Tillsatser är ämnen som tillförs livsmedel för ett tekniskt syfte och som normalt inte konsumeras som livsmedel i sig. En tillsats måste vara godkänd för att få användas. På den här sidan hittar du allmän information om tillsatser och vilka regler du behöver ta hänsyn till.

För att en tillsats ska få användas i livsmedel måste den vara godkänd enligt tillsatsbestämmelserna. Det finns detaljerade regler om vilka tillsatser som får användas till vilka livsmedel och under vilka villkor. På den här sidan finns mer information.

När livsmedelstillsatser säljs som sådana finns särskilda märkningskrav. Kraven på märkningen är olika för tillsatser som säljs mellan företag och tillsatser som säljs direkt till konsumenten. Här hittar du vilka krav som ställs.

Vilka tillsatser som är tillåtna i vilka livsmedel och under vilka villkor de får användas framgår av bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 om livsmedelstillsatser. På den här sidan finns information om hur man hittar i, använder och tillämpar bilaga II.

Tillsatser kan användas för att standardisera, späda ut, lösa upp eller underlätta lagring av tillsatser, aromer, enzymer och näringsämnen. Till exempel kan en tillsats ingå som bärare i en arom eller för att förlänga hållbarheten på en färgberedning. Men det finns villkor att följa i sådana fall.

I många livsmedel som säljs ingår livsmedelstillsatser. De måste vara godkända för att få användas. Företagen ansvarar för att följa reglerna för tillsatser. Kontrollen i sin tur ska se till att företagen följer lagstiftningen. Här kan du läsa om hur du utför denna kontroll.

För att en tillsats ska få användas i livsmedel måste den vara godkänd av EU-kommissionen. Här kan du läsa om vilka villkor tillsatsen måste uppfylla för att bli godkänd, hur det går till att få en ny tillsats godkänd eller att få använda en tillsats som redan godkänts på fler eller andra sätt.

När en tillsats blir godkänd inom EU tas det alltid fram en specifikation med krav som ska vara uppfyllda för att tillsatsen ska få användas i livsmedel. I specifikationen framgår bland annat tillsatsens ursprung och renhetskriterier. Här hittar du mer information om specifikationerna.

Nedan hittar du information som gör det lättare att räkna ut maximihalter för de tillsatser som anges på särskilt sätt i lagstiftningen. Det handlar om när maximihalten anges i annan form än själva tillsatsen.

På den här sidan hittar du exempel på olika livsmedel och i vilken livsmedelskategori i bilaga II, del D i förordning (EG) nr 1333/2008 som de ska placeras.

Även om en tillsats inte är tillåten i ett visst sammansatt livsmedel så kan den i vissa fall, enligt överföringsprincipen, få förekomma där. Tillsatsen måste då vara tillåten i någon av ingredienserna i livsmedlet. Här kan du läsa mer om vad överföringsprincipen innebär.

Nya EU-regler om sänkta maximihalter för nitriter och nitrater i vissa produkter har beslutats. De flesta nya halter, som för köttprodukter, gäller från 9 oktober 2025. För vissa ostar får de börja tillämpas senare. För traditionella produkter som svensk julskinka, fastställs maximihalter särskilt.

För vissa livsmedel eller grupper av livsmedel finns det särskilda bestämmelser. Under den här sidan hittar du vägledning till lagstiftningen om dessa livsmedel.

På den här sidan hittar du fakta om kosttillskott och den lagstiftning som styr vad kosttillskott är och hur de kan användas. Du hittar dessutom mer information på de underliggande sidorna.

Reglerna om hur ett kosttillskott ska märkas gäller utöver de allmänna märkningsreglerna, som berör alla livsmedel. Här hittar du märkningsreglerna för kosttillskott.

När du som inspektör bedömer om ett kosttillskott är en hälsorisk finns några faktorer du särskilt bör ta hänsyn till. Läs mer om riskerna och vad som är viktigt att tänka på här.

På den här sidan får du veta hur bedömningar av olika fynd i kontrollen kan göras. Beroende på fyndet finns det olika tillvägagångssätt och informationskällor att använda.

På den här sidan hittar du fakta om genetiskt modifierade organismer, GMO, och de regler som styr vad GMO är, vad de får innehålla och hur de får marknadsföras och säljas.

Aromer används i livsmedel för att ge eller förändra livsmedlens smak eller doft. Här kan du läsa om vilka typer av aromer som finns och vad som gäller när de används i livsmedel.

Berikning innebär att vitaminer, mineralämnen eller andra ämnen med näringsmässig eller fysiologisk verkan tillsätts livsmedel, till exempel för att höja näringsvärdet. Här får du veta mer om vad berikning innebär, vilka regler som gäller och vad som krävs för att få berika livsmedel.

Livsmedel kan rökas i rökaromer istället för att rökas på traditionellt sätt. Rökaromer kan även tillföras till livsmedel på andra sätt. Här beskriver vi vad som gäller när rökaromer används till livsmedel.

Det finns en EU-standard som beskriver vad en produkt ska innehålla för att få kallas. Här hittar du information om standarden för honung, vilka andra produkter som utvinns från biodling och vilka övriga regler som styr området.

Nedan får du veta vad som gäller vid märkning av honung och produkter som delvis består av honung. Vilka regler som ska tillämpas beror på om den som säljer honungen är livsmedelsföretagare eller ej.

På den här sidan får du allmän information om ”fri från”-livsmedel inklusive specialkost. Du får veta vilka livsmedel det gäller, vilka risker som kan förknippas med livsmedlen och när ett ”fri från”-livsmedel ska anmälas.

Nya livsmedel är livsmedel som vi inom EU inte har ätit i någon större utsträckning före 15 maj 1997. För att skydda folkhälsan ska sådana livsmedel riskvärderas och godkännas innan de får säljas. Här får du veta vilka regler som gäller och hur de ska användas.

Sedan våren 2024 gäller nya regler för snus, snusliknande produkter och tuggtobak. Ta del av hur produkterna definieras och vad reglerna innebär.