Det här lagstiftningsområdet omfattar det vi kallar Grundförutsättningar. Det vill säga de flesta allmänna hygienkraven och även särskilda hygienkrav för livsmedel av animaliskt ursprung.

Här finner du information om rättssystemet och den juridiska metod som du som livsmedelsinspektör bör ha kunskap om. Metoden säkerställer att du och kontrollmyndigheten fattar korrekta beslut.

Det här lagstiftningsområdet innehåller krav på faroanalys och identifiering av kritiska styrpunkter, även krav när det gäller mikrobiologiska kriterier, läkemedelsrester, bekämpningsmedelsrester, främmande ämnen och allergener.

Här hittar du exempel på ett flödesschema och en processbeskrivning för kallrökt fisk, i det här fallet kallrökt fjällröding. Observera att det inte går att kopiera exemplet rakt av för alla sorters kallrökt fisk. Varje produkt har sina unika frågeställningar.

Här finner du exempel på identifierade faror för kallrökt fisk, i det här fallet kallrökt fjällröding. Observera att det inte går att kopiera exemplet rakt av för alla sorters kallrökt fisk. Varje produkt har sina unika faror.

Här finner du exempel på möjliga kritiska styrpunkter (CCP) eller styrbara grundförutsättningar för kallrökt fisk, här kallrökt fjällröding. Observera att det inte går att kopiera exemplet för alla produkter eller processer. En bedömning måste göras i varje enskilt fall.

Här finner du exempel på kritiska gränsvärden, övervakning och korrigerande åtgärder för kallrökt fisk, i det här fallet kallrökt fjällröding. Observera att det inte går att kopiera exemplet rakt av för alla sorters kallrökt fisk. Varje produkt har sina unika frågeställningar.

Här följer exempel på viktiga punkter att kontrollera om verifiering och validering för kallrökt fisk, i det här fallet kallrökt fjällröding. Det går inte att kopiera exemplet rakt av för alla sorters kallrökt fisk. Varje produkt har sina unika faror.

Här följer ett exempel på en produktbeskrivning av kallrökt fisk, i det här fallet kallrökt fjällröding. Observera att det inte går att kopiera exemplet rakt av för alla sorters kallrökt fisk. Varje produkt har sina unika frågeställningar.

Kartläggningar är en bra metod för att få kunskap om det finns hälsofarliga ämnen i livsmedel och hur höga halterna är. Här får du veta vad som är viktigt att tänka på vid planering och genomförande.

På den här sidan hittar du information om varje kemisk och radioaktiv dricksvattenparameter med ett gräns- eller parametervärde i bilaga 2 till SLVFS 2001:30. Parametrarna kommer i bokstavsordning. Längst ner finns en särskild tabell för de radioaktiva parametrar som har parametervärden.

Här kan du läsa om modellen för klassning av livsmedels- och foderanläggningar med primärproduktion. En första klassningen görs i samband med registrering och uppdateras sedan vid behov. Klassningen används vid kontrollplaneringen och riskbaserat val av kontrollobjekt.

Här beskrivs egenskaper och användningsområde för provtagning och analys av koagulaspositiva stafylokocker och stafylokockenterotoxin.

Kompetens är förmåga och vilja att utföra en arbetsuppgift genom att tillämpa kunskap och färdigheter. Myndigheten och personalen måste ha kompetens som motsvarar myndighetens uppdrag och ansvar.

På den här sidan hittar du fakta om komplett kostersättning för viktkontroll, vilka livsmedel som omfattas av begreppet, vilka regler som styr dem, sammansättnings- och märkningskrav och att det krävs tillstånd för att få sälja vissa av dessa livsmedel.

Klassningen utgår från registreringen av anläggningarna och används för planering av den riskbaserade kontrollen. Här får du information om några viktiga principer vid registrering och klassning av anläggningarna i primärproduktionen.

På denna sida finns kontaktuppgifter till myndigheter som ofta berörs i utbrottsutredningar

På den här sidan kan du läsa om vilka animaliska biprodukter som kan uppstå på en detaljhandelsanläggning. Här finns också information om var du kan läsa mer om kontroll av animaliska biprodukter på detaljhandelsanläggningar.

Här finns information om både syftet med och omfattningen av kontroller av animaliska biprodukter (ABP). Du får en utförlig beskrivning av hur en kontroll av flödet av ABP genom en livsmedelsanläggning kan gå till, och information om vad som är bra att tänka på vid dokumentation av kontrollerna.

På den här sidan hittar du information om hur kontrollmyndigheter kan kontrollera att kvalitetskraven i bilaga 2 till SLVFS 2001:30 uppfylls vid dricksvattenanläggningar.

Livsmedelsföretagen ansvarar för att följa de regler som finns om berikning av livsmedel. Kontrollen i sin tur ska se till att företagen följer lagstiftningen. Här kan du läsa om hur kontrollen kan utföras.

Den som köper ekologiska livsmedel i en butik ska känna sig säker på att livsmedlen svarar mot de krav som reglerna ställer. Det handlar om redlighet - alltså att ett livsmedel verkligen består av det som det uppges innehålla.

Här finner du bestämmelser om kontroll av fångstintyg när det gäller vildfångad fisk.

Här får du fakta om olika typer av kontroll av genetiskt modifierade organismer, GMO, vad du som inspektör ska tänka på inför en GMO-kontroll och hur kontrollen ska genomföras.

Här finner du de speciella regler som gäller gränskontroll av importerade alkoholhaltiga drycker.

Här finner du de speciella regler som gäller gränskontroll av kosttillskott.

Här följer bestämmelser om kontroll av importerat naturligt mineralvatten.

Konsumenter och företag i livsmedelskedjan är beroende av att informationen om livsmedlen är korrekt, tydlig, förståelig och läsbar. God redlighet är därför ett av livsmedelslagstiftningens syften.

Här kan du läsa om grundläggande toxikologiska begrepp. Du får också veta vad som är speciellt vid kontroll av kemiska risker.

Syftet med livsmedelslagstiftningen är att skydda människors liv och hälsa, och att se till att de inte blir vilseledda utifrån hur livsmedlen presenteras. Dessutom ska konsumenternas intressen tas tillvara. Kontrollen i sin tur ska se till att företagen lever upp till lagstiftningen.

Här kan du läsa om åtgärder för att begränsa mikrobiologiska hälsorisker. Du får också veta vad som är speciellt vid kontroll av mikrobiologiska risker.

På den här sidan hittar du förslag på frågor som kan användas vid inspektion och revison av företagens efterlevnad av de mikrobiologiska kriterierna. Sidan innehåller också ett förslag på upplägg vid revision av mikrobiologiska kriterier.

Det är frivilligt för företagare att använda Nyckelhålet i märkning och presentation av livsmedel. Om symbolen används måste de regler som gäller följas. Kontroll utförs av ansvarig myndighet, precis som den övriga kontrollen av märkning av livsmedel.

Här kan du läsa om omfattningen av och syftet med de offentliga kontroller av SRM som ska utföras på slakterier och styckningsanläggningar. Du får också veta mer om några definitioner som är aktuella på området och vad som kan vara viktigt att tänka på vid dokumentation av kontrollen.

I många livsmedel som säljs ingår livsmedelstillsatser. De måste vara godkända för att få användas. Företagen ansvarar för att följa reglerna för tillsatser. Kontrollen i sin tur ska se till att företagen följer lagstiftningen. Här kan du läsa om hur du utför denna kontroll.

Här kan du läsa om åtgärder för att begränsa de vanligaste överkänslighetsreaktionerna mot mat. Du får också veta vad som är speciellt vid kontroll av ämnen som kan ge överkänslighetsreaktioner.

Här kan du läsa om livsmedelsföretagens skyldigheter för att se till att deras livsmedel är säkra. Du finner också information om offentlig kontroll av att skyldigheterna uppfylls.

Livsmedelslagstiftningen är, med några få undantag, gemensam för EU. EU kontrollerar att medlemsstaternas livsmedelskontroll följer den gemensamma lagstiftningen.

Här hittar du information om kontrollmyndigheternas finansiering. Du får veta vilka olika avgifter som finns för de olika kontrollmyndigheterna och var de regleras.

Livsmedelslagstiftningens syfte är att skydda konsumenterna så att de inte blir sjuka eller lurade av maten de äter. Reglerna är utformade så att den inre marknaden och den fria rörligheten ska fungera och skyddas. Kontrollmyndigheternas jobb syftar till att reglerna följs.

Här får du veta hur du kan lägga upp dina kontrollbesök utifrån förordning (EU) 2017/625. På sidan finner du en modell för kontrollprocessen för det enskilda kontrollbesöket och får veta vad som ingår i varje steg.

Här får du veta hur de olika delarna av kontrollsystemet för offentlig kontroll av livsmedel och annan offentlig verksamhet på området hänger i hop i Sverige och inom EU.

Kontrolltiden beräknas utifrån information från riskmodulen, informationsmodulen och erfarenhetsmodulen. Vid behov kan man öka eller minska kontrolltiden genom justeringar.

På den här sidan hittar du fakta om kosttillskott och den lagstiftning som styr vad kosttillskott är, vad de får innehålla och hur de kan användas.

När en tillsats blir godkänd inom EU tas det alltid fram en specifikation med krav som ska vara uppfyllda för att tillsatsen ska få användas i livsmedel. I specifikationen framgår bland annat tillsatsens ursprung och renhetskriterier. Här hittar du mer information om specifikationerna.

På den här sidan hittar du information om de kvalitetskrav som finns för dricksvatten enligt 7 § SLVFS 2001:30.

Här hittar du information om kontroll av källvatten. Du får veta hur källvatten definieras, vilken behandling som är tillåten, mikrobiologiska och kemiska kvalitetskrav samt vad som gäller för hur källvatten ska märkas.

Det här lagstiftningsområdet innehåller specifika krav på egenkontroller som livsmedelsföretagaren ska utföra. Flera av kraven gäller bara för anläggningar som är godkända enligt förordning (EG) nr 853/2004.

På denna sida finns kontaktuppgifter till laboratorier som kan anlitas vid utbrottsutredningar.

Den lagstiftning som styr import av livsmedel är omfattande och har därför en egen sida här i Kontrollwiki.