Alla kontrollmyndigheter ska årligen rapportera information om sin kontrollverksamhet. Den här anvisningen gäller den kontroll som utförts under 2021 och ska rapporteras till Livsmedelsverket senast den 31 januari 2022.

Här finner du mallar för olika rapporter du behöver i arbetet med revision av kontrollmyndigheter.

RASFF är EU:s system för snabb varning om livsmedel som utgör eller kan antas utgöra en risk för människors hälsa.

RASFF och AAC är EU-system för kommunikation. RASFF hanterar ärenden som kräver snabb varning om livsmedel som utgör eller kan antas utgöra risk för människors hälsa. AAC hanterar ärenden om livsmedel som inte utgör risk.

Här hittar du central och detaljerad fakta om registrering av livsmedelsanläggningar med till exempel frågor inför registrering, fakta kring beslut och om vad som händer när en verksamhet upphör.

Här hittar du övergripande fakta om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar. Du finner bland annat information om de regler som gäller och vem som har ansvar för vad.

Anläggningar som bedriver produktion av honung behöver inte godkännas men ska registreras. Eftersom en verksamhet med honung kan beröra många olika områden såsom hantering, paketering och transport, gäller olika regler. Här reder vi ut begreppen.

Rengöringen av lokaler och utrustning har stor betydelse för livsmedelssäkerheten. Här får du veta hur kontroll av rengöringen kan göras och vilka regler som gäller på området.

På den här och följande sidor hittar du information om revision av kontrollmyndigheter. Här nedan får du veta vilka regler som gäller på området. Du får också en förklaring till viktiga begrepp vi använder.

Livsmedelsverket ska bedriva revision av livsmedelsföretagarnas rutiner för trikinprovtagning vid slakterier och vilthanteringsanläggningar. På den här sidan hittar du information om hur det går till. Du finner också bindande anvisningar och vägledning för kontrollen.

För att underlätta utförande, rapportering och uppföljning av en revision har Livsmedelsverket delat in lagstiftningens krav på den offentliga livsmedelskontrollen i olika revisionsområden. Här får du veta mer om dessa områden.

Här får du veta det mesta om processen när kontrollmyndigheter revideras. Vem som gör vad i revisionsprocessen, vilka regler gäller, syfte, planering, genomförande, granskning och verifiering.

På den här sidan hittar du information om riktvärden och åtgärdsgränser i dricksvatten för vissa ämnen som inte finns beskrivna i bilaga 2 till SLVFS 2001:30.

Här kan du läsa om primärproduktion av foder och livsmedel, kontrollen av primärproducenter och primärprodukter, klassning av anläggningar och planering av riskbaserad kontroll. Innehållet på denna och följande sidor har tagits fram av länsstyrelserna, Livsmedelsverket och Jordbruksverket.

På den här sidan finns information om vid vilka livsmedelsföretag det är särskilt viktigt att kontrollera om det finns Listeria i livsmedlen.

När du som inspektör bedömer om ett kosttillskott är en hälsorisk finns några faktorer du särskilt bör ta hänsyn till. Här får du veta mer om riskerna och vad som är viktigt att tänka på.

På den här sidan hittar du information om en riskmodell som hjälper dig att riskklassa livsmedelsanläggningar efter primärproduktion och beräkna den årliga kontrolltiden.

I riskmodulen värderas olika riskfaktorer som är kopplade till verksamheten i livs-medelsanläggningen. Modulen ger en riskklass och en initial kontrolltid.

På denna sida ges en teoretisk introduktion till hur en inspektör kan tänka vid riskvärdering av en enskild situation eller företeelse.

Varje år slängs stora mängder mat i storhushåll, restauranger och butiker – mat som hade kunnat ätas. På den här sidan får du som inspektör tips för hur du kan uppmuntra livsmedelsföretagare till att minska matsvinnet.

Här kan du som inspektör läsa om din rådgivande roll. Det handlar bland annat om att både ställa tydliga krav och agera bollplank.

Här hittar du information om råvatten enligt 3 § SLVFS 2001:30.

Livsmedel kan rökas i rökaromer istället för att rökas på traditionellt sätt. Rökaromer kan även tillföras till livsmedel på andra sätt. Här beskriver vi vad som gäller när rökaromer används till livsmedel.

Här beskrivs egenskaper och användningsområde för provtagning och analys av Salmonella.

Det finns många faktorer som påverkar om livsmedel som innehåller både animaliska och vegetabiliska ingredienser måste gränskontrolleras eller inte. För att bedöma vilka krav som gäller för en viss produkt kan Livsmedelsverket göra en klassning av produkten med hjälp av en frågeblankett.

Kontrollprocessen har olika steg. Här ger vi tips på metoder och tekniker som kan underlätta kommunikationen i processen.

Det finns olika slags samtal. Två typer som används i kontrollen är utredande samtal och vägledande samtal. I de professionella samtalen är olika tekniker användbara.

Här hittar du information om de sanktionsavgifter som nu gäller enligt livsmedelslagen (2006:804) och livsmedelsförordningen (2006:813). Informationen är vägledande och ett stöd för kontrollmyndigheterna vid tillämpningen av bestämmelserna.

Här hittar du information om hur dokument ska bifogas till ett RASFF meddelande.

Här hittar du information om hur du fyller i sektionen - Generell information. I sektionen skapas flera uppgifter automatiskt men du anger information om vilken typ av meddelande detta är, vad grunden till meddelandet och vilken klassning av meddelande du föreslår.

Här hittar du information om hur du fyller information om produkten, eventuell provtagning, produktens spårbarhet och de åtgärder som företaget eller ni som myndighet vidtagit.

Här hittar du information om hur du fyller i sektionen - Risk. I sektionen anger du information om hur allvarig risken är, vad den har påverkan på och om någon hittills drabbats av risken.

Här hittar du information om på vilket sätt sektionen - Ytterligare information ska användas. Här anges bland annat uppgifter om myndigheten som lämnar informationen samt en kortfattad beskrivning av ärendet.

Här beskrivs egenskaper och användningsområde för provtagning och analys av Shigella.

Här finner du fakta om processerna för olika slags sillinläggningar. Du hittar också länkar till en rad exempel på hur företag kan redovisa faror och risker för sillinläggningar i faroanalysens olika steg.

I det här avsnittet beskrivs de fem olika grupper av bakterier som orsakar livsmedelsburen sjukdom, indelade utifrån sjukdomsförlopp/mekanism.

Här beskrivs egenskaper och användningsområde för provtagning och analys av sjukdomsframkallande Escherichia coli.

Här beskrivs egenskaper och användningsområde för provtagning och analys av sjukdomsframkallande Yersinia.

Med skadedjur menas råttor, möss, fåglar, kackerlackor och andra djur som kan sprida smitta eller göra maten otjänlig genom sin närvaro i livsmedelslokalen. Här får du information om lagstiftningens krav när det gäller skadedjursbekämpning, men även sällskapsdjurs närvaro i livsmedelsanläggningar.

Här hittar du hjälp och stöd om hur du skapar ett meddelande i iRASFF. Du får en överblick över vilka sektioner som finns tillgängliga och vilken information som ska fyllas i var.

Inom EU är det möjligt att registrera beteckningar för vissa speciella livsmedel. Beteckningarna är Skyddad ursprungsbeteckning, Skyddad geografisk beteckning och Garanterad traditionell specialitet.

Kontrollmyndigheterna är skyldiga att åtalsanmäla överträdelser mot livsmedelslagstiftningen. Det gäller oavsett om brottet skett medvetet eller på grund av till exempel slarv. Här får du veta mer om vad som gäller.

Här hittar du som officiell veterinär eller officiell assistent bindande anvisningar för hur offentliga kontroller ska genomföras vid den slakt och vilthantering som omfattas av förordning (EU) 2017/625 och därtill hörande förordningar.

Nedan finns en sammanställning av de anmälningspliktiga, smittspårningspliktiga och allmänfarliga sjukdomar som anges vara livsmedels- och/eller dricksvattenburna och där det förekommer fall i Sverige som smittats inom landet eller utomlands.

Ta hjälp av tabellerna nedan ”Smittämnen/agens – symtom, inkubationstid och varaktighet” om du inte vet vilket smittämnet är.

Här hittar du exempel på ett flödesschema och en processbeskrivning för en sockersaltad sill lagd i en tunn sås (lag), i det här fallet matjessill. Observera att det inte går att kopiera exemplen för alla sorters sockersaltad sill. Varje produkt har sina unika frågeställningar.

Här finner du exempel på kritiska gränsvärden, övervakning och korrigerande åtgärder identifierade av företaget för sockersaltad sill i tunn sås (lag). Obs att det inte går att kopiera exemplet rakt av för alla sorters sockersaltade sillinläggningar. Varje produkt har sina frågeställningar.

Här hittar du ett exempel på identifierade faror för sockersaltad sill lagd i tunn sås (lag), i det här fallet matjessill. Observera att det inte går att kopiera exemplet rakt av för alla sorters sockersaltad sill. Alla har sina unika frågeställningar.

Här följer ett exempel på möjliga kritiska styrpunkter (CCP) eller styrbara grundförutsättningar (OPRP) som företag kan ha identifierat för sockersaltad sill lagd i tunn sås. Obs att det inte går att kopiera exemplet för alla produkter eller processer. En bedömning måste göras i varje enskilt fall.

Här följer exempel på viktiga punkter att kontrollera om verifiering och validering för sockersaltade sillinläggningar i tunn sås (lag), här matjessill. Det går inte går att kopiera exemplet rakt av för alla sorters sockersaltade sillinläggningar. Varje produkt har sina frågeställningar.