Tillsatser är ämnen som tillförs livsmedel för ett tekniskt syfte och som normalt inte konsumeras som livsmedel i sig. En tillsats måste vara godkänd för att få användas. På den här sidan hittar du allmän information om tillsatser och vilka regler du behöver ta hänsyn till.

För att en tillsats ska få användas i livsmedel måste den vara godkänd enligt tillsatsbestämmelserna. Det finns detaljerade regler om vilka tillsatser som får användas till vilka livsmedel och under vilka villkor. På den här sidan finns mer information.

När livsmedelstillsatser säljs som sådana finns särskilda märkningskrav. Kraven på märkningen är olika för tillsatser som säljs mellan företag och tillsatser som säljs direkt till konsumenten. Här hittar du vilka krav som ställs.

Vilka tillsatser som är tillåtna i vilka livsmedel och under vilka villkor de får användas framgår av bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 om livsmedelstillsatser. På den här sidan finns information om hur man hittar i, använder och tillämpar bilaga II.

Tillsatser kan användas för att standardisera, späda ut, lösa upp eller underlätta lagring av tillsatser, aromer, enzymer och näringsämnen. Till exempel kan en tillsats ingå som bärare i en arom eller för att förlänga hållbarheten på en färgberedning. Men det finns villkor att följa i sådana fall.

I många livsmedel som säljs ingår livsmedelstillsatser. De måste vara godkända för att få användas. Företagen ansvarar för att följa reglerna för tillsatser. Kontrollen i sin tur ska se till att företagen följer lagstiftningen. Här kan du läsa om hur du utför denna kontroll.

Här följer speciella bestämmelser om gränskontroll av tillsatser.

För att en tillsats ska få användas i livsmedel måste den vara godkänd av EU-kommissionen. Här kan du läsa om vilka villkor tillsatsen måste uppfylla för att bli godkänd, hur det går till att få en ny tillsats godkänd eller att få använda en tillsats som redan godkänts på fler eller andra sätt.

När en tillsats blir godkänd inom EU tas det alltid fram en specifikation med krav som ska vara uppfyllda för att tillsatsen ska få användas i livsmedel. I specifikationen framgår bland annat tillsatsens ursprung och renhetskriterier. Här hittar du mer information om specifikationerna.

I ingrediensförteckningen ska ingredienserna anges i fallande storleksordning efter vikt vid framställningen. Men det finns undantag. Varje ingrediens ska anges på rätt sätt med sin specifika beteckning. Även tillsatser, aromer och enzymer är ingredienser som ska anges.

Inom EU används uttrycket "Food improvement agents" som ett samlingsnamn för tillsatser, aromer och enzymer. Gemensamt för dessa ämnen är nämligen att de används för att förbättra livsmedel på ett eller annat sätt.

Nedan hittar du information som gör det lättare att räkna ut maximihalter för de tillsatser som anges på särskilt sätt i lagstiftningen. Det handlar om när maximihalten anges i annan form än själva tillsatsen.

Det här lagstiftningsområdet omfattar livsmedelstillsatser, aromer, enzymer, berikning, vitaminer och mineralämnen.

På den här sidan hittar du exempel på olika livsmedel och i vilken livsmedelskategori i bilaga II, del D i förordning (EG) nr 1333/2008 som de ska placeras.

Även om en tillsats inte är tillåten i ett visst sammansatt livsmedel så kan den i vissa fall, enligt överföringsprincipen, få förekomma där. Tillsatsen måste då vara tillåten i någon av ingredienserna i livsmedlet. Här kan du läsa mer om vad överföringsprincipen innebär.

Baskontrollerna gäller alla verksamhetstyper oavsett bransch. Baskontrollen syftar till att verifiera att det finns reella förutsättningar i verksamheter att producera/tillhandahålla säkra livsmedel.

Information och märkning är ett centralt område när det gäller säkra livsmedel. Det handlar också om att ingen konsument ska bli lurad om vad maten innehåller. Här får du veta vilka regler som gäller och hur de ska användas.

Säljande uttryck ger intrycket av att ett särskilt livsmedel har bättre kvalitet än andra. Sådana påståenden behöver förklaras för att de inte ska vilseleda konsumenten. Här kan du läsa mer om vad som gäller.

På den här sidan hittar du exempel på livsmedelsinformation som kan vara vilseledande när den beskriver något annat än vad som är typiskt för livsmedlet. Du får även veta hur informationen ska vara för att inte riskera att vilseleda konsumenten.

På den här sidan kan du läsa om vilka uppgifter som är obligatoriska att märka ut på färdigförpackade livsmedel. Alla uppgifter är inte obligatoriska för alla typer av livsmedel. Vilka undantag som finns hittar du också här.

Det är extra viktigt att information om allergener är tydlig. Inom EU har vi kommit fram till ett antal ämnen eller produkter som alltid måste anges i ingrediensförteckningen. Det beror på att de flesta människor som är allergiska reagerar mot något eller några av dessa ämnen.

Alla färdigförpackade livsmedel ska vara märkta med en beteckning som beskriver vad det är för slags livsmedel. Ta del av hur företaget ska komma fram till rätt beteckning. Läs också om vilka uppgifter som i vissa fall ska anges tillsammans med beteckningen.

Ibland behöver företagaren märka ut hur mycket av en viss ingrediens som ingår i ett livsmedel, en så kallad mängdangivelse. Det är exempelvis ett krav om namnet på ingrediensen nämns i livsmedlets beteckning och är av särskilt värde för konsumenten.

Läs om vilka näringsämnen som ska anges i näringsdeklarationen och hur den ska presenteras. Näringsdeklarationen är obligatorisk, i de flesta fall, men det finns några undantag.

Företagen kan välja att informera om fler uppgifter än de som krävs för livsmedel som inte är färdigförpackade. Men då finns ändå bestämmelser som måste följas. Här kan du läsa om vad som gäller.

Konsumenter och företag i livsmedelskedjan är beroende av att informationen om livsmedlen är korrekt, tydlig, förståelig och läsbar. God redlighet är därför ett av livsmedelslagstiftningens syften.

På den här sidan hittar du fakta om kosttillskott och den lagstiftning som styr vad kosttillskott är och hur de kan användas. Du hittar dessutom mer information på de underliggande sidorna.

När du som inspektör bedömer om ett kosttillskott är en hälsorisk finns några faktorer du särskilt bör ta hänsyn till. Läs mer om riskerna och vad som är viktigt att tänka på här.

På den här sidan får du veta hur bedömningar av olika fynd i kontrollen kan göras. Beroende på fyndet finns det olika tillvägagångssätt och informationskällor att använda.

Reglerna om hur ett kosttillskott ska märkas gäller utöver de allmänna märkningsreglerna, som berör alla livsmedel. Här hittar du märkningsreglerna för kosttillskott.

Ta del av vår information om grundläggande toxikologiska begrepp. Du får också veta vad som är speciellt vid kontroll av kemiska risker.

Ta del av var du kan hitta gränsvärden för några olika agens.

På den här sidan hittar du fakta om nitrat, gränsvärden för nitrat och faktorer som har betydelse för nitrathalten i grönsaker.

På den här sidan finns exempel på åtgärder som livsmedelsföretagaren och kontrollmyndigheten kan vidta vid fynd av Listeria monocytogenes i livsmedel.

På den här sidan finns information om hur studier för att undersöka att kriterierna uppfylls under en produkts hållbarhetstid kan gå till. Fokus ligger på studier av tillväxtmöjligheter av Listeria monocytogenes i ätfärdiga livsmedel för att bedöma vilken livsmedelskategori som produkten tillhör.

Den lagstiftning som styr import av livsmedel är omfattande och har därför en egen sida här i Kontrollwiki.

Ta del av vår checklista med tips om vad du som inspektör kan kontrollera hos en importör. Skriv gärna ut eller ta med listan elektroniskt inför kontrollen. Utifrån importörens verksamhet kan du behöva läsa mer om de olika krav som gäller för olika produkter från olika länder utanför EU.

På den här sidan hittar du fakta om genetiskt modifierade organismer, GMO, och de regler som styr vad GMO är, vad de får innehålla och hur de får marknadsföras och säljas.

Aromer används i livsmedel för att ge eller förändra livsmedlens smak eller doft. Här kan du läsa om vilka typer av aromer som finns och vad som gäller när de används i livsmedel.

På den här sidan hittar du information om hur du fyller information om produkten, eventuell provtagning, produktens spårbarhet och de åtgärder som företaget eller ni som myndighet vidtagit.

Temperatur är en viktig faktor för vissa livsmedel. Om temperaturberoende livsmedel förvaras eller hanteras vid fel temperaturer kan det orsaka kvalitetsförsämringar och i värsta fall kan bakterier växa till och orsaka sjukdom. Här får du veta mer om regler för olika temperaturberoende processer.

På den här sidan hittar du information om var kvalitetskraven för dricksvatten enligt 7 § SLVFS 2022:12 ska vara uppfyllda.

På denna sida finner du tolkningar av reglerna i LIVSFS 2005:9. Texten följer rubriker, paragrafer och bilagor med livsmedelsgrupperna i föreskrifterna. Läs alltid tolkningarna och föreskrifterna tillsammans så att du inte tappar information som behövs för att tillämpa lagstiftningen korrekt.

Nyckelhålet hjälper konsumenter att välja nyttiga livsmedel på ett enkelt sätt. Här får du veta mer om vad Nyckelhålsmärkningen innebär, vilka regler som gäller och vad som krävs för att företagare ska få märka produkter med symbolen.

Ta reda på vad orden egentligen betyder här. De flesta begrepp i Nyckelhålsreglerna definieras antingen i bilaga 1 till LIVSFS 2005:9 eller i annan lagstiftning. Några begrepp är definierade på andra ställen eller är tolkningar som Livsmedelsverket gjort.

Nyckelhålsmärkt mat ska göra det enkelt för konsumenter att välja nyttigt. Nedan får du veta vilka produkter som inte får märkas med Nyckelhålet.

Använd checklista nedan vid kontroll av äggpackerier.

Berikning innebär att vitaminer, mineralämnen eller andra ämnen med näringsmässig eller fysiologisk verkan tillsätts livsmedel, till exempel för att höja näringsvärdet. Här får du veta mer om vad berikning innebär, vilka regler som gäller och vad som krävs för att få berika livsmedel.

Livsmedel kan rökas i rökaromer istället för att rökas på traditionellt sätt. Rökaromer kan även tillföras till livsmedel på andra sätt. Här beskriver vi vad som gäller när rökaromer används till livsmedel.

Det finns en EU-standard som beskriver vad en produkt ska innehålla för att få kallas. Här hittar du information om standarden för honung, vilka andra produkter som utvinns från biodling och vilka övriga regler som styr området.