Växtskyddsmedel och biocider dokumentation/ journalföring
På den här sidan hittar du vägledning till kontrollpunkt 13.13 och grundvillkor LVäxt 4.
Om lagstiftningen
- Del A, punkt 9 i bilaga I till förordning (EG) nr 852/2004
Livsmedelsföretagare som producerar eller skördar växtprodukter skall särskilt föra journal över
a) all användning av växtskyddsmedel och biocider.
Kontrollpunkt
Kan företagaren styrka att all användning av växtskyddsmedel och biocider dokumenteras.
Denna punkt utgör grundvillkor och ingår även i Jordbruksverkets Kontrollinstruktion för grundvillkorskontroll.
Vid grundvillkorskontroll, gör en bedömning av avvikelsens allvar, omfattning och varaktighet enligt Jordbruksverkets Kontrollinstruktion för grundvillkorskontroll.
Vägledning/instruktion
Kontrollera att all användning av växtskyddsmedel och biocider som används i verksamheten har dokumenterats. Detta gäller även för ekologisk produktion då det finns preparat som är godkända för ekologisk produktion.
Kontrollera att:
all användning av kemiska och biologiska växtskyddsmedel och biocider som används i verksamheten dokumenteras
Dokumentationen av växtskyddsmedel innehåller uppgifter om
- typ av preparat och använd dos
- datum för användningen
- vilken gröda det gällde
- växtplats
- karenstid (om det anges på etiketten)
- skördedatum (anges vid skörd, om preparatet har karenstid) och
- vem som utförde bekämpningen
Kontrollera att all dokumentation som krävs finns. Kontrollera att karenstiden (om sådan finns för preparatet) har respekterats genom att jämföra karenstiden med datum för första skörd.
Kontrollera att all dokumentation som krävs finns. Kontrollera att karenstiden (om sådan finns för preparatet) har respekterats genom att jämföra karenstiden med datum för första skörd.
Dokumentation av biocider för bekämpning av skadedjur (medel för bekämpning av råttor och möss, fågelbekämpningsmedel, medel mot mollusker, maskar och andra ryggradslösa djur, mygg- och flugavskräckande medel etcetera) är dokumenterad
- preparat,
- plats,
- datum och
- vem som utfört bekämpningen
- eventuell ställtid
Kontrollera att dokumentationen av biocider för bekämpning av skadedjur (medel för bekämpning av råttor och möss, fågelbekämpningsmedel, medel mot mollusker, maskar och andra ryggradslösa djur, mygg- och flugavskräckande medel etc.) innehåller uppgifter om
- preparat,
- plats,
- datum,
- vem som utfört bekämpningen) och
- eventuell ställtid.
Kontrollera att all dokumentation som krävs finns. Kontrollera att ställtid/ståtid innan utrustning eller lokalen får användas för odling, paketering eller lagring har respekterats.
Uppfylls kraven i verksamheten? Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna för dokumentation av användning av växtskyddsmedel och biocider uppfyller livsmedelslagstiftningens krav.
Kontrollen måste vara så omfattande så att det går att upptäcka om det finns tillfälliga eller systematiska fel, omfattningen och varaktigheten se Bedömningsvägledning för livsmedel.
Om odlaren uppger att hen inte använder några växtskyddsmedel eller biocider alls, och det kan styrkas vid kontrollen, finns inte några krav i lagstiftningen som måste vara uppfyllda. Kryssa då i ”Ej aktuellt” i kontrollprotokollet då kraven i lagstiftningen uppfyllts, tillsammans med en kommentar om att du har kontrollerat att växtskyddsmedel och biocider inte används.
Sprutjournalen ska sparas i minst tre år. Titta på senaste säsongens sprutjournal eller på kopior från den som utfört bekämpningen samt på dokumentation av skadedjursbekämpning. Den som utför bekämpningen själv ska upprätta dokumentation som innehåller all nödvändig information enligt ovan. Dokumentationen ska finnas på gården eller vara lättillgänglig på myndigheternas begäran. Om dokumentation saknas titta på föregående år förutsett att ingen besprutning skett innevarande år. Har besprutning skett men dokumentation saknas och inte kan plockas fram på myndighetens begäran är detta en avvikelse.
Den som anlitar till exempel en granne, maskinstation eller skadedjursbekämpningsföretag måste också se till att alla relevanta uppgifter är dokumenterade, till exempel genom att få kopior från den som utförde bekämpningen. Grundprincipen är att den som utfört dokumentationen ska överlämna den så snart som möjligt efter utfört jobb. Dokumentationen ska vara kompletterad med första faktiska skördedatum. Syftet med dokumentationen är att företagaren har kontroll på och säkerhetsställer att skörd inte sker under karenstiden.
Med karenstid menas den tid som minst måste flyta mellan en behandling och skörd. Om utvecklingstiden är lång skrivs ofta en sista användningstidpunkt. I preparatens dokumentation eller på etiketter står det ofta ”sista behandlingstidpunkt” och uttrycks som ett utvecklingsstadium på grödan (till exempel DC 65, full blom). När en sista tillåten användningstid anges kan det vara fler orsaker än bara karenstid. Till exempel kan det vara att studier på resthalter inte sträcker sig längre eller att studier har visat att skördenedsättande skador sker på grödan efter ett visst utvecklingsstadium.
Sista behandlingstidpunkt ska inte förväxlas med karenstiden som anger restriktioner för tidpunkten mellan behandling och skörd. Till exempel 14/35 som betyder att färska bönor med skida inte får behandlas senare än 14 dagar före skörd och torkade bönor inte får behandlas 35 dagar före skörd.
Ibland kan det vara svårt att utläsa av etiketten om det finns en karenstid eller en sista behandlingstidpunkt. Många preparat har ingen karenstid varför informationen inte heller finns på etiketten eller i preparatets dokumentation och inte heller i företagarens journalföring (jämför med texten i VSkydd 8 i Jordbruksverkets grundvillkorsinstruktion).
Det finns inte krav på att en kartskiss som visar var gift är utlagt, det går också att på annat vis skriftligt redogöra för var gift är utlagt. Det är brukarens ansvar att dokumentation finns tillgänglig.
Det finns bestämmelser om sanktionsavgifter i 39 d § livsmedelsförordningen. En sanktionsavgift ska tas ut av den som brister när det gäller att uppfylla de krav på journalföring av all användning av växtskyddsmedel och biocider som anges i artikel 4.1 och bilaga 1 Del A avsnitt III punkt 9 a förordning (EG) nr 852/2004.
Om kraven i LVäxt 4 inte uppfylls innebär det att länsstyrelsen måste hantera den bristande efterlevnaden i enlighet med bestämmelserna i 39 § livsmedelsförordningen.
Om odlaren uppger att hen inte använder några växtskyddsmedel eller biocider alls, och det kan styrkas vid kontrollen, finns inte några krav i lagstiftningen som måste vara uppfyllda. Kryssa då i ”Ej aktuellt” i kontrollprotokollet då kraven i lagstiftningen uppfyllts, tillsammans med en kommentar om att du har kontrollerat att växtskyddsmedel och biocider inte används.
Kommentar
Syftet med dokumentationen är att företagaren ska kunna visa att man har kontroll på sin produktion och att man minimerar risken för att livsmedlen ska innehålla otillåtna ämnen eller att fastställda gränsvärden för bekämpningsmedelsrester överskrids. Detta är också viktigt ur spårbarhetssynpunkt och för konsumentförtroendet.
Det finns vissa preparat som är tillåtna vid ekologisk produktion och användningsanvisningarna ska då följas och användningen dokumenteras. LVäxt 4 måste därför alltid kontrolleras.
Titta på senaste säsongens sprutjournal eller på kopior från den som utfört bekämpningen samt på dokumentation av skadedjursbekämpning. Den som utför bekämpningen själv ska upprätta dokumentation som innehåller all nödvändig information enligt ovan. Dokumentationen ska finnas på gården eller vara lättillgänglig på myndigheternas begäran. Om dokumentation saknas titta på föregående år förutsett att ingen besprutning skett innevarande år. Har besprutning skett men dokumentation saknas och inte kan plockas fram på myndighetens begäran är detta en överträdelse.
Den som anlitar till exempel en granne, maskinstation eller skadedjursbekämpningsföretag måste också se till att alla relevanta uppgifter är dokumenterade, t ex genom att få kopior från den som utförde bekämpningen. Grundprincipen är att den som utfört dokumentationen ska överlämna den så snart som möjligt efter utfört jobb. Dokumentationen ska vara kompletterad med första faktiska skördedatum. Syftet med dokumentationen är att företagaren har kontroll på och säkerhetsställer att skörd inte sker under karenstiden.
Med karenstid menas den tid som minst måste flyta mellan en behandling och skörd. Om utvecklingstiden är lång skrivs ofta en sista användningstidpunkt. I preparatens dokumentation eller på etiketter står det ofta ”sista behandlingstidpunkt” och uttrycks som ett utvecklingsstadium på grödan (till exempel DC 65, full blom). När en sista tillåten användningstid anges kan det vara fler orsaker än bara karenstid. Till exempel kan det vara att studier på resthalter inte sträcker sig längre eller att studier har visat att skördenedsättande skador sker på grödan efter ett visst utvecklingsstadium.
Mer information om sprutjournaler finns på Jordbruksverkets webbplats.
Sprutjournal - Jordbruksverket
Sista behandlingstidpunkt ska inte förväxlas med karenstiden som anger restriktioner för tidpunkten mellan behandling och skörd. Till exempel 14/35 som betyder att färska bönor med skida inte får behandlas senare än 14 dagar före skörd och torkade bönor inte får behandlas 35 dagar före skörd.
Ibland kan det vara svårt att utläsa av etiketten om det finns en karenstid eller en sista behandlingstidpunkt. Många preparat har ingen karenstid varför informationen inte heller finns på etiketten eller i preparatets dokumentation och inte heller i företagarens journalföring (jfr VSkydd 8).
Det finns inte krav på att en kartskiss som visar var gift är utlagt, det går också att på annat vis skriftligt redogöra för var gift är utlagt. Det är brukarens ansvar att dokumentation finns tillgänglig.
Inom grundvillkoren tillämpar man bara stickprovsmetodik när det är tydligt formulerat som en godkänd kontrollmetod i de bestämmelser som är utpekade som grundvillkor. När det gäller LVäxt4 så är det Bilaga I del AIII 9a i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 som utgör grundvillkoret. Eftersom det inte står något där om stickprovskontroller så kan man inte tillämpa det inom grundvillkorskontrollen.
OBS! Sedan 1 januari 2019 finns bestämmelser om sanktionsavgifter i 39 d § livsmedelsförordningen. En sanktionsavgift ska tas ut av den som brister när det gäller att uppfylla de krav på journalföring av all användning av växtskyddsmedel och biocider som anges i artikel 4.1 och bilaga 1 Del A avsnitt III punkt 9 a Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004. Läs mer om bestämmelserna om sanktionsavgift på Kontrollwiki, Att besluta om sanktionsavgifter.
Om kraven i LVäxt 4 inte uppfylls innebär det att länsstyrelsen måste hantera den bristande efterlevnaden i enlighet med bestämmelserna i 39 § livsmedelsförordningen (2006:813).
Om en överträdelse konstateras för LVäxt4 kan lantbrukaren behöva tas ut till kontroll för SMR 7 (Vskydd2, Vskydd3, Vskydd4, Vskydd5, Vskydd8, Vskydd9, Vskydd10, Vskydd11, Vskydd12), om den inte redan ingår i en fullständig grundvillkorskontroll. Se avdragsvägledningen för grundvillkor för mer information kring överlappande villkor.