Skriv ut
Jämför versioner (endast en version av sidan)

Operativt mål 5 - Spårbarhet kött

Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen

Informationen här på sidan är i första hand skriven till dig som arbetar med livsmedelskontroll på en kontrollmyndighet. Vi hälsar också företagare, journalister, konsumenter och andra nyfikna välkomna att läsa.

Stödjande information är tolkningar av regler och ger vägledning om hur lagstiftningen kan tillämpas. Sådan information är inte bindande utan ger exempel och rekommendationer som kan vara till hjälp när lagstiftningen ska tolkas och användas i kontrollen. Stödjande information utesluter inte andra sätt att uppnå målen med kontrollen.

Här får du stöd till operativt mål 5. Stödet utgörs av information för att kunna kontrollera att målet är uppfyllt.

Om målet

Operativt mål 5 - Spårbarhet kött - NKP-webben

Rapportering av målet

Operativt mål 5 ska rapporteras enligt anvisningarna till myndighetsrapporteringen.

Anvisningar - Rapportering av kontroll enligt de operativa målen

Det innebär att rapportering av detta mål ska ske mot rapporteringspunkt P22 samt mot lagstiftningspunkterna nedan.

H02 - Specificerade spårbarhetskrav för livsmedel av animaliskt ursprung

H03 - Angivande av ursprungsland eller härkomstplats för visst kött (gäller endast nötkött)

B01 - Allmänna krav och skyldigheter

B02 - Obligatorisk livsmedelsinformation, innehåll och presentation

H11 - Ursprungsmärkning av nötkött 

Om spårbarhet av kött

Spårbarhet definieras som ”möjlighet att spåra och följa livsmedel, foder, livsmedelsproducerande djur eller ämnen som är avsedda att eller kan förväntas ingå i ett livsmedel eller ett foder genom alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan”. Se i artikel 3 i förordning (EG) nr 178/2002.

I punkt 4 i artikeln framgår att livsmedel ”som släpps eller sannolikt kommer att släppas ut på marknaden […] skall vara lämpligt märkta eller identifierade för att underlätta spårbarheten med hjälp av tillämplig dokumentation eller information enligt tillämpliga krav i mer specifika bestämmelser”.

Vad ska kontrolleras?

De produkter som ska kontrolleras är färskt eller fryst kött av nöt och gris samt får och lamm. Kontrollen utförs i butiker som inte är anslutna till de stora detaljhandelskedjorna (Ica, Coop, Axfood, Bergendahls eller Lidl).

  • Finns spårbarhet ett steg bakåt för köttet?
  • Finns påståenden om svenskt ursprung?

Förberedelser

Vi rekommenderar att du börjar med att gå igenom lagstiftningen och den vägledande informationen i Kontrollwiki.

Aktuell lagstiftning:

Förordning (EG) nr 1760/2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning nötkött och nötköttsprodukter

Förordning (EG) nr 1825/2000 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1760/2000 när det gäller märkning av nötkött och nötköttsprodukter

Artikel 18 i förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning

Förordning (EU) nr 931/2011 om de spårbarhetskrav som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 för livsmedel av animaliskt ursprung

Artikel 8 i förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna

Förordning (EU) nr 1337/2013 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EU) nr 1169/2011

Frågor som kan vara till hjälp när du ska kontrollera spårbarhet

1. Hur väljer du ut livsmedel?

Enklast är att plocka ett eller flera förpackade köttslag ute i butiken, på lagret eller i köttdisken och be företaget verifiera spårbarheten för livsmedlet. Välj ut en eller flera färska eller frysta styckningsdetaljer av nöt, gris, får eller lamm. Det kan även vara bitat eller malet kött av samma djurslag. Det går också att välja kött som inte är förpackat, till exempel från butikens manuella köttdisk.

Om livsmedelsbutiken har hel-, halv- eller kvartsparter av något av djurslagen kan det också väljas ut och ingå i kontrollen. Efter att ett livsmedel valts ut kontrolleras spårbarheten för det utvalda livsmedlet.

2. Hur verifieras att spårbarhet finns?

Kontrollera att spårbarhet finns för köttet genom att be företaget visa och verifiera aktuell dokumentation som styrker spårbarheten. Kontrollera att uppgifterna om dokument, mängder av köttet och datum stämmer överens. Spårbarheten ska kunna verifieras på plats, med max 24 timmars tidsgräns för komplettering.

Det innebär i praktiken att livsmedelsföretagaren med hjälp av dokumentation ska visa och verifiera för kontrollmyndigheten att livsmedlet har spårbarhet ett steg bakåt.

Muntliga uppgifter från livsmedelsföretagaren godtas inte för att verifiera spårbarheten på köttet.

Livsmedelsföretagaren ska kunna verifiera att följande uppgifter finns för köttet:

  • Noggrann beskrivning av livsmedlet,
  • volym eller kvantitet av livsmedlet (beskrivet i vikt eller volym, inte styckvis),
  • namn på och adress till livsmedelsföretagaren som levererat livsmedlet,
  • namn på och adress till avsändaren (ägaren) om denna är någon annan än livsmedelsföretagaren som levererat livsmedlet,
  • namn på och adress till den livsmedelsföretagare till vilken livsmedlet levererats,
  • namn på och adress på mottagaren (ägaren) om denna är någon annan än den livsmedelsföretagare som livsmedlet levererats till,
  • en referens som identifierar partiet, satsen eller försändelsen, beroende på vad som är lämpligt,
  • avsändningsdatum.

Denna information om livsmedlet är obligatorisk och ska finnas. Finns den inte och om livsmedelsföretagaren inte kan verifiera detta så fungerar inte företagets spårbarhetssystem.

Lagstiftningen ställer inte krav på hur ett livsmedelsföretags spårbarhetssystem är utformat utan kraven ställs på att systemet ska fungera. Det innebär att det finns olika varianter av spårbarhetssystem. Om en livsmedelsföretagare till exempel tar fram en kasse med kvitton så ska hen visa och verifiera kopplingen till köttet som kontrolleras. Det betyder inte att kontrollmyndigheten ska sätta sig och sortera alla kvitton och hitta rätt dokument. Det är livsmedelsföretagarens skyldighet att redogöra för kontrollmyndigheten att spårbarhet finns och vilka dokument som styrker det.

Om livsmedelsföretagaren inte kan garantera att köttet är det som det påstås vara, kan det innebära att köttet inte kommer från en anläggning som står under kontroll av behörig myndighet. Kött utan spårbarhet ska inte släppas ut på marknaden.

Om livsmedelsföretaget först inte kan visa dokumentation direkt och sedan inkommer med sådan som kan misstänkas vara fabricerad endast i syfte att vilseleda kontrollmyndigheten, bör kontakt tas med avsändarens kontrollmyndighet så de kan kontrollera detta.

3. Hur verifieras att påståenden om svenskt ursprung är korrekt?

Kontrollera om uppgifterna på aktuella dokument överensstämmer med uppgifter om ursprung för köttet.

Exempel: Om det på förpackningen på ett paket lammgrytbitar anges ”Ursprung: Sverige” ska det finnas dokument som styrker det, till exempel genom faktura/följesedel där det anges.

Om det visar sig att tidigare led inte skickat med korrekt dokumentation, kontakta behörig kontrollmyndighet för avsändande företag kontaktas.

4. Hur gör jag om avvikelser konstateras?

Om spårbarhet inte kan visas bedömer Livsmedelsverket att livsmedlet inte kan släppas ut på marknaden. Spårbarhet kan inte fabriceras i efterhand.

Om det under kontrollen visar sig att uppgifterna inte kan styrkas bör myndigheten förbjuda att det aktuella köttpartiet släpps ut på marknaden. Om myndigheten misstänker att köttet kommer att släppas ut på marknaden trots förbud bör beslut om omhändertagande och destruktion vidtas.

Sidans taggar
Lagstiftning