Hampaprodukter

Hampaprodukter kommer från växten Cannabis sativa. De kan finnas som ingredienser i kosttillskott, drycker, te, godis med mera. Den mest omdiskuterade ingrediensen är CBD-olja, ett nytt livsmedel som ibland klassas som läkemedel eller narkotika. Läs om vad som gäller för olika hampaprodukter här.

Får Cannabis sativa användas som livsmedel?

Produkter av Cannabis sativa styrs av lagstiftning inom olika områden. Här försöker vi kort svara på vilka produkter som kan räknas som livsmedel och inte. Sådana produkter som räknas som livsmedel måste följa livsmedelslagstiftningen.

I texten längre ned finns utförligare förklaringar om till exempel varför CBD och andra cannabinoider inte får släppas ut på marknaden och varför tveksamhet råder i vissa fall.

Får Cannabis sativa användas som livsmedel?

Ja:

• Frön från sorter av industrihampa
• Produkter som mjöl, hampaprotein, hampafrösmör och olja gjord på frön från sorter av industrihampa

Nej:

• Alla delar och produkter från Cannabis sativa av andra sorter än industrihampa
• CBD (cannabidiol)
• Andra cannabinoider än CBD

Tveksamt i vissa fall:

• Produkter (utom frön) av växten Cannabis sativa (från sorter av industrihampa) som till exempel te
• Importerade hampa-produkter

Vilka regler gäller på området?

Försäljningen av produkter av Cannabis sativa regleras av både narkotika-, läkemedels- och livsmedelslagstiftningen. Narkotika- och läkemedelslagstiftningarna är nationella och gäller över livsmedelslagstiftningen. Det betyder att om en produkt klassas som narkotika eller läkemedel i Sverige så räknas den inte som livsmedel här, även om den uppfyller kriterierna i den EU-gemensamma lagstiftningen för livsmedel.

Narkotika och industrihampa

”Cannabis ” är enligt narkotikalagstiftningen de ovanjordiska delarna av varje växt av släktet Cannabis från vilka hartset inte blivit extraherat, med undantag för fröet. Frön är i stort sett fria från CBD (cannabidiol) och THC (tetrahydrocannabinol).

Undantaget är så kallad industrihampa som består av vissa sorter av Cannabis sativa, som också är specificerat i narkotikalagstiftningen. Industrihampa berättigar till EU-stöd, så kallat gårdsstöd. Den som vill producera industrihampa måste därför dessutom ansöka om detta gårdsstöd hos behörig myndighet innan man börjar odla.

Industrihampa är sorter med låga THC-halter.

Odla hampa - Jordbruksverket

Import av industrihampa

Narkotikalagstiftningen reglerar vad som inte är narkotika (och därmed skulle kunna användas som livsmedel). Växten Cannabis sativa klassas som narkotika men det finns undantag. Undantaget är de sorter som går under benämningen industrihampa. Dessutom krävs att odlingarna ansökt om gårdsstöd (direktstöd), vilket är ett EU-stöd till odlaren. Eftersom gårdsstödet gäller enbart odlare inom EU, är det i dagsläget oklart vad som gäller för industrihampa som importeras från andra länder utanför EU.

Livsmedelsverket kan inte ge ett generellt svar på vad som gäller för importerad hampa, eftersom frågan handlar om tolkning av narkotikalagstiftningen som inte är Livsmedelsverkets ansvarsområde.

Frön

Hampfrön har använts historiskt till livsmedel, likaså produkter som utvinns ur hampfrö som till exempel hampfröolja (både varm- och kallpressad), hampakli, hampaprotein och hampfrömjöl.

Gränsvärden för tetrahydrocannabinol (THC)

Det finns gränsvärden för tetrahydrocannabinol (THC) i hampfrön och hampfröprodukter. Gränsvärdena framgår av förordning (EG) nr 1881/2006 om främmande ämnen.

THC är en av många olika cannabinoler som finns i växten Cannabis sativa. THC och närbesläktade föreningar är narkotikaklassade i Sverige och regleras i psykotropkonventionen. Gränsvärdena för THC är satta på sådan nivå att de inte bedöms komma upp i någon psykotrop effekt. Med psykotrop effekt menas påverkan på centrala nervsystemet.

Frön från Cannabis sativa är i stort sett fria från THC. Däremot förekommer THC  i andra växtdelar som kan kontaminera fröprodukter vid tillverkning .

Gränsvärdet gäller bara den vanligaste varianten av THC, delta 9-tetrahydrocannabinol (Δ9-THC). Gränsvärdena gäller summan av delta-9-tetrahydrocannabinol (Δ9-THC) och delta-9-tetrahydrocannabinolsyra (Δ9-THCA), uttryckt som Δ9-THC. Det betyder att andelen Δ9-THCA först måste räknas om till Δ9-THC. Då används faktorn 0,877. Halten i en produkt ska alltså beräknas som summan av Δ9-THC + 0,877 x Δ9-THCA. Därefter jämförs halten mot gränsvärdet i förordningen.

Gränsvärden:

Överskridande av gränsvärden

Om halten Δ9-THC i ett livsmedel överskrider gränsvärdet  får livsmedlet inte släppas ut på marknaden och heller inte användas som ingrediens i andra livsmedel.

Överskridande av gränsvärden för främmande ämnen bör notifieras i EU:s varningssystem för osäkra livsmedel RASFF (Rapid Alert System for Food and Feed) om produkterna har spridning som berör en annan eller andra kontrollmyndigheter i eller utanför Sverige.

Akut referensdos

Även om en produkt har en THC-halt som understiger gränsvärdet, kan det vara aktuellt att göra en bedömning av om intaget av THC för konsumenten kan överstiga akut referensdos.

För hälsoskadliga ämnen som kan ge akuta effekter beräknas ofta en akut referensdos (ARfD). ARfD är den högsta mängd av ett ämne som en konsument kan inta under en begränsad tidsperiod, vanligen ett dygn, utan att riskera att få negativa hälsoeffekter.

För THC tillämpas en ARfD på 1µg/kg kroppsvikt och dag (se EFSA Journal 2015;13 (6): 414, Tetrahydrocannabinol in milk and other food of animal origin). Gränsvärdena för THC i hampfrön och hampfröprodukter gör att konsumenter inte kan konsumera speciellt mycket av vissa hampaprodukter, utan att ARfD för THC överskrids. Det här kan bli ett problem för livsmedelsföretag som vill sälja den här typen av produkter. Den akuta referensdosen (ARfD) uppnås till exempel för en person som väger 60 kg efter intag av 20 gram hampfrömjöl, under förutsättning att innehållet THC per kilo hampfrömjöl ligger på det maximala gränsvärdet 3 mg/kg. Personer som väger mindre, exempelvis små barn, kan äta betydligt mindre hampfrömjöl med sådan THC-halt  innan de uppnår ARfD.

Olika produkter kan ha olika portionsstorlekar och/eller anvisning om hur mycket av livsmedlet som bör intas. Om en produkt, till exempel hampamjöl i glutenfri gröt, skulle säljas till barn bör man räkna på Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsas, värden för kroppsvikter för spädbarn, små barn och barn (5 kg, 12 kg och 23 kg respektive).

Livsmedelsverket har inga egna haltdata för Δ9-THC-halter för de produkter som säljs på den svenska marknaden och inte heller konsumtionsdata, det är därför inte möjligt att uttala sig om exponeringen för svenska konsumenter i dagsläget.

Ett överskridande av ARfD kan kontrollmyndigheter behöva meddela i RASFF (Rapid Alert System for Food and Feed).

Kommissionens förordning (EU) 2022/1393 av den 11 augusti 2022 om ändring av förordning (EG) nr 1881/2006 vad gäller gränsvärden för delta9-tetrahydrokannabinol (Δ9-THC) i hampfrön och produkter framställda därav

Kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006

INCB Psychotropics - 1971 Convention 

EFSA Journal 2015;13(6 ):414, Tetrahydrocannabinol in milk and other food of animal origin

CBD

Cannabidiol (CBD) är en cannabinoid och den huvudsakliga ingrediensen i CBD-olja. Till skillnad från hampafröolja som utvinns ur frön, utvinns CBD-olja genom extraktion av plantdelar. Det går att (någorlunda) styra vilka cannabinoider som då kommer med i den slutliga produkten.

Produkter som innehåller CBD som ingrediens räknas i vissa fall som läkemedel i Sverige. Läkemedelsverket har beslutat om saluförbud mot flera produkter som innehåller CBD utifrån läkemedelslagstiftningen.

Det är Läkemedelsverket som avgör om en produkt klassas som läkemedel eller inte och det kan göras utifrån innehåll, dos eller påstående om effekt. Läs mer om CBD på Läkemedelsverkets webbplats. Livsmedelskontrollen kan inte agera mot produkter som säljs som livsmedel men klassats som läkemedel. Dessa produkter ska hanteras av Läkemedelsverket.

Närliggande produkter till kosttillskott - Läkemedel

Cannabidiol - CBD - Läkemedelsverket

CBD-olja finns med i novel food-katalogen tillsammans med övriga cannabinoider och är ett icke-godkänt nytt livsmedel, se förordning (EU) 2015/2283. De får inte släppas ut på marknaden innan de har blivit godkända. Detta gäller alltså produkter som består av eller innehåller ingrediensen CBD (eller andra cannabinoider) som tagits fram genom extraktion. Det gäller inte till exempel växtdelar som naturligt innehåller CBD. Flera ansökningar om godkännande av CBD som nytt livsmedel finns inlämnade till Efsa, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, men några beslut är inte fattade.  

CBD-olja som säljs som läkemedelsliknande produkter, till exempel som kosttillskott, klassas vanligen som läkemedel. När CBD-olja ingår i produkter som inte har en ”läkemedelslik form”, till exempel godisbjörnar, choklad eller drycker, så klassas produkterna vanligen inte som läkemedel.

Novel food-katalogen

Högsta domstolens avgörande

I juni 2019 kom en dom från Högsta domstolen som handlar om innehav av en beredning av hampa (CBD-olja). I domen framgår det att CBD-olja som innehåller THC utgör en beredning enligt den så kallade psykotropkonventionen och därmed är att anse som narkotika. Det gäller oavsett om den THC som finns i oljan kommer från laglig industrihampa eller inte. Se dom den 18 juni 2019 i mål nr B 177-19 på Högsta domstolens hemsida.

Domen säger inget om vilken mängd THC som krävs för att en produkt ska klassas som narkotika utan det är innehåll av THC som avses. Det finns inga haltgränser avseende THC i svensk narkotikalagstiftning, vilket det finns i vissa andra EU-länder. I domen nämns att det inte finns något som tyder på att produktion av till exempel CBD-olja sker på ett sådant sätt att all THC försvinner. 

Det är bara om det handlar om en beredning av hampa som narkotikalagstiftningen blir relevant med hänvisning till domen. Däremot är det inte rättsligt prövat vad som exakt avses med en beredning. Det gör bland annat att det inte säkert går att säga att till exempel hampafröolja med konstaterad THC-halt skulle räknas som narkotika.

Avgöranden, vägledande domar och beslut - Högsta domstolen

Blad, stjälk, rötter, blommor

När det gäller produkter av industrihampa, andra delar än fröna, så pågår en diskussion inom EU angående om och i så fall vilka av dessa som ska betraktas som nya livsmedel. Texten om Cannabis sativa i novel food-katalogen ger inte vägledning. Tolkningen av hur sådana produkter (både obearbetade och bearbetade) ska bedömas är alltså fortfarande oklar. Det gäller till exempel te på hampablad, blomställningar (säljs ofta som ”buds”) och hampa som smaksättare i drycker eller godis. Det pågår för närvarande ett arbete på EU-nivå med att klargöra detta.

Därför måste ett företag som vill sälja en sådan produkt än så länge själva kunna visa att det finns en omfattande konsumtionshistoria som livsmedel inom EU innan 1997.

Har livsmedlet ätits i stor omfattning inom EU före 1997?