Alla kontrollmyndigheter ska årligen rapportera information om sin kontrollverksamhet. Den här anvisningen gäller den kontroll som utförts under 2025 och ska rapporteras till Livsmedelsverket senast den 31 januari 2026

Alla kontrollmyndigheter ska årligen rapportera information om sin kontrollverksamhet. Den här anvisningen gäller den kontroll som utförts under 2024 och ska rapporteras till Livsmedelsverket senast den 31 januari 2025.

I detta avsnitt får du tips inför den första kontakten med anmälaren samt hjälp att avgöra om en utredning ska startas.

Detta avsnitt poängterar hur viktig kommunikationen är för att lyckas med en utbrottsutredning. Här finns listat vem du behöver kontakta i olika lägen och vart du kan vända dig för stöd.

I detta avsnitt får du hjälp att komma fram till hypoteser om smittämnet och smittväg, samt exempel på hur de kan formuleras.

Läs om i vilka livsmedel som 3-MCPD, 3-MCPD-fettsyraestrar och glycidylfettsyraestrar kan finnas, hur man tar prov och annat som är viktigt att tänka på i livsmedelskontrollen.

I detta avsnitt beskrivs vad du och andra behöver göra för att få användbara provresultat från människor som har symtom och/eller arbetar med livsmedel.

Detta avsnitt ger dig användbara tips och råd inför en inspektion på ett livsmedelsföretag, till exempel hur du som livsmedelsinspektör går till väga när du tar prov på livsmedel och vilka olika frågor du behöver ta ställning till vid inspektionen.

I detta avsnitt kan du läsa om vad du som livsmedelsinspektör kan göra för att stoppa smittan, och vilka krav du kan ställa på livsmedelsföretaget.

I detta avsnitt kan du som livsmedelsinspektör alternativt du som arbetar på smittskyddsenheten läsa om hur du sätter punkt för utredningsarbetet, vid små respektive stora utbrott.

Detta avsnitt ger dig som livsmedelsinspektör förståelse för vikten av att rapportera in utbrottsutredningen till Livsmedelsverket, och att det även ibland kan vara bra att skriva en sammanfattande redogörelse.

Det här lagstiftningsområdet omfattar godkännande och registrering av anläggningar och verksamheter, samt godkännande och anmälan för vissa livsmedel.

Den här sammanställningen ger dig som officiell veterinär eller officiell assistent stöd för att fatta rätt beslut om kött när det gäller allmänna förändringar.

Här får du veta vad AAC är och hur det används för att kommunicera med andra kontrollmyndigheter inom EU, men även hur det kan användas mellan kontrollmyndigheter i Sverige.

Här finner du ett generiskt flödesschema för slakt av fjäderfä. Det är en av de verksamhetstyper där den officiella veterinären ska utföra revision enligt förordning (EG) nr 854/2004. Använd gärna schemat vid kontroll av flödet av ABP genom en livsmedelsanläggning.

Här finner du ett generiskt flödesschema för slakt av får och get, en av de verksamheter där den officiella veterinären ska utföra revision enligt förordning (EG) nr 854/2004. Använd gärna schemat som stöd vid kontroll av flöde av ABP genom en livsmedelsanläggning.

Här finner du ett generiskt flödesschema för slakt av nötkreatur, en av de verksamhetstyper där den officiella veterinären ska utföra revision enligt förordning (EU) 2019/627. Använd gärna schemat vid kontroll av flöde av ABP genom en livsmedelsanläggning.

Här finner du ett generiskt flödesschema för slakt av svin, en av de verksamhetstyper där den officiella veterinären ska utföra revision enligt förordning (EG) nr 854/2004. Använd gärna schemat som stöd vid kontroll av flöde av ABP genom en livsmedelsanläggning.

Här finner du information om vad som ska kontrolleras gällande animaliska biprodukter (ABP) vid en styckningsanläggning där den officiella veterinären ska utföra revision enligt förordning (EG) nr 854/2004. Använd gärna informationen som stöd vid kontroll av flöde av ABP.

En kontrollmyndighet kan använda administrativa myndighetsåtgärder. Det innebär att myndigheten får fatta beslut som ställer krav på verksamhetsutövaren. Men vilka regler gäller för hur underlag och beslut ska kommuniceras och hur kan beslut överklagas? Det och mycket annat får du svar på nedan.

Hur ska du som inspektör bedöma analysresultaten från företagens egenkontroll? När kan det vara aktuellt att ta prov för analys av aeroba indikatororganismer? Det får du information om här.

På den här sidan hittar du fakta om akrylamid och information om de regler som styr provtagning av livsmedel för analys av akrylamid.

Ta del av information om kontroll av levande tvåskaliga blötdjur och sjöpung för analys av algtoxiner, bakterier och virus. Du kan läsa om situationer när provtagning är lämpligt, vad man bör tänka på då och hur analyserade halter ska bedömas.

På den här sidan hittar du övergripande fakta om alkoholhaltiga drycker. Här finns bland annat information om de regler du behöver ta hänsyn till och vem som har ansvar för vad.

På den här sidan hittar du fakta om allergener och de regler som styr provtagning av allergener.

Det är extra viktigt att information om allergener är tydlig. Inom EU har vi kommit fram till ett antal ämnen eller produkter som alltid måste anges i ingrediensförteckningen. Det beror på att de flesta människor som är allergiska reagerar mot något eller några av dessa ämnen.

På den här sidan hittar du information om vilka allmänna hygienregler enligt 8 § LIVSFS 2022:12 som gäller för verksamhetsutövare som producerar eller tillhandahåller dricksvatten.

På den här sidan hittar du information om allmänna regler för lokaler enligt 8 § punkt 1 LIVSFS 2022:12.

Ta del del av vad du som inspektör behöver tänka på för att utfärda exportintyg och vad som gäller vid användning av officiell stämpel.

På den här sidan får du veta mer om vilka mikrobiologiska och kemiska analysmetoder som kan användas i offentlig kontroll.

På den här sidan får du veta mer om mätosäkerhet vid kemiska och mikrobiologiska analyser av livsmedelsprov. Informationen på denna sida gäller inte för bedömning av dricksvattenanalyser

På den här sidan hittar du information om vad animaliska biprodukter är, vilka kategorier de delas in i och vilken lagstiftning som finns på området. Du får också veta hur kontrollansvaret för animaliska biprodukter är fördelat mellan Sveriges myndigheter.

Det är alltid företaget i vars namn ett livsmedel säljs som har det grundläggande ansvaret för informationen. Andra företag i livsmedelskedjan har också ansvar, men på ett annat sätt. Här får du en närmare förklaring.

Här hittar du länk till och information om anvisningen för exportkontroll.

Här kan du läsa en anvisning till hur du utför en inspektion av trikinkontroller. Denna anvisning ska tillämpas från och med den 1 mars 2024.

Alla kontrollmyndigheter ska årligen rapportera information om sin kontrollverksamhet. Den här anvisningen gäller den kontroll som utförts under 2024 och ska rapporteras till Livsmedelsverket senast den 31 januari 2025.

Alla kontrollmyndigheter ska årligen rapportera information om sin kontrollverksamhet. Den här anvisningen gäller den kontroll som utförts under 2025 och ska rapporteras till Livsmedelsverket senast den 31 januari 2026.

Alla kontrollmyndigheter ska årligen rapportera information om sin kontrollverksamhet. Den här anvisningen gäller den kontroll som utförts under 2024 och ska rapporteras till Livsmedelsverket senast den 31 januari 2025.

Alla kontrollmyndigheter ska årligen rapportera information om sin kontrollverksamhet. Den här anvisningen gäller den kontroll som utförts under 2025 och ska rapporteras till Livsmedelsverket senast den 31 januari 2026

Denna anvisning vänder sig till dem som planerar kontroller på alla typer av slakterier och vilthanteringsanläggningar. I början av dokumentet hittas en kort sammanfattning som inkluderar de huvudsakliga delarna inför planeringen. Mer information finns längre ner i dokumentet.

Här finner du en rad matnyttiga länkar för att bedriva en effektiv, riskbaserad och ändamålsenlig kontroll av kosttillskott.

Hur löper arbetet på med den nya riskklassningsmodellen för livsmedelskontroll i leden efter primärproduktion? Det får du svar på här. Läs om vilka problem modellen är tänkt att lösa, hur modellen kommer att vara uppbyggd och tidplan för det fortsatta arbetet.

Aromer används i livsmedel för att ge eller förändra livsmedlens smak eller doft. Här kan du läsa om vilka typer av aromer som finns och vad som gäller när de används i livsmedel.

Vilka tillsatser som är tillåtna i vilka livsmedel och under vilka villkor de får användas framgår av bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 om livsmedelstillsatser. På den här sidan finns information om hur man hittar i, använder och tillämpar bilaga II.

Kontrollwiki innehåller material som vi gärna vill ska nå många.

Tillsatser kan användas för att standardisera, späda ut, lösa upp eller underlätta lagring av tillsatser, aromer, enzymer och näringsämnen. Till exempel kan en tillsats ingå som bärare i en arom eller för att förlänga hållbarheten på en färgberedning. Men det finns villkor att följa i sådana fall.

Vem som beslutar om sanktionsavgifter och i vilka fall beslut ska fattas hittar du information om nedan. Du får också veta vilka skyldigheter och rättigheter kontrollmyndighet respektive livsmedelsföretagare har.

Företagen kan välja att informera om fler uppgifter än de som krävs för livsmedel som inte är färdigförpackade. Men då finns ändå bestämmelser som måste följas. Här kan du läsa om vad som gäller.

Företag kan ibland behöva märka om ett färdigförpackat livsmedel. På den här sidan kan du läsa vad som gäller om du vill märka om ett färdigförpackat livsmedel som redan är märkt och finns på marknaden.

Nedan hittar du information som gör det lättare att räkna ut maximihalter för de tillsatser som anges på särskilt sätt i lagstiftningen. Det handlar om när maximihalten anges i annan form än själva tillsatsen.