Alla kontrollmyndigheter ska årligen rapportera information om sin kontrollverksamhet. Den här anvisningen gäller den kontroll som utförts under 2021 och ska rapporteras till Livsmedelsverket senast den 31 januari 2022.

lla kontrollmyndigheter ska årligen rapportera information om sin kontrollverksamhet. Den här anvisningen gäller den kontroll som utförts under 2022 och ska rapporteras till Livsmedelsverket senast den 31 januari 202.

RASFF är EU:s system för snabb varning om livsmedel som utgör eller kan antas utgöra en risk för människors hälsa. Här får du mer information om systemet och hur det används.

RASFF och AAC är EU-system för kommunikation. RASFF hanterar ärenden som kräver snabb varning om livsmedel som utgör eller kan antas utgöra risk för människors hälsa. AAC hanterar ärenden om livsmedel som inte utgör risk.

En verksamhet som har konstaterad god efterlevnad av lagstiftningen kan få en sänkning av kontrollfrekvensen, så kallad reduktion. Läs om när det gäller och hur det går till.

Ta del av information om riskklassningsmodellens möjlighet till sänkning av kontrollfrekvens, så kallad reduktion, som kontrollmyndigheten kan besluta om för en verksamhet som har en tredjepartscertifiering som är upptagen i Livsmedelsverkets förteckning.

I samband med de förändringar som den nya riskklassningen innebär för myndighetsrapporteringen, införs också andra förändringar i denna, både när det gäller kontrollerna och verksamheterna. Det är viktigt att du som inspektör tar del av detta innan du börjar utföra kontroll 2024.

Verksamheter som tillverkar, förädlar eller importerar kontaktmaterial ska vara registrerade hos sin kontrollmyndighet. Läs om vilka regler som gäller och vem som har ansvar för vad.

Ta del av både central och detaljerad fakta om registrering av livsmedelsanläggningar med till exempel frågor inför registrering, fakta kring beslut och om vad som händer när en verksamhet upphör.

Ta del av övergripande fakta om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar. Du får bland annat veta vilka regler som gäller och vem som har ansvar för vad.

Anläggningar som bedriver produktion av honung behöver inte godkännas men kan behöva registreras. En verksamhet med honung kan beröra många områden - produktion, hantering, paketering och transport - och omfattas därför av olika regler. Här reder vi ut begreppen.

Kontrollen av att tama hov- och klövdjur till slakt är rena ska genomföras av Livsmedelsverkets personal. Här hittar du de regler som gäller och information om HACCP-baserade förfaranden för förorenade djur.

Rengöringen av lokaler och utrustning har stor betydelse för livsmedelssäkerheten. Här får du veta hur kontroll av rengöringen kan göras och vilka regler som gäller på området.

På den här och följande sidor hittar du information om revision av kontrollmyndigheters livsmedelskontroll. Här nedan får du veta vilka regler som gäller på området, revisionens syfte och principer, samt får en förklaring till viktiga begrepp vi använder.

För att underlätta förberedelse, genomförande, rapportering och verifiering av en revision har Livsmedelsverket delat in lagstiftningens krav på den offentliga livsmedelskontrollen i olika revisionsområden. Här får du veta mer om dessa områden.

Nyckeln till en verkningsfull revision av kontrollmyndigheter är ett systematiskt arbetssätt med förberedelse, genomförande, rapportering och verifiering av åtgärder.

Sveriges revisionssystem för kontrollen i livsmedelskedjan är omfattande. Många myndigheter som utför kontroll och organisationer som utför revision är inblandade. EU-kommissionen har förväntningar på vårt system, då det gäller oberoende, kompetens, att ta tillvara på resultatet med mera.

Ta del av information om riktvärden för kontrolltid som kan användas vid planering av kontroll vid övergång från kontrolltid till kontrollfrekvens.

På den här sidan hittar du information om riktvärden och åtgärdsgränser i dricksvatten för vissa ämnen som inte finns beskrivna i bilaga 1 till LIVSFS 2022:12.

Ta del av information om primärproduktion av foder och livsmedel, kontrollen av primärproducenter och primärprodukter, klassning av anläggningar och planering av riskbaserad kontroll. Innehållet på denna och följande sidor har tagits fram av länsstyrelserna, Livsmedelsverket och Jordbruksverket.

På den här sidan finns information om vid vilka livsmedelsföretag det är särskilt viktigt att kontrollera om det finns Listeria monocytogenes i livsmedlen.

Det femåriga riskbaserade revisionsprogrammet för livsmedelskontrollen omfattar alla verksamheter och områden som kontrolleras, samt de myndigheter som utför kontrollen. Läs om hur programmet tas fram och få stöd i hur organisationen som utför revisioner kan ta fram sitt eget revisionsprogram.

När du som inspektör bedömer om ett kosttillskott är en hälsorisk finns några faktorer du särskilt bör ta hänsyn till. Läs mer om riskerna och vad som är viktigt att tänka på här.

Ta del av fakta om en ny riskklassningsmodell, som hjälper kontrollmyndigheter att beräkna kontrollfrekvens för livsmedelsanläggningar, huvudkontor, dricksvattenanläggningar och kontaktmaterialverksamheter, fortsättningsvis kallade verksamheter.

På den här sidan hittar du information om en riskmodell som hjälper dig att riskklassa livsmedelsanläggningar efter primärproduktion och beräkna den årliga kontrolltiden.

I riskmodulen värderas olika riskfaktorer som är kopplade till verksamheten i livs-medelsanläggningen. Modulen ger en riskklass och en initial kontrolltid.

På denna sida ges en teoretisk introduktion till hur en inspektör kan tänka vid riskvärdering av en enskild situation eller företeelse.

Ta del av information om hur du ska ska agera när en företagare inte följer de trikinbeslut som Livsmedelsverket har fattat vid anläggningen.

Varje år slängs stora mängder mat i storhushåll, restauranger och butiker – mat som hade kunnat ätas. På den här sidan får du som inspektör tips för hur du kan uppmuntra livsmedelsföretagare till att minska matsvinnet.

Inspektören ska kontrollera men också ge råd. Nedan får du veta mer om inspektörens rådgivande roll. Det handlar bland annat om att både ställa tydliga krav och att agera bollplank.

Livsmedel kan rökas i rökaromer istället för att rökas på traditionellt sätt. Rökaromer kan även tillföras till livsmedel på andra sätt. Här beskriver vi vad som gäller när rökaromer används till livsmedel.

Läs om egenskaper och användningsområde för provtagning och analys av salmonella.

Här ger Livsmedelsverket vägledning om hur kraven i lagstiftningen kan uppnås. Vägledningen är inte bindande och utesluter inte andra sätt att uppfylla kraven. Salmonellagarantierna är särskilda skyddsbestämmelser som gäller för sändningar av vissa typer av kött och ägg till bland annat Sverige.

Livsmedelsverket samordnar kontrollprojekt inom vissa områden som prioriteras i NKPn. Projekten syftar till att verifiera att lagstiftningen följs och att öka kompetensen hos myndigheterna inom ett specifikt kontrollområde eller om en specifik kontrollmetod, exempelvis revision eller provtagning.

Kontrollprocessen har olika steg. Här ger vi tips på metoder och tekniker som kan underlätta kommunikationen i processen.

Det finns olika slags samtal. Två typer som används i kontrollen är utredande samtal och vägledande samtal. I de professionella samtalen är olika tekniker användbara.

Ta del av information om de sanktionsavgifter som gäller enligt livsmedelslagen (2006:804) och livsmedelsförordningen (2006:813). Informationen är vägledande och ett stöd för kontrollmyndigheter när de tillämpar bestämmelserna.

På den här sidan hittar du information om hur dokument ska bifogas till ett RASFF meddelande.

På den här sidan hittar du information om hur du fyller i sektionen - Generell information. I sektionen skapas flera uppgifter automatiskt men du anger information om vilken typ av meddelande detta är, vad grunden till meddelandet och vilken klassning av meddelande du föreslår.

På den här sidan hittar du information om hur du fyller information om produkten, eventuell provtagning, produktens spårbarhet och de åtgärder som företaget eller ni som myndighet vidtagit.

På den här sidan hittar du information om hur du fyller i sektionen - Risk. I sektionen anger du information om hur allvarig risken är, vad den har påverkan på och om någon hittills drabbats av risken.

På den här sidan hittar du information om på vilket sätt sektionen - Ytterligare information ska användas. Här anges bland annat uppgifter om myndigheten som lämnar informationen samt en kortfattad beskrivning av ärendet.

Ta del av egenskaper och användningsområde för provtagning och analys av Shigella.

Lär dig mer om processerna för olika slags sillinläggningar. Ta också del av länkar till en rad exempel på hur företag kan redovisa faror och risker för sillinläggningar i faroanalysens olika steg.

I det här avsnittet beskrivs de fem olika grupper av bakterier som orsakar livsmedelsburen sjukdom, indelade utifrån sjukdomsförlopp/mekanism.

Lär dig om egenskaper och användningsområde för provtagning och analys av sjukdomsframkallande Escherichia coli.

Läs om egenskaper och användningsområde för provtagning och analys av sjukdomsframkallande Yersinia.

Med skadedjur menas råttor, möss, fåglar, kackerlackor och andra djur som kan sprida smitta eller göra maten otjänlig genom sin närvaro i livsmedelslokalen. Här får du information om lagstiftningens krav när det gäller skadedjursbekämpning.

Här hittar du hjälp och stöd om hur du skapar ett meddelande i iRASFF. Du får en överblick över vilka sektioner som finns tillgängliga och vilken information som ska fyllas i var.

Inom EU är det möjligt att registrera beteckningar för vissa speciella livsmedel. Beteckningarna är Skyddad ursprungsbeteckning, Skyddad geografisk beteckning och Garanterad traditionell specialitet.