Skadedjursbekämpning

Med skadedjur menas råttor, möss, fåglar, kackerlackor och andra djur som kan sprida smitta eller göra maten otjänlig genom sin närvaro i livsmedelslokalen. Här får du information om lagstiftningens krav när det gäller skadedjursbekämpning, men även sällskapsdjurs närvaro i livsmedelsanläggningar.

Skadedjur

Lokalernas planering, utformning, konstruktion, placering och storlek ska göra det möjligt att hålla god livsmedelshygien, vilket bland annat innebär skydd mot kontaminering och i synnerhet skadedjursbekämpning. Se kapitel I, punkt 2c i bilaga II till förordning (EG) nr 852/2004 

Företagaren ska ha rutiner för att se till att skadedjur inte tar sig in i lokalen. Dörrar och fönster ska vara täta. Portar och dörrar ska vara stängda när de inte används. Lagerportar ska vara stängda när inte varu­mottag­ning sker. 

Om dörrar eller fönster periodvis behöver hållas öppna av praktiska skäl ska företagaren när det är nödvändigt ha förfaranden för att undvika att skadedjur tar sig in. Det kan exempelvis vara att man sätter in insektsnät i öppna fönster. Se kapitel II, punkt 1d i bilaga II till förordning (EG) nr 852/2004. 

Avfall ska hanteras så att skade­djur inte kommer åt det. Skräp och annat som kan riskera att dra åt sig skadedjur bör inte förvaras utomhus runt verksamheten.

Avfall  

Personalen bör vara uppmärksam på om det finns spår av skadedjur i lokalen. För att kunna kontrollera om det finns spår behöver det vara ordning i lokalen. Det kan vara svårt att upptäcka spår av till exempel råttor i överfyllda förråd där många saker är pla­ce­rade på golvet. Även mer dolda utrymmen, som källar- och förrådsutrym­men, bör kontrolleras regelbundet. Ven­tilations­anläggningen kan innehålla bon för skadedjur. 

I obemannade lager, till exempel hos grossister, kan det vara aktuellt med indika­torer, till exempel indikatorfällor för gnagare och krypande insekter. I bageri­bu­tiker förekommer det relativt ofta att insekter kommer tillsammans med råvar­orna. Det kan därför vara lämpligt med till exempel fällor för krypande insekter samt mott- och ljusfällor. 

Hur och hur ofta företagaren bör kontrollera om det finns skadedjur kan bero på hur loka­lerna är utformade. Finns det många skrymslen och vrår, där skadedjur kan trivas och gömma sig? Har verksamheten haft problem med skadedjur tidigare? 

Företagaren ska ha förfaranden för hantering av eventuella fynd av skadedjur i lokalerna. Se kapitel IX, punkt 4 i bilaga II till förordning (EG) nr 852/2004. 

Åtgärder kan exempelvis vara att kontakta ett skadedjursföretag och vid behov inte använda berörda delar av lokalen. Beroende på problemets art och omfattning kan det accepteras att man använder lokalen under förutsättning att extra noggrann rengöring av lokalen sker, före och efter användning, under den tid då bekämpningen pågår. Företagaren ska då vara uppmärksam på att livsmed­len inte får bli kontaminerade med bekämpningsmedel eller av kvarvarande skadedjur. 

Tillfälliga/rörliga lokaler samt försäljningsautomater måste så långt det är praktiskt möjligt placeras, utformas, konstrueras, hållas rena och underhållas så att risken för kontaminering, särskilt genom djur och skadedjur, undviks. Se kapitel III punkt 1 i bilaga II till förordning (EG) nr 852/2004. 

Hundar och andra sällskapsdjur

Sällskapsdjur ska inte ha tillträde till platser där livsmedel bereds, hanteras eller lagras. Se kapitel IX, punkt 4 i bilaga II till förordning (EG) nr 852/2004. 

Sällskapsdjur bör heller inte ha tillträde till andra platser som är av hygienisk betydelse och där det skulle kunna innebära risk för indirekt kontaminering av livsmedel, exempelvis i omklädningsrum och diskrum. 

Företagaren måste själv bedöma om sällskapsdjur ska få tillträde till de delar av lokalen som inte omfattas av ovanstående krav, till exempel serveringsutrymmen, butikslokaler och kontor. Man måste utgå ifrån risker och förut­sättningar och bedöma varje situation för sig. 

I verk­samheter som har ett öppet kök mot serveringslokalen, bufféservering eller ett kontor i anslutning till beredningsutrymme spelar faktorer som lokalens utformning och företagets rutiner roll. När det kommer till sällskapsdjur i butik bör utgångspunkten för bedömning vara att livsmedlen inte får kontamineras på ett sätt som medför att de inte är att betrakta som säkra, detta oavsett om det handlar om hundar som leder synskadade eller andra sällskapsdjur.

I vissa fall kan myndigheten tillåta att sällskapsdjur har tillträde till platser som är av hygienisk betydelse. Det kan exempelvis vara ett vårdboende där det kan finnas sällskapsdjur som kommer att uppehålla sig där livsmedel bereds eller hanteras. En diskussion bör då föras med livsmedelsföretagaren om vilka rutiner som behövs för att förhindra kontaminering.