Till huvudinnehåll
Skriv ut
Jämför versioner

RASFF och AAC

Här ger Livsmedelsverket vägledning om hur kraven i lagstiftningen kan uppnås. Vägledningen är inte bindande och utesluter inte andra sätt att uppfylla kraven.

RASFF och AAC är EU-system för kommunikation. RASFF hanterar ärenden som kräver snabb varning om livsmedel som utgör eller kan antas utgöra risk för människors hälsa. AAC hanterar ärenden om livsmedel som inte utgör risk.

Om lagstiftningen

På alla sidor om RASFF och AAC finns den viktigaste lagstiftningen samlad i spalten till höger. Där kan du klicka dig vidare och både få information om lagstiftningen och komma direkt till de olika lagarna och förordningarna. Den lagstiftning som styr området är: 

  • Förordning (EU) 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet

  • Förordning (EU) 2017/625 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel

  • Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2009:13) om rapportering och vissa andra skyldigheter för kontrollmyndigheter

  • Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1715 om fastställande av bestämmelser för ett datoriserat informationshanteringssystem för offentlig kontroll och dess systemkomponenter (Imsoc-förordningen)

Kommissionens vägledningar:

Standard operating procedures for the Rapid Alert System for Food and Feed (SOPs) samt Working instructions (WI) - EU-kommissionens webbplats
(finns på svenska, klicka på de tre prickarna (…) bredvid pdf-dokumenten)

Vad är RASFF och AAC?

RASFF och AAC två olika system där kontrollmyndigheter kan utbyta information om livsmedelsärenden. De berörda myndigheterna nås på ett snabbt och effektivt sätt genom att kommunikationen sker på webbplattformar som utvecklas och underhålls av EU-kommissionen. Alla medlemsländer måste vara anslutna och informera andra myndigheter när så krävs. Likaså måste alla medlemsländer reagera på den information som kommer till dem i de olika systemen. 

När används vilket system?

Rapid Alert System for Food and Feed (RASFF) är ett varningssystem som har använts under lång tid i Europa. Kontrollmyndigheterna måste använda sig av RASFF när de har kännedom om att ett livsmedel som är eller kan antas vara osäkert finns på marknaden och berör andra kontrollmyndigheter. Det finns ingående regler som säger hur medlemsländerna ska arbete med systemet. 

Administrative Assistance and Cooperation (AAC) är relativt nytt system som infördes sent under 2015. Här kan förfrågningar göras och information lämnas till andra medlemsländer när en avvikelse från lagstiftningen finns men inte leder till en direkt eller indirekt risk för hälsan. 

RASFF

AAC

Allmänna handlingar, sekretess och tystnadsplikt

Biblioteksregeln

I tryckfrihetsförordningen (1949:105) finns föreskrifter om vissa fall där en handling hos en myndighet inte ska anses vara en allmän handling. Där fastställs bland annat den så kallade biblioteksregeln. Se 2 kap. 13-14 § Tryckfrihetsförordningen 1945:105.

Om en myndighet har tillgång till en extern referensdatabas som produceras av en utländsk myndighet och myndigheten använder databasen på motsvarande sätt som ett bibliotek omfattas uppgifter i databasen av biblioteksregeln.

Under år 2020 har det meddelats flera domar som gäller tillämpningen av biblioteksregeln avseende information i iRASFF. Se exempelvis Kammarrätten i Stockholms dom den 8 december 2020 i Mål nr 6431-20 samt Kammarrätten i Göteborgs dom den 7 juli 2020 i mål nr 2416-20. Enligt domarna produceras iRASFF av en utländsk myndighet och är att jämställa med en referensdatabas som används på samma sätt som ett bibliotek. Den bedömningen innebär att information och handlingar som finns i iRASFF inte utgör allmänna handlingar, eftersom de omfattas av biblioteksregeln.

Domarna har endast relevans för information och handlingar som lagras/förvaras i iRASFF. Handlingar som en kontrollmyndighet sparat ner från iRASFF, för diarieföring eller av annan orsak, omfattas inte av biblioteksregeln. Biblioteksregeln är inte heller tillämplig på handlingar som inkommit till, eller upprättats vid, myndigheten i samband med hanteringen av ett RASFF-ärende.

Att göra anpassade utskrifter ur iRASFF

Sekretess och tystnadsplikt

Alla handlingar ska sekretessgranskas innan den lämnas ut till företag, media, privatpersoner eller andra utomstående. Reglerna om sekretess gäller även mellan myndigheter. Detta gäller givetvis även information och handlingar som rör RASFF-ärenden. Se Offentlighets- och sekretesslagen 2009:400.

Den information som myndigheter tar emot i samband med RASFF och som omfattas av tystnadsplikt ska behandlas så att tystnadsplikten inte bryts. Se artikel 52 i förordning (EG) nr 178/2002. 

Personuppgifter och andra känsliga uppgifter

En uppgift som kan kopplas till en enskild individ är en personuppgift. Det kan vara till exempel namn, personnummer, adresser, e-postadresser, telefonnummer och liknande. Personuppgifter är oftast inte relevanta i RASFF-ärenden.

Andra känsliga uppgifter avtal, prisuppgifter eller andra känsliga uppgifter som inte är väsentliga för meddelandet ska inte läggas in i systemet. Om ett dokument med sådana uppgifter behöver läggas in i systemet ska de känsliga uppgifterna döljas.

Uppgifter om anställda på företag, personer som insjuknat, lämnat in klagomål, har köpt en produkt som slutkonsument eller på annat sätt förekommer i ett RASFF-ärende ska tas bort från den informationen som läggs in i iRASFF.

Döja uppgifter i PDF-dokument

Dataskyddsförordningen (GDPR) - Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)