Till huvudinnehåll

EG-förordning 1925/2006

Tillsättning av vitaminer och mineralämnen samt vissa andra ämnen i livsmedel

Mer information

På EUR-Lex finns mer information om till exempel beslutade och föreslagna
ändringar, konsoliderade versioner samt andra rättsakter med kopplingar till
den aktuella rättsakten.

Kort information om EU-förordning 2022/2340

Kommissionens förordning (EU) 2022/2340 av den 30 november 2022 om ändring av bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1925/2006 vad gäller extrakt av grönt te innehållande (-)-epigallokatekin-3-gallat

Bakgrund

I bilaga III till förordning (EG) nr 1925/2006 fastställs en lista över ämnen, vilkas användning i livsmedel är förbjuden (del A), begränsad (del B) eller föremål för gemenskapens granskning (del C). 

Efsa har, på uppdrag av EU-kommissionen, publicerat ett yttrande kring säkerheten vid användning av extrakt av grönt te innehållande (-)-epigallokatekin-3-gallat (EGCG). 
Efsa anger att det inte har gått att fastställa något dagligt intag av EGCG i grönt te i livsmedel som inte riskerar människors hälsa. Vidare anges att det finns betydande hälsoskadliga effekterna vid en användning av EGCG om 800 mg/dag. Användning av EGCG i livsmedel begränsas därför genom att det läggs till i del B av bilaga III, ämnet får ge ett dagligt intag på mindre än  800 mg/dag. 
Ämnet läggs även till i del C i bilaga III och blir föremål för gemenskapens granskning.

När träder författningen i kraft och när ska den börja tillämpas?

Förordningen träder i kraft den 21 december 2022 och är direkt tillämplig.

Övergångsregler

Livsmedel som innehåller extrakt av grönt te innehållande EGCG, som inte uppfyller kraven i förordning och som lagligen släpptes ut på marknaden innan den 21 december 2022, får finnas kvar på marknaden till och med den 21 juni 2023.

Kort information om EU-förordning 2022/860

Kommissionens förordning (EU) 2022/860 av den 1 juni 2022 om ändring av bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1925/2006 vad gäller monakoliner från fermenterat rött ris.

Bakgrund

I bilaga III till förordning (EG) nr 1925/2006 fastställs en lista över ämnen, vilkas användning i livsmedel är förbjuden (del A), begränsad (del B) eller föremål för gemenskapens granskning (del C). 

Efsa har, på uppdrag av EU-kommissionen, publicerat ett yttrande kring säkerheten vid användning av kosttillskott med fermenterat rött ris. Efsa anger att det inte har gått att fastställa något dagligt intag av monakoliner från fermenterat rött ris som inte riskerar människors hälsa. Vidare anges att det finns betydande hälsoskadliga effekterna vid en användning av ämnet om 10 mg/dag samt att det påvisats enskilda fall av negativa hälsoeffekter vid intag av 3 mg/dag. Användning av monakoliner från fermenterat rött ris i livsmedel begränsas genom att det läggs till i del B av bilaga III, ämnet får ge ett dagligt intag på mindre än  3 mg/dag. Ämnet läggs även till i del C i bilaga III och blir föremål för gemenskapens granskning.

När träder författningen i kraft och när ska den börja tillämpas?

Förordningen träder i kraft den 21 juni 2022 och är direkt tillämplig.

Vilka berörs av författningen?

Livsmedelsföretag och kontrollmyndigheter.

Kort information om EU-förordning 2021/468

Kommissionens förordning (EU) 2021/468 av den 18 mars 2021 om ändring av bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1925/2006 vad gäller växtarter som innehåller hydroxiantracenderivat.

Bakgrund

I bilaga III till förordning (EG) nr 1925/2006 fastställs en lista över ämnen, vilkas användning i livsmedel är förbjuden (del A), begränsad (del B) eller föremål för gemenskapens granskning (del C). Efsa (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) har slagit fast att hydroxiantracenderivaten aloe-emodin, emodin och dantron, liksom alla beredningar som innehåller något av de ämnena, samt blad av Aloe-arter som innehåller hydroxiantracenderivat läggs till i del A. Då det även visat sig att beredningar av växtdelar av ett antal växter kan ha en skadlig effekt på hälsan, men det fortfarande saknas belägg för att dessa innehåller sådana ämnen, tas de upp i del C i bilaga III till förordning (EG) nr 1925/2006. Detta gäller:

  • ”Beredningar av rötter eller rhizom av Rheum palmatum, Rheum officinale Baillon och hybrider av dessa som innehåller hydroxiantracenderivat”.
  • ”Beredningar av blad eller frukter av Cassia senna som innehåller hydroxiantracenderivat.”
  • ”Beredningar av bark av Rhamnus frangula eller Rhamnus purshiana DC. som innehåller hydroxiantracenderivat.”

Vad gäller förordningen?

Förordning 2021/468 innebär att aloe-emodin, emodin och dantron samt Aloe-extrakt som innehåller hydroxiantracenderivat läggs till i del A i bilaga III till förordning (EG) nr 1925/2006. Därmed blir dessa förbjudna att använda i livsmedel.
Beredningar av rötter eller rhizom av Rheum palmatum L., Rheum officinale Baillon och hybrider av dessa”, beredningar av blad eller frukter av Cassia senna L. samt beredningar av bark av Rhamnus frangula L. eller Rhamnus purshiana DC. som innehåller hydroxiantracenderivat förs in på del C av bilagan och blir föremål för gemenskapens granskning. Dessa får alltså i dagsläget fortsätta
att säljas förutsatt att de inte innehåller några ämnen listade i del A. Inom fyra år från det att ett ämne tas upp i del C i bilaga III ska ett beslut fattas om att antingen allmänt tillåta ämnet eller att ta upp det i del A eller B, med beaktande av yttrande från Efsa gällande all dokumentation som livsmedelsföretagare eller andra berörda parter lämnar in för bedömning.

Vem berörs av förordningen?

Livsmedelsföretag och kontrollmyndigheter.

Ikraftträdande

Förordningen började gälla den 8 april 2021.


Länkar