På den här sidan kan du läsa om vilka uppgifter som är obligatoriska att informera om för livsmedel som inte är färdigförpackade.

Här får du veta mer om olika syften med provtagning och analys i offentlig kontroll. Syftet påverkar när i livsmedelskedjan det är lämpligast att ta prov, hur många prover som behöver tas och vid vilken tidpunkt under ett livsmedels hållbarhetstid som proverna bör tas.

En av de administrativa sanktioner en kontrollmyndighet kan använda sig av är omhändertagande, det vill säga att ta hand om varor. Här får du veta vilka regler som gäller på området.

Operativa förutsättningar beskriver grunder för en fungerande kontrollprocess och för en verkningsfull och effektiv kontroll, en kontroll som har avsedd effekt. Förutsättningarna finns i nationella kontrollplanen (NKP). De operativa målen ska läsas och tillämpas med förutsättningarna som bakgrund.

De operativa målen är ett samlat grepp mot särskilda risker i mat och dricksvatten. Målen finns i den nationella kontrollplanen (NKP) och utgår från effektmål inom fyra fokusområden - säkert dricksvatten, mikrobiologiska risker, kemiska risker och säkerställa information i livsmedelskedjan.

De operativa målen är ett samlat grepp mot särskilda risker i mat och dricksvatten. Målen finns i den nationella kontrollplanen (NKP) och utgår från effektmål inom fyra fokusområden - säkert dricksvatten, mikrobiologiska risker, kemiska risker och säkerställa information i livsmedelskedjan.

Här får du stödmaterial till operativt mål 1 i form av information och frågor som är bra att ställa vid kontroll av att målet är uppfyllt.

Här får du stöd till operativt mål 11. Stödet utgörs av information för att kunna kontrollera att målet är uppfyllt.

Här får du stöd till operativt mål 12. Stödet utgörs dels av information och dels av frågor som kan ställas för att kontrollera om målet är uppfyllt.

Här får du stödmaterial till operativt mål 2 i form av information och frågor som är bra att ställa vid kontroll av att målet är uppfyllt.

Här får du stödmaterial till operativt mål 21 i form av information och frågor som är bra att ställa vid kontroll av att målet är uppfyllt.

Här får du stödmaterial till operativt mål 3 i form av information och frågor som är bra att ställa vid kontroll av att målet är uppfyllt.

Ett urval vanligt förekommande ord i handboken som behövde förklaras

På den här sidan hittar du fakta om PAH och de regler som styr kontroll av PAH i livsmedel. PAH står för polycykliska aromatiska kolväten.

Den personliga hygienen hos anställda i livsmedelsföretag kan ha stor betydelse för livsmedelssäkerheten. Här får du veta mer om vilka regler som gäller för arbetskläder, omklädningsrum, toaletter, handhygien, smitta och annat.

På den här sidan hittar du information om personlig hygien enligt 2 b § punkt 7 SLVFS 2001:30.

På den här sidan hittar du exempel på olika livsmedel och i vilken livsmedelskategori i bilaga II, del D i förordning (EG) nr 1333/2008 som de ska placeras.

Att ha en så tydlig bild som möjligt av vilken provtagning som behöver utföras är viktigt för att kunna ha rätt resurser, bland annat tid, kompetens, laboratoriekapacitet och inte minst finansiering.

Pre-exportkontroll är kontroll i avsändarlandet. Här följer de regler som gäller pre-exportkontroll av mandlar från USA. Du får också information om avgifter, provtagning, hantering av brister och annat.

Här får du tips inför intervjuer i media samt hur ett pressmeddelande kan utformas.

Här hittar du en översikt av vad som kan kontrolleras på importerade livsmedel från land utanför EU. Information som du som inspektör efter gränskontrollen har nytta av.

Kontroll av livsmedelsinformation ska liksom övrig kontroll vara riskbaserad, ändamålsenlig och effektiv. Det kan vi uppnå genom att fokusera på avvikelser som kan innebära fara, som att en allergen ingrediens inte har märkts ut, eller att informationen riskerar att vilseleda konsumenten.

På den här sidan hittar du information om provtagning av Campylobacter på slaktkroppar av slaktkyckling i enlighet med processhygienkriterium 2.1.9 i bilaga I till förordning (EG) nr 2073/2005. Kriteriet ska börja tillämpas under 2018.

På den här sidan hittar du information om regler för materialval och processkemikalier vid beredning och distribution av dricksvatten enligt 5 § SLVFS 2001:30.

Här hittar du övergripande fakta om fisk och fiskprodukter. Du får kännedom om olika metoder för hur man bevarar fisk, hur fiskens muskel är uppbyggd och hur salthalten påverkar fisken.

Medlemsländerna i EU ska kontrollera om det finns både godkända och inte godkända GMO-livsmedel på marknaden. Provtagning har hittills genomförts i GMO-projekt i samarbete med kontrollmyndigheterna. Här beskrivs vad du ska tänka på innan du genomför en provtagnings-kontroll.

Kemiska och radioaktiva ämnen kan förekomma i livsmedel av olika anledningar. Vissa ämnen är miljöföroreningar och kommer in i livsmedelskedjan för att de finns i luft, vatten, jord eller foder. Andra ämnen kan vara rester av produktionsprocessen, som växtskyddsmedel och läkemedelsrester.

På den här sidan hittar du övergripande fakta om provtagning som kontrollmetod och de regler som styr området.

Syftet med provtagning är att mäta egenskaper hos en population, till exempel en viss grupp av livsmedel. Av praktiska skäl är det sällan möjligt att ta prov på alla objekt i populationen. Här får du veta mer om statistiska metoder för att kunna dra slutsatser utifrån resultaten från ett stickprov.

Det finns en mängd olika redskap som kan användas vid provtagning. Här får du veta vilka redskap och annan utrustning som är lämpligast att använda.

För att kunna minska antalet salmonellafall behövs bra underlag för att spåra smittkällor. Därför är rapportering av salmonellafynd i livsmedel mycket viktig. Bakteriestammen måste också serotypas för att smittspårningen ska vara effektiv.

Alla kontrollmyndigheter ska årligen rapportera information om sin kontrollverksamhet. Den här anvisningen gäller den kontroll som utförts under 2017 och ska rapporteras till Livsmedelsverket senast den 31 januari 2018.

Alla kontrollmyndigheter ska årligen rapportera information om sin kontrollverksamhet. Den här anvisningen gäller den kontroll som utförts under 2018 och ska rapporteras till Livsmedelsverket senast den 31 januari 2019.

Alla kontrollmyndigheter ska årligen rapportera information om sin kontrollverksamhet. Den här anvisningen gäller den kontroll som utförts under 2019 och ska rapporteras till Livsmedelsverket senast den 31 januari 2020.

Alla kontrollmyndigheter ska årligen rapportera information om sin kontrollverksamhet. Den här anvisningen gäller den kontroll som utförts under 2020 och ska rapporteras till Livsmedelsverket senast den 31 januari 2021.

Här finner du mallar för olika rapporter du behöver i arbetet med revision av kontrollmyndigheter.

RASFF är EU:s system för snabb varning om livsmedel som utgör eller kan antas utgöra en risk för människors hälsa.

RASFF och AAC är EU-system för kommunikation. RASFF hanterar ärenden som kräver snabb varning om livsmedel som utgör eller kan antas utgöra risk för människors hälsa. AAC hanterar ärenden om livsmedel som inte utgör risk.

Här hittar du central och detaljerad fakta om registrering av livsmedelsanläggningar med till exempel frågor inför registrering, fakta kring beslut och om vad som händer när en verksamhet upphör.

Här hittar du övergripande fakta om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar. Du finner bland annat information om de regler som gäller och vem som har ansvar för vad.

Anläggningar som bedriver produktion av honung behöver inte godkännas men ska registreras. Eftersom en verksamhet med honung kan beröra många olika områden såsom hantering, paketering och transport, gäller olika regler. Här reder vi ut begreppen.

Rengöringen av lokaler och utrustning har stor betydelse för livsmedelssäkerheten. Här får du veta hur kontroll av rengöringen kan göras och vilka regler som gäller på området.

På den här och följande sidor hittar du information om revision av kontrollmyndigheter. Här nedan får du veta vilka regler som gäller på området. Du får också en förklaring till viktiga begrepp vi använder.

Livsmedelsverket ska bedriva revision av livsmedelsföretagarnas rutiner för trikinprovtagning vid slakterier och vilthanteringsanläggningar. På den här sidan hittar du information om hur det går till. Du finner också bindande anvisningar och vägledning för kontrollen.

För att underlätta utförande, rapportering och uppföljning av en revision har Livsmedelsverket delat in lagstiftningens krav på den offentliga livsmedelskontrollen i olika revisionsområden. Här får du veta mer om dessa områden.

Här får du veta det mesta om processen när kontrollmyndigheter revideras. Vem som gör vad i revisionsprocessen, vilka regler gäller, syfte, planering, genomförande, granskning och uppföljning. Det är några av områdena du finner här.

På den här sidan hittar du information om riktvärden och åtgärdsgränser i dricksvatten för vissa ämnen som inte finns beskrivna i bilaga 2 till SLVFS 2001:30.

På den här sidan finns information om vid vilka livsmedelsföretag det är särskilt viktigt att kontrollera om det finns Listeria i livsmedlen.

När du som inspektör bedömer om ett kosttillskott är en hälsorisk finns några faktorer du särskilt bör ta hänsyn till. Här får du veta mer om riskerna och vad som är viktigt att tänka på.

På den här sidan hittar du information om en riskmodell som hjälper dig att riskklassa livsmedelsanläggningar efter primärproduktion och beräkna den årliga kontrolltiden.