Ta del av information om riskklassningsmodellens möjlighet till justering av kontrollfrekvens i de fall kontrollmyndigheten bedömer att kontrollfrekvensen är för hög eller för låg för verksamheten i fråga.

Lär känna modellen för klassning av livsmedels- och foderanläggningar med primärproduktion. En första klassning görs i samband med registrering och uppdateras sedan vid behov. Klassningen används vid kontrollplaneringen och riskbaserat val av kontrollobjekt.

Kompetens är förmåga och vilja att utföra en arbetsuppgift genom att använda kunskap och färdigheter. Myndigheten och personalen måste ha kompetens som motsvarar myndighetens uppdrag och ansvar.

Klassningen utgår från registreringen av anläggningarna och används för planering av den riskbaserade kontrollen. Här får du information om några viktiga principer vid registrering och klassning av livsmedels- och foderanläggningarna i primärproduktionen.

Inriktningen Kontaktmateriel i riskklassningsmodellen gäller verksamheter som huvudsakligen hänger samman med tillverkning, förädling och import från tredjeland av material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel.

På denna sida finns kontaktuppgifter till myndigheter som ofta berörs i utbrottsutredningar

Kontrollmyndigheterna ska utföra offentlig kontroll för att upptäcka eventuella avsiktliga överträdelser och verifiera att livsmedelsinformation inte är vilseledande. Som inspektör kan du bidra till att förebygga att konsumenter och livsmedelsföretagare blir vilseledda eller till och med lurade.

Ta del av hur du kan lägga upp dina kontrollbesök utifrån förordning (EU) 2017/625. Här finner du en modell för kontrollprocessen för det enskilda kontrollbesöket och får veta vad som ingår i varje steg.

På den här sidan finns mallar för kontrollrapporter och information om hur du kan anpassa och använda mallarna.

I det här avsnittet beskrivs på vilka sätt det kan gå till att korrigera beslut som Livsmedelsverket har fattat. Det kan vara Livsmedelsverket som vill ändra ett beslut och det kan vara motparten i ett ärende som vill att ett beslut ska ändras.

På denna sida finns kontaktuppgifter till laboratorier som kan anlitas vid utbrottsutredningar.

Denna inriktning i riskklassningsmodellen gäller livsmedelsanläggningar som huvudsakligen tillhandahåller livsmedel till slutkonsument. I den standardiserade e-tjänsten för livsmedelsverksamheter kallas inriktningen Livsmedel till privatpersoner. Ibland säger vi helt enkelt Sista led.

Denna inriktning i riskklassningsmodellen gäller livsmedelsanläggningar som huvudsakligen tillhandahåller livsmedel till andra livsmedelsanläggningar. I den standardiserade e-tjänsten för livsmedelsveksamheter kallas inriktningen Livsmedel till livsmedelsföretag. Ibland säger vi bara Tidigare led.

Livsmedelsbedrägeri är när en aktör medvetet begår överträdelser som vilseleder konsumenter eller andra livsmedelsföretagare, genom livsmedel eller livsmedelsinformation, i syfte att tjäna pengar.

Nedan får du veta hur du kan välja kontrollmetod för din kontroll. Metoderna utgår från förordning (EU) 2017/625. Du finner också en kort beskrivning av några kontrollmetoder som tas upp i förordningen.

Kontrollmyndigheterna i livsmedelskedjan ska ha beredskapsplaner för att kunna vidta åtgärder om foder och livsmedel kan utgöra en allvarlig risk mot djur eller människor. Här kan du läsa hur du kan utforma en sådan plan.

Kontrollplanen ska ge en övergripande bild av myndighetens planerade kontroll och den ska vara minst treårig. Här får du veta vad som kan ingå i en kontrollplan.

Kontrollmyndigheter har omfattande rätt till upplysningar och tillträde till handlingar, områden, lokaler, andra utrymmen med mera. Ta del av vad som gäller här nedanför.

I det här avsnittet beskrivs vilket ansvar och uppdrag myndigheter och övriga aktörer har vid ett utbrott samt vilket stöd de kan ge.

För att vara riskbaserad och enhetlig planeras länsstyrelsernas kontroll av livsmedels- och foderföretag i primärproduktionen nationellt. Här kan du läsa om stegen från nationell kontrollplanering till val av kontrollobjekt och regelbunden kontroll i alla branscher.

Calicivirus, som orsakar vinterkräksjukan, kan delas in i två grupper, noro- och sapovirus. Norovirus är den vanligaste och presenteras mycket kort här.

Detta avsnitt tar upp mycket kortfattat om specialfall, där matförgiftningen orsakas av exempelvis allergener, histamin eller giftsvamp.

På denna sida finner du information om när sanktionsavgift inte ska tas ut vid bristande efterlevnad.

En av de åtgärder en kontrollmyndighet kan använda sig av är omhändertagande, det vill säga att ta hand om varor. Här får du veta vilka regler som gäller på området.

Ett urval vanligt förekommande ord i handboken som behövde förklaras

Alla kontrollmyndigheter ska varje år ta fram en plan för sin livsmedelskontroll. Här får du i stora drag veta vad planeringen för myndigheter som kontrollerar livsmedelsföretag behöver innehålla.

Dags att skriva ett pressmeddelande eller ge en intervju? Då är det bra att vara väl förberedd. Här finner du råd som kan hjälpa dig att få ett professionellt resultat.

Prioritetsmodulen är ett hjälpmedel för att prioritera kontrollen så att den gör störst nytta. Modulen används för rangordning av branscher i primärproduktionen. Den är också en central del i den nationella kontrollplaneringen av livsmedels- och foderkontrollen i primärproduktionen.

För att kunna minska antalet salmonellafall behövs bra underlag för att spåra smittkällor. Därför är rapportering av salmonellafynd i livsmedel mycket viktig. Bakteriestammen måste också serotypas för att smittspårningen ska vara effektiv.

RASFF är EU:s system för snabb varning om livsmedel som utgör eller kan antas utgöra en risk för människors hälsa. Här får du mer information om systemet och hur det används.

Nedan kan du läsa vad RASFF- och AAC-nätverken är och när de ska användas av kontrollmyndigheter. Här finns även information om vilken lagstiftning som reglerar detta.

En verksamhet som har konstaterad god efterlevnad av lagstiftningen kan få en sänkning av kontrollfrekvensen, så kallad reduktion. Läs om när det gäller och hur det går till.

Ta del av information om riskklassningsmodellens möjlighet till sänkning av kontrollfrekvens, så kallad reduktion, som kontrollmyndigheten kan besluta om för en verksamhet som har en tredjepartscertifiering som är upptagen i Livsmedelsverkets förteckning.

Ta del av information om riktvärden för kontrolltid som kan användas vid planering av kontroll vid övergång från kontrolltid till kontrollfrekvens.

Ta del av information om primärproduktion av foder och livsmedel, kontrollen av primärproducenter och primärprodukter, klassning av anläggningar och planering av riskbaserad kontroll. Innehållet på denna och följande sidor har tagits fram av länsstyrelserna, Livsmedelsverket och Jordbruksverket.

Ta del av fakta om riskklassningsmodellen som hjälper kontrollmyndigheter att beräkna kontrollfrekvens för livsmedelsanläggningar, huvudkontor, dricksvattenanläggningar och kontaktmaterialverksamheter, fortsättningsvis kallade verksamheter.

Inspektören ska kontrollera men också ge råd. Nedan får du veta mer om inspektörens rådgivande roll. Det handlar bland annat om att både ställa tydliga krav och att agera bollplank.

För att beskriva kontrollbesöket har vi på Livsmedelsverket tagit fram en modell för kontrollprocessen. Här ger vi dig som inspektör tips på metoder och tekniker som kan underlätta kommunikationen i processens olika steg.

Det finns olika slags samtal. Två typer som används i kontrollen är utredande samtal och vägledande samtal. I de professionella samtalen är olika tekniker användbara.

Ta del av information om de sanktionsavgifter som gäller enligt livsmedelslagen (2006:804) och livsmedelsförordningen (2006:813). Informationen är vägledande och ett stöd för kontrollmyndigheter när de tillämpar bestämmelserna.

På den här sidan hittar du information om hur dokument ska bifogas till ett RASFF meddelande.

På den här sidan hittar du information om hur du fyller i sektionen - Generell information. I sektionen skapas flera uppgifter automatiskt men du anger information om vilken typ av meddelande detta är, vad grunden till meddelandet och vilken klassning av meddelande du föreslår.

På den här sidan hittar du information om hur du fyller information om produkten, eventuell provtagning, produktens spårbarhet och de åtgärder som företaget eller ni som myndighet vidtagit.

På den här sidan hittar du information om hur du fyller i sektionen - Risk. I sektionen anger du information om hur allvarig risken är, vad den har påverkan på och om någon hittills drabbats av risken.

På den här sidan hittar du information om på vilket sätt sektionen - Ytterligare information ska användas. Här anges bland annat uppgifter om myndigheten som lämnar informationen samt en kortfattad beskrivning av ärendet.

Här hittar du hjälp och stöd om hur du skapar ett meddelande i iRASFF. Du får en överblick över vilka sektioner som finns tillgängliga och vilken information som ska fyllas i var.

Denna riskklassningsmodell används för att beräkna kontrollfrekvens på slakterier och vilthanteringsanläggningar som har godkänts enligt förordning (EG) nr 853/2004. Modellen omfattar slakt och vilthantering, animaliska biprodukter (ABP) och djurskydd.

Nedan finns en sammanställning av de anmälningspliktiga, smittspårningspliktiga och allmänfarliga sjukdomar som anges vara livsmedels- och/eller dricksvattenburna och där det förekommer fall i Sverige som smittats inom landet eller utomlands.

Ta hjälp av tabellerna nedan ”Smittämnen/agens – symtom, inkubationstid och varaktighet” om du inte vet vilket smittämnet är.

På den här sidan hittar du fakta om och regler för tillfällig stängning och återkallande av godkännande. Du får också veta mer om avregistrering.