Kontroll av antibiotika i mjölk på gård

Den här rutinen omfattar kontroll av antibiotika i mjölk på gård, efter att länsstyrelsen fått information från mejeriet om ett konstaterat positivt antibiotikaprov från mjölken som levererats till mejeriet.

• Bakgrund och syfte
• Inkommande information från mejeriet
• Hur ska kontrollen registreras och utföras?
• Avgift för kontrollen
• Vad ska kontrolleras?
• Ta hjälp av exempellistan

Bakgrund och syfte

Rutinen har tagits fram för att nationellt likrikta kontroll av antibiotika i mjölk och som ett svar på en av de rekommendationer Sverige fick 2022 efter DG Sante F:s revision av systemet för kontrollen av mjölk och mjölkprodukter. Rutinen har tagits fram av länsstyrelserna och Livsmedelsverket gemensamt.

Mjölk som innehåller eller misstänks innehålla antibiotika får inte släppas ut på marknaden. Det framgår av avsnitt IX, kapitel III, punkt 4 och 5 i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004. När en livsmedelsföretagare, till exempel genom provtagning, upptäcker fall av obehandlad mjölk som innehåller antibiotikarester ska företaget, utan dröjsmål, rapportera det till den behöriga myndigheten. Eftersom bristande efterlevnad har konstaterats ska myndigheten prioritera åtgärder som undanröjer eller begränsar risken för människors hälsa. Det framgår av artikel 137 i förordning (EU) 2017/625. Kontroll och åtgärder ska också göras enligt artikel 138.1 i förordning (EU) 2017/625 och artikel 50 i förordning (EU) 2019/627. Jämför artikel 5 om uppföljning vid fynd av restsubstanser, förordning (EU) 2019/2090.

Syftet med den gemensamma rutinen är att säkerställa att prov som visar att antibiotikarester finns i mjölken följs upp skyndsamt genom offentlig kontroll av mjölkproducenten och att det görs på ett enhetligt och likvärdigt sätt i hela landet. Att kontrollen är likvärdig innebär att myndigheterna i samma utsträckning identifierar avvikelser och säkerställer att avvikelserna åtgärdas och inte upprepas igen. För livsmedelsföretagaren innebär det att företagarna upplever att myndigheterna har ett liknande arbetssätt och gör liknande bedömningar.

Myndigheten ska kontrollera att mjölkproducenten vidtar både avhjälpande och förebyggande åtgärder som minimerar risken för att mjölk som innehåller eller kan innehålla antibiotikarester släpps ut på marknaden igen. I kontrollen ingår också att ta reda på orsaken till avvikelsen och omfattningen av den. Det framgår av artikel 138.1 i förordning (EU) 2017/625. Syftet med det är att myndigheten ska kunna vidta de åtgärder som är mest verkningsfulla så att livsmedelsföretagaren i sin tur åtgärdar avvikelsen och att den sedan inte återkommer.

Varje enskild länsstyrelse avgör vem eller vilka som ska genomföra kontrollen. Det kan vara en primärproduktionshandläggare, veterinär, livsmedelsinspektör eller annan person som har den kompetens som behövs för uppgiften.

Inkommande information från mejeriet

Kontrollen av den obehandlade mjölken som ska utföras enlig förordning (EG) nr 853/2004, kan utföras av den som producerar mjölken eller av livsmedelsföretagare som samlar upp och bearbetar mjölken. De stora mejerierna i Sverige utför kontrollen. LRF Mjölk har tagit fram en branschriktlinje, i vilken det beskrivs hur mejerierna ska rapportera in antibiotikafynd till länsstyrelsen.

Vid förekomst av syrningshämmande ämnen alternativt antibiotika över MRL-värden (beroende på analysprogrammets upplägg) ska mejeriföretaget så snart positivt svar bekräftats, det vill säga utan fördröjning, redovisa detta till berörd länsstyrelse samt Livsmedelsverket (livsmedelsverket@slv.se). Detta för att den berörda länsstyrelsen omedelbart ska kunna kontrollera att primärproducenten åtgärdar bakomliggande orsaker och förebygger upprepning. Då Livsmedelsverket har kontrollansvar över mejerierna behöver även de få informationen.

Se Branschriktlinjer för kontroll av obehandlad mjölk.

Branschriktlinjer för mjölken - Lantbrukarnas Riksförbund (lrf.se)

Föreslagen blankett för rapportering finns i bilaga 4.

När ärendet inkommit och diarieförts hos länsstyrelsen bör länsstyrelsen återkoppla till mejeriet med information om att ärendet har mottagits och om vem som handlägger det. Det underlättar den fortsatta kommunikationen i ett enskilt fall, till exempel om mejeriet vill lämna ytterligare information.

Hur ska kontrollen registreras och utföras?

Ta del av vägledning till val av kontrollorsak och registrering av kontrollen samt utförande av kontroll.

Val av kontrollorsak och registrering av kontrollen

Kontroller som görs på grund av fynd av antibiotika i mjölken ska hanteras som händelsestyrda kontroller. Vid den händelsestyrda kontrollen ska åtgärder som undanröjer eller begränsar risker för människors och djurs hälsa prioriteras, orsaken till händelsen ska utredas och vilka bestämmelser i lagstiftningen som inte har uppfyllts ska identifieras. Avvikelser noteras i kontrollrapporten och företagaren informeras om dem.

Om avvikelserna på gården som lett till antibiotika i mjölk är så allvarliga att ett omedelbart beslut behöver fattas, framför länsstyrelsen beslutet muntligt och berättar att ett skriftligt beslut kommer att skickas efter kontrolltillfället liksom även en kontrollrapport där hela kontrollen rapporteras. Se artikel 138 i förordning (EU) 2017/625.

Företagaren måste åtgärda avvikelserna och åtgärderna följs sedan upp med en uppföljande kontroll.

Den uppföljande kontrollen görs för att säkerställa att företagaren har vidtagit lämpliga åtgärder för att avvikelsen inte uppstår igen. I Primör registreras detta som två olika kontroller; en händelsestyrd kontroll och därefter en uppföljande kontroll. Det är ett sätt att visa att kontrollen har givit effekt. Det räcker därför inte att bara registrera kontrollen i Platina, till exempel som kontroll av läkemedel på gård.

Det blir två kontrollresultat i Primör även om problemet redan är avhjälpt, och förebyggande åtgärder har införts, när den händelsestyrda kontrollen görs. Då registrerar man i Primör att den händelsestyrda kontrollen och den uppföljande kontrollen utfördes samma dag. Detta är för att Livsmedelsverket ska kunna se i rapporteringen att identifierade avvikelser har följts upp och att företagaren både har avhjälpt avvikelsen och gjort åtgärder för att det inte ska inträffa igen. Kontrollrapporten kan vara densamma i båda ärendena, skriv då samtliga diarienummer i kontrollrapporten.

Det finns ingen särskild checklista för kontroll av antibiotika i mjölk utan animaliechecklistan används tillsammans med mjölkchecklistan. Läs mer om relevanta kontrollpunkter längre ner.

Utföra händelsestyrd kontroll

Kontrollen av fynd av antibiotika i mjölk ska genomföras som en händelsestyrd kontroll och registreras i Primör. För att säkerställa att problemet inte kvarstår eller upprepas bör kontrollen genomföras skyndsamt. En lämplig riktlinje är att kontrollen görs inom en vecka från det att mejeriet eller mjölkproducenten har informerat länsstyrelsen om det positiva fyndet eller misstanke om att mjölk som kan innehålla antibiotika har släppts ut. Kontrollen ska företrädelsevis göras på plats, men det är också möjligt att genomföra kontrollen administrativt. Det beror på bland annat på kontrollhistorik och kännedom om den berörda producenten, det är alltid en bedömning från fall till fall.

Kontrollen resulterar alltid i en avvikelse mot kontrollpunkt M3b i mjölkchecklistan, detta då mjölk som gått till tank är tänkt att levereras som livsmedel.

Utföra uppföljande kontroll

Avvikelserna som har konstaterats ska följas upp. Om avvikelsen inte redan är avhjälpt vid det första kontrollen måste en uppföljande kontroll göras. Det är viktigt eftersom den är en förutsättning för kontrollens trovärdighet och för att kontrollen ska vara verkningsfull. Hur snart den bör göras beror på hur allvarlig avvikelsen är. Vid mindre allvarliga avvikelser kan till exempel två månader vara en rimlig tidsgräns för att göra uppföljningen. Då har primärproducenten möjlighet att få nya rutiner på plats eller på andra sätt avhjälpa situationen. Företagaren kanske måste bygga om och även om en eventuell ombyggnad inte är klar ska det finnas en plan för detta och rutiner som gör att avvikelsen inte uppstår igen under tiden. Rådgivare från mejerierna hjälper ofta primärproducenten att identifiera eventuella problem. Länsstyrelsen får även en indirekt uppföljning via mejerierna; om genomförda åtgärder varit effektiva kommer inga fler rapporter om antibiotika i mjölken från den berörda producenten. Uppföljningen kan göras på olika sätt beroende på avvikelsens art. Det kan vara en kontroll på plats eller att företagaren skickar in bilder eller andra dokument som visar att avvikelsen är åtgärdad.

Avgift för kontrollen

Enligt 9 § i förordning (2021:176) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel och vissa jordbruksprodukter ska myndigheten ta ut en avgift för offentlig kontroll som ursprungligen inte var planerad och som blivit nödvändig efter det att bristande efterlevnad påvisats.

Den händelsestyrda kontrollen och den uppföljande kontrollen räknas båda som kontroll som ursprungligen inte var planerade. Det innebär att avgift ska tas ut för dessa kontroller. Se även artikel 79.2 c i förordning (EU) 2017/625.

Vad ska kontrolleras?

I tabellen nedan finns en sammanställning över vilka kontrollpunkter som bör ingå i kontrollen vid fynd av antibiotika i obehandlad mjölk och råmjölk. Enligt förordning (EU) 2019/627 artikel 49-50 ska de behöriga myndigheterna övervaka de kontroller av obehandlad mjölk och råmjölk som utförs i enlighet med kraven i förordning (EG) nr 853/2004.

Relevanta kontrollpunkter finns i animaliechecklistan och mjölkchecklistan i Primör.

Tabell 1. Animaliechecklistan.

Utöver dessa kontrollpunkter kan länsstyrelsen alltid utvidga kontrollen till att omfatta fler kontrollområden, till exempel till att omfatta checklistan för kontroll av läkemedel på gård eller till fullständig livsmedel- och foderkontroll eller kombinera kontrollen med en djurskyddskontroll. Även om kontrollen utvidgas till att omfatta mer ska den alltid registreras och rapporteras som en händelsestyrd kontroll i Primör eftersom det var grundorsaken till att kontrollen gjordes.

Ta hjälp av exempellistan

En lista med exempel på vad som varit problemet i olika fall när antibiotika hittats i mjölken har tagits fram. Listan är tänkt att vara ett stöd i utredningen om orsaken till varför mjölk med antibiotikarester har levererats till mejeriet. Ta hjälp av exempellistan när du utreder grundproblemet och fattar beslut om åtgärder. Läs mer på Kontrollwiki om vad du bör tänka på när en grundorsaksutredning görs.

Bedöm omfattning, orsak och andra omständigheter

Information finns även i Kontroll av mjölkens kvalitet, Branschriktlinje för kontroll av obehandlad mjölk.

Branschriktlinjer för mjölken - Lantbrukarnas Riksförbund (lrf.se)