I detta avsnitt får du tips inför den första kontakten med anmälaren samt hjälp att avgöra om en utredning ska startas.

Detta avsnitt poängterar hur viktig kommunikationen är för att lyckas med en utbrottsutredning. Här finns listat vem du behöver kontakta i olika lägen och vart du kan vända dig för stöd.

I detta avsnitt får du hjälp att komma fram till hypoteser om smittämnet och smittväg, samt exempel på hur de kan formuleras.

I detta avsnitt beskrivs vad du och andra behöver göra för att få användbara provresultat från människor som har symtom och/eller arbetar med livsmedel.

Detta avsnitt ger dig användbara tips och råd inför en inspektion på ett livsmedelsföretag, till exempel hur du som livsmedelsinspektör går till väga när du tar prov på livsmedel och vilka olika frågor du behöver ta ställning till vid inspektionen.

I detta avsnitt kan du läsa om vad du som livsmedelsinspektör kan göra för att stoppa smittan, och vilka krav du kan ställa på livsmedelsföretaget.

I detta avsnitt kan du som livsmedelsinspektör alternativt du som arbetar på smittskyddsenheten läsa om hur du sätter punkt för utredningsarbetet, vid små respektive stora utbrott.

Detta avsnitt ger dig som livsmedelsinspektör förståelse för vikten av att rapportera in utbrottsutredningen till Livsmedelsverket, och att det även ibland kan vara bra att skriva en sammanfattande redogörelse.

Här får du veta vad AAC är och hur det används för att kommunicera med andra kontrollmyndigheter inom EU, men även hur det kan användas mellan kontrollmyndigheter i Sverige.

En kontrollmyndighet kan använda administrativa myndighetsåtgärder. Det innebär att myndigheten får fatta beslut som ställer krav på verksamhetsutövaren. Men vilka regler gäller för hur underlag och beslut ska kommuniceras och hur kan beslut överklagas? Det och mycket annat får du svar på nedan.

Hur löper arbetet på med den nya riskklassningsmodellen för livsmedelskontroll i leden efter primärproduktion? Det får du svar på här. Läs om vilka problem modellen är tänkt att lösa, hur modellen kommer att vara uppbyggd och tidplan för det fortsatta arbetet.

Vem som beslutar om sanktionsavgifter och i vilka fall beslut ska fattas hittar du information om nedan. Du får också veta vilka skyldigheter och rättigheter kontrollmyndighet respektive livsmedelsföretagare har.

Även om en myndighet anmält ett misstänkt brott mot livsmedelsreglerna till åtal finns det flera situationer då en åtalsanmälan riskerar att avskrivas. Här får du veta hur du kan påverka det beslutet genom god dokumentation och hur en avskrivning överklagas.

I erfarenhetsmodulen tas hänsyn till de kvalitetssäkringssystem som ett företag kan vara anslutna till. Dessa är branschens tolkning av hur lagstiftningens krav kan nås men kan också omfatta krav utöver det. Här beskrivs hur de centrala myndigheterna granskar och bedömer kvalitetssäkringssystemen.

En behovsinventering eller behovsutredning tas fram för att kunna planera kontrollen. Här beskrivs vad en behovsinventering består av.

Ta del av beskrivningar av de aktiviteter i riskklassningsmodellen som kan anges för anläggningar med huvudsaklig inriktning Dricksvatten. Läs också kort vilket kontrollbehov som är kopplat till varje aktivitet i riskklassningen.

Ta del av beskrivningar av de aktiviteter som kan anges för livsmedelsverksamheter med huvudsaklig inriktning huvudkontor. Läs också kort om vilket kontrollbehov som gör att Livsmedelsverket har tagit med aktiviteten i riskklassningen.

På den här sidan finner du beskrivningar av de aktiviteter i riskklassningsmodellen som kan anges för verksamheter med huvudsaklig inriktning Kontaktmaterial.

Ta del av vilka aktiviteter som kan anges för verksamheter med huvudsaklig inriktning slakt och vilthantering. Läs om vad aktiviteterna omfattar, vilken poäng de ger och om det är en huvudaktivitet. Du får också vägledning till vad Livsmedelsverket anser ska kontrolleras kopplat till aktiviteten.

Ta del av beskrivningar av de aktiviteter i riskklassningsmodellen som kan anges för livsmedelsanläggningar med huvudsaklig inriktning sista led. Läs också om vilket kontrollbehov som är anledningen till att Livsmedelsverket har tagit med aktiviteten i riskklassningen.

Här hittar du information om hur RASFF och iRASFF fungerar i praktiken. Du får bland annat följa ett medelandes väg i iRASFF och se vilka aktörer som får tillgång till informationen.

Ta del av beskrivningar av de aktiviteter i riskklassningsmodellen som kan anges för verksamheter med huvudsaklig inriktning Tidigare led, oavsett om den är registrerad eller godkänd. Läs också om vilket kontrollbehov som gör att Livsmedelsverket har tagit med aktiviteten i riskklassningen.

På den här sidan finner du beskrivningar av de produktgrupper som kan anges vid riskklassningen av kontaktmaterialverksamheter.

På den här sidan finner du beskrivningar av de produktgrupper, som kan anges för livsmedelsverksamheter med huvudsaklig inriktning Tidigare led eller Huvudkontor.

På den här sidan finner du beskrivningar av de aktiviteter i riskklassningsmodellen som kan anges för godkända livsmedelsverksamheter med huvudsaklig inriktning Tidigare led.

På den här sidan finns en beslutsmall för beslut om fastställande av kontrollfrekvens enligt nya riskklassningsmodellen. Här hittar du också information om hur du kan anpassa och använda mallen.

Här kan du pricka av moment allteftersom du har utfört dem.

Denna inriktning i riskklassningsmodellen gäller anläggningar som tillhandahåller dricksvatten eller styr flera dricksvattenanläggningar. I den standardiserade e-tjänsten för livsmedelsverksamheter kallas inriktningen kort och gott Dricksvatten.

Att utreda en dricksvattenburen smitta liknar till stor del en utredning där mat misstänks vara smittkällan. Men det finns några stora skillnader. Vad som särskilt gäller för dricksvatten får du veta nedan.

Med hjälp av erfarenhetsmodulen tas hänsyn till om företagen är anslutna till ett kvalitetssäkringssystem, vilket kan underlätta för företagen att uppfylla bestämmelserna i livsmedels- och foderlagstiftningen. Företag som är anslutna till väl fungerade system får i regel lägre kontrollprioritet.

Ett föreläggande kan utformas på olika sätt. Här finner du två exempel. Exempel på föreläggande om förbud mot att släppa ut varor på marknaden Exempel på föreläggande med krav på åtgärder för att förebygga och bekämpa skadedjur

Ta del av exempel på hur du kan använda den nya riskklassningsmodellen för att beräkna kontrollfrekvenser för några olika verksamheter inom inriktning Dricksvatten.

På den här sidan hittar du exempel på hur du kan använda den nya riskklassningsmodellen för att beräkna kontrollfrekvenser för några olika exempelverksamheter inom inriktning Huvudkontor.

Ta del av exempel på hur du använder den nya riskklassningsmodellen för att beräkna kontrollfrekvenser för olika verksamheter inom slakt- och vilthanteringsmodellen.

Ta del av exempel på hur du kan använda den nya riskklassningsmodellen för att beräkna kontrollfrekvenser för några olika verksamheter inom inriktning Sista led.

Ta del av exempel på hur du kan använda den nya riskklassningsmodellen för att beräkna kontrollfrekvenser för några olika verksamheter inom inriktning Tidigare led.

Sveriges kontaktpunkt för RASFF på Livsmedelsverket får in en del frågor som rör handläggningen av RASFF-meddelanden samt webbapplikationen iRASFF. Här finner du en del vanliga frågor från livsmedelskontrollen samt Livsmedelsverkets svar.

Vilka kontrollområden som kan vara intressanta vid en inspektion i samband med en utbrottsutredning beror bland annat på vilket eller vilka livsmedel det gäller.

I samband med digitala samråd i januari 2021 samt under remisstiden i oktober till december 2021 har en del frågor kommit in till Livsmedelsverket angående förslaget till ny riskklassningsmodell och tillhörande föreskrifter. Nedan finner ni de vanligaste frågorna och svaren samlade.

Den offentliga kontrollen av livsmedels- och foderlagstiftningen i primärproduktionen styrs centralt genom en nationell kontrollplanering. Här får du veta hur länsstyrelserna fördelar kontrollerna mellan sig.

När en kontrollmyndighet upptäcker att ett företag inte följer lagstiftningen kan myndigheten besluta om föreläggande. Läs om vad det innebär här.

Vad betyder egentligen alla förkortningarna i handboken? Du hittar dem enkelt och snabbt i sammanställningen här nedanför.

Nedan finner du Livsmedelsverkets information om och råd inför förundersökning och rättegång.

Visionen för god kontrollsed är att livsmedelskontrollen ska vara likvärdig och utföras med hög kvalitet. God kontrollsed består av flera initiativ för att förbättra livsmedelskontrollen, göra den mer likvärdig och för att den ska utföras med hänsyn till företagen.

Denna handbok ger råd och kunskaper som kan bidra till att mer effektivt stoppa smittspridning och bidra till en säkrare livsmedelshantering. Den kan också bidra till att utredningar av matförgiftningar sker på ett mer likartat sätt i landet.

Ta del av hur handläggningen av ett ärende om sanktionsavgift går till. Du hittar också en checklista som stöd.

Denna inriktning i riskklassningsmodellen gäller anläggningar som i huvudsak styr livsmedelshantering på andra anläggningar/enheter i kedjan. I den standardiserade e-tjänsten för livsmedelsverksamheter kallas inriktningen Styrning av verksamhet i livsmedelsanläggningar. Oftast säger vi Huvudkontor.

Livsmedel som inte är säkra ska hindras från att nå konsumenter och ska kunna dras tillbaka eller vid behov återkallas. Här får du veta mer om spårbarhet i samband med RASFF och vilken information som krävs för att livsmedel ska kunna spåras framåt och bakåt i kedjan.

Inköp under dold identitet kan ibland användas för att kontrollera och verifiera att företag följer livsmedelslagstiftningen. Här finner du information om vad som gäller vid inköp under dold identitet.

Vid matförgiftning finns både frågor som alltid bör ställas och andra frågor som är bra att få svar på. Både för smittskyddsenheten och den kommunala kontrollmyndigheten. Nedan följer en lathund med frågorna som ger svaren.