska ingredienserna kommer från land utanför EU, som inte är godkänt för export till EU, är livsmedlet otillåtet att importera. I detta fall är lagstödet artikel 6 i förordning (EG) nr 853/2004. För importförbjudna vegetabiliska livsmedel och importförbjudna sammansatta livsmedel: För sammansatta livsmedel som innehåller animaliska ingredienser från icke godkända länder för export till EU, dvs är importförbjudna, är det Livsmedelsverket som fattar beslut. Se vad som gäller för restriktionsvaror högst upp i tabellen. För importförbjudna vegetabilier är det kontrollmyndigheten där sändningen befinner sig som lägger förbud mot utsläppande på marknaden och fattar åtgärdsbeslut om vad som ska hända med sändningen. Det förekommer att importören/varuägaren hyr plats för sina livsmedel på t.ex. ett lager som denna inte själv äger. Det är då antingen kontrollmyndigheten till varuägaren/importören eller kontrollmyndigheten där lagret ligger som lägger förbud mot utsläppande på marknaden och fattar åtgärdsbeslut. Sändningen kan även behöva kontrolleras på plats. När två kontrollmyndigheter på det här sättet är inblandade kan myndigheterna behöva samarbeta. Se 23 och 25§§ livsmedelsförordningen, artikel 138.2 i förordning (EU) nr 2017/625. Är det ett sammansatt livsmedel, som inte ska gränskontrolleras, från ett land som inte är godkänt för export till EU för det animaliska innehållet eller där ursprung på den animaliska ingrediensen inte kan klarläggas, kan kontrollmyndigheten fatta beslut om saluförbud. Om en sändning med importförbjudna livsmedel redan släppts på marknaden ska sändningen dras tillbaka, så att kontrollmyndigheten till den uppsamlande anläggningen kan lägga saluförbud. |
Tabell 2. Olika fall av import där livsmedlet befinner sig inom ett hamn- eller flygplatsområde
|
Typ av vara |
Beslutsfattande myndighet och åtgärder |
|---|---|
|
Importförbjudna livsmedel
|
Livsmedelsverket fattar beslut om omhändertagande och därefter beslut om destruktion eller återsändning eller annan åtgärd. Se artikel 66 i förordning (EU) nr 2017/625. Livsmedelsverket är behörig myndighet, se 5 och 18 §§ livsmedelsförordningen (2006:813).
|
|
Livsmedel som inte ska gränskontrolleras och inte omfattas av importförbud.
|
I de fall Tullverket kontaktar Livsmedelsverket om detta, vidarebefordrar Livsmedelsverket informationen till importörens kontrollmyndighet, som bedömer vilka beslut som behövs. Tullverket kan förtulla sändningen. Kommunal samverkan kan behövas om sändningen går till ett lager som har en annan kontrollmyndighet än importören. För behörig kontrollmyndighet se 25 § livsmedelsförordningen (2006:813) och 4 § importförordningen (2006:812). |
Sammansatta livsmedel
Om ett sammansatt livsmedel saknar CHEDP-beslut och Livsmedelsverket bedömer att det omfattas av krav på gränskontroll kontaktas Tullverket och importörens kontrollmyndighet; kommunen eller Livsmedelsverkets regionala avdelning. Tillsammans utreder myndigheterna ett eventuellt smuggelförsök. Livsmedelsverket och/eller Tullverket fattar beslut om omhändertagande enligt samma förfarande som gäller för alla restriktionsvaror.
Import av sammansatta livsmedel
Förstärkta kontroller i gränskontrollen på grund av RASFF
När du som inspektör i ledet efter gränskontrollen hittar en brist på en animalisk produkt importerad från land utanför EU, begär Livsmedelsverket en förstärkt kontroll på den animaliska produkten från tillverkaren i landet utanför EU utifrån RASFF-meddelandet. Det innebär att när den animaliska produkten från samma tillverkare ska importeras till EU, kommer gränskontroll göras för att ta reda på om bristen fortfarande är ett problem. Till exempel provtar gränskontrollstationen i det första EU-landet den animaliska produkten när det gäller samma patogen som påvisades av kommunen i Sverige.
Analys visar brist på sändning som godkänts i gränskontrollen
Varje år planeras ett program för stickprover i gränskontrollen. Se artikel 4.5 i förordning (EU) nr 2019/2130 och artikel 19 i förordning (EU) nr 2017/625. Sändningarna provtas och släpps ut på marknaden innan analysresultatet är klart, förutsatt att övriga kontroller är godkända. Om ett gränsvärde (till exempel för antibiotikarester eller tungmetaller) överskrids eller om en patogen eller en skadlig substans påvisas skickar gränskontrollpersonalen ett RASFF-meddelande om sändningen.
Livsmedelsverket informerar importören och importörens kontrollmyndighet. Ansvarig kontrollmyndighet vid första mottagande anläggning i Sverige ansvarar för att sändningen återkallas om del av sändning finns kvar, omhändertas och återsänds eller destrueras. Alternativt är det kontrollmyndigheten till där sändningen befinner sig som agerar. Om importören hyr en pallplats på ett lager är det kontrollmyndigheten till importören som agerar i ärendet. Se artiklarna 66 och 138 i förordning (EU) nr 2017/625. Gränskontrollen gör ett RASFF i iRASFF. Ansvarig kontrollmyndighet i ledet efter gränskontrollen gör en uppföljning med relevant underlag i iRASFF.
RASFF - Rapid Alert System for Food and Feed
För vilken typ av företag ska importkraven följas upp?
Butiker, storhushåll eller livsmedelstillverkare kan vara direktimportörer av livsmedel från länder utanför EU. Även så kallade matmäklare, som sköter sin verksamhet från ett kontor, utan fysisk hantering av livsmedel, ska registreras som livsmedelsanläggningar. Beroende på vilken typ av företag som importerar livsmedel ska företagets huvudverksamhet, inklusive importen, antingen vara registrerad enligt förordning (EG) nr 852/2004 eller godkänd enligt förordning (EG) nr 853/2004. Företag som bedriver e-handel med livsmedel ska registreras i samma omfattning som andra verksamheter. Dessa företag kan också bedriva import och/eller vara matmäklare.
Tips - e-handel
Det är viktigt att även följa upp e-handel. Kontrollera att e-handelsföretag är registrerade, så att importerade livsmedel kan kontrolleras.
Provtagning avseende GMO på bland annat importerade livsmedel
Livsmedelsverkets regionala avdelningar och kommunerna ska ta prover på alla produkter som kan innehålla GMO i ledet efter gränskontrollen. Se förordning (EG) nr 1829/2003. Hittills har Livsmedelsverket centralt lett provtagningsprojekt för att hitta GMO.
Kontroll av ris importerat från USA
Kontrollmyndigheterna ska ta stickprover på risprodukter importerade från USA för att kontrollera att det inte finns produkter som innehåller, består av eller är tillverkade av rissorten ”LL RICE 601” på marknaden. Detta är en icke-godkänd genetiskt modifierad organism. Se artikel 2 i beslut 2010/315/EU.
Märkning av importerade livsmedel
Om ett företag tar in färdigförpackade livsmedel kan de redan vara märkta på svenska. Varorna kan även märkas på plats i Sverige. Det importerande företaget måste då kunna visa underlag som behövs för att kunna märka konsumentförpackningen på ett korrekt sätt i senare led. Om märkningsunderlaget inte är skrivet på svenska kan du som inspektör begära att företaget översätter materialet.
Om det inte finns något företag som är ansvarigt för livsmedelsinformationen inom EU är det importören av livsmedlet från land utanför EU som är ansvarigt för livsmedelsinformationen. Namn och adress eller telefonnummer till ansvarig för märkningen ska anges i märkningen. Se artikel 8.1 och artikel 9.1 h i förordning (EU) nr 1169/2011.
Alla obligatoriska uppgifter ska översättas till svenska. Det är särskilt viktigt att ingrediensförteckningen blir korrekt översatt. Se förordning (EU) nr 1169/2011. Även frivilliga uppgifter som har med livsmedelssäkerhet att göra behöver översättas, till exempel spår av märkning.
Märkningen granskas bara i vissa fall i gränskontrollen, till exempel vid allergenmärkning eller vid temperaturkontroll, temperaturanvisningar kopplat till hållbarhetsdatum samt det som framgår i exempelrutan nedan.
På Livsmedelsverkets webbplats finns en broschyr om märkning av importerade färdigförpackade livsmedel.
Märkning av importerade färdigförpackade livsmedel
Exempel på kontroll av redlighet
- Kontroll av identifieringsmärkning på importerade animaliska livsmedel
Ett importerat animaliskt livsmedel måste komma från en godkänd anläggning. Därför krävs en identifieringsmärkning i form av ett godkännandenummer för anläggningen och ursprungsland, på ytter- eller innerförpackningen. Se bilaga II, avsnitt I, B p. 8 och C p. 9, förordning (EG) nr 853/2004. Om det rör sig om varor förpackade för att säljas till konsument krävs att identifieringsmärkningen finns på varje konsumentförpackning. Gränskontrollens personal har jämfört anläggningsnumret i hälsointyget med märkningen på förpackningen. Identifieringsmärkningen kan inte anbringas i efterhand eftersom godkännandenumret bara får anbringas av den anläggning som numret avser. - Särskilt vid kontroll av importerad honung
Trots att honung är en "produkt av animaliskt ursprung" behöver den inte komma från en godkänd anläggning, därmed ställs inget krav på godkännandenummer i identifieringsmärkning på produkten.
Anläggningar som producerar honung behöver inte godkännas
Honung och andra biodlingsprodukter
Däremot ska importerad honung komma från ett land som är godkänt för export till EU, se artikel 6.1.a i förordning (EU) nr 853/2004 och artikel 21 och bilaga -I förordning (EU) nr 2021/405.
Om honungen är märkt med ”en blandning av icke-EU-honung” måste information lämnas i hälsointyg och CHED-P om vilka ursprungsländer det gäller.
Märkning av honung - konsumentförpackning - Glaserade livsmedel, exempelvis fiskfilé
Produktens nettovikt ska gälla fiskinnehållet exklusive vattnet. Om gränskontrollpersonalen upptäcker att angiven nettovikt på förpackningen avser både vattnet och livsmedlet ska de informera den mottagande anläggningens kontrollmyndighet. Kontrollmyndigheten kan följa upp ärendet och bedöma om märkningen är vilseledande. - Sista förbrukningsdag på färska fiskeriprodukter
Om sista förbruknings dag saknas på ytterförpackningen av mycket lättfördärvliga livsmedel, så som fiskfiléer och pilgrimsmusslor på is, skickar gränskontrollen e-post till importören med kopia till dennes kontrollmyndighet, så att märkning av sista förbrukningsdag görs i efterhand innan försäljning, efter uppgift från producenten i landet utanför EU. Sändningen godkänns i gränskontrollen och kontrollmyndigheten till importören kan följa upp detta. Se artikel 8.7 och 9.1 f) i förordning (EU) nr 1169/2011. Gränskontrollen kontrollerar endast att hållbarhetsdatum i form av sista förbrukningsdag finns på mycket lättfördärvliga livsmedel i enlighet med bilaga II punkt 2 i förordning (EU) nr 2019/2130. ”Use by date” kan accepteras i ledet innan försäljning till konsument, men konsumentförpackningar ska vara märkta på svenska eller språk som endast obetydligt skiljer sig från svenska. Se 5 § i LIVSFS 2014:4.
Importörens faroanalys
Livsmedelsföretagare ska inrätta, genomföra och upprätthålla ett permanent förfarande grundat på HACCP-principerna om faroanalys och kritiska styrpunkter. Se artikel 5 i förordning (EG) nr 852/2004. Förordningen tillåter en flexibel tillämpning av de HACCP-baserade förfarandena så att de kan användas i alla olika situationer och för olika typer av livsmedelsföretag. Det finns inga krav i lagstiftningen på att identifieringen av faror måste redovisas skriftligt.
Importörer ska känna till vilka faror som finns för de produkter de importerar. Importören ska känna till eventuella allergena faror kopplade till produkten, så att märkningen blir rätt. För att kunna följa upp klagomål från kunder och reklamationer behöver importören veta vilka faror som kan ge de eventuella symptom som konsumenten kan ha fått av livsmedlet. Importören ska veta vilka myndigheter de ska kontakta i samband med att importören vidtar korrigerande åtgärder mot ett osäkert parti spritt på marknaden.