Till huvudinnehåll
Hittade 46 träffar som innehåller orden med taggen Riskklassning
Filtrera på typ
Arbete med och införande av en ny riskklassningsmodell
Hur löper arbetet på med den nya riskklassningsmodellen för livsmedelskontroll i leden efter primärproduktion? Det får du svar på här. Läs om vilka problem modellen är tänkt att lösa, hur modellen kommer att vara uppbyggd och tidplan för det fortsatta arbetet.
Beräkningsexempel
Här hittar du exempel på hur man kan beräkna kontrolltiden utifrån verksamhetens risk, informations- och märkningsansvar och tidigare erfarenheter från kontrollen.
Beskrivning av aktiviteter för dricksvattenanläggningar
Ta del av beskrivningar av de aktiviteter i riskklassningsmodellen som kan anges för anläggningar med huvudsaklig inriktning Dricksvatten. Läs också kort vilket kontrollbehov som är kopplat till varje aktivitet i riskklassningen.
Beskrivning av aktiviteter för huvudkontor
Ta del av beskrivningar av de aktiviteter som kan anges för livsmedelsverksamheter med huvudsaklig inriktning huvudkontor. Läs också kort om vilket kontrollbehov som gör att Livsmedelsverket har tagit med aktiviteten i riskklassningen.
Beskrivning av aktiviteter för slakt- och vilthanteringsmodellen
Ta del av vilka aktiviteter som kan anges för verksamheter med huvudsaklig inriktning slakt och vilthantering. Läs om vad aktiviteterna omfattar, vilken poäng de ger och om det är en huvudaktivitet. Du får också vägledning till vad Livsmedelsverket anser ska kontrolleras kopplat till aktiviteten.
Beskrivning av aktiviteter i sista led
Ta del av beskrivningar av de aktiviteter i riskklassningsmodellen som kan anges för livsmedelsanläggningar med huvudsaklig inriktning sista led. Läs också om vilket kontrollbehov som är anledningen till att Livsmedelsverket har tagit med aktiviteten i riskklassningen.
Beskrivning av allmänna aktiviteter i tidigare led
Ta del av beskrivningar av de aktiviteter i riskklassningsmodellen som kan anges för verksamheter med huvudsaklig inriktning Tidigare led, oavsett om den är registrerad eller godkänd. Läs också om vilket kontrollbehov som gör att Livsmedelsverket har tagit med aktiviteten i riskklassningen.
Beskrivning av produktgrupper för tidigare led och huvudkontor
På den här sidan finner du beskrivningar av de produktgrupper, som kan anges för livsmedelsverksamheter med huvudsaklig inriktning Tidigare led eller Huvudkontor.
Beskrivning av särskilda aktiviteter i tidigare led
På den här sidan finner du beskrivningar av de aktiviteter i riskklassningsmodellen som kan anges för godkända livsmedelsverksamheter med huvudsaklig inriktning Tidigare led.
Beslut om kontrollfrekvens
På den här sidan finns en beslutsmall för beslut om fastställande av kontrollfrekvens enligt nya riskklassningsmodellen. Här hittar du också information om hur du kan anpassa och använda mallen.
Dricksvattenanläggning
Denna inriktning i riskklassningsmodellen gäller anläggningar som tillhandahåller dricksvatten eller styr flera dricksvattenanläggningar. I den standardiserade e-tjänsten för livsmedelsverksamheter kallas inriktningen kort och gott Dricksvatten.
EG-förordning 178/2002

Om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättandet av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet

Erfarenhetsmodulen
Erfarenhetsmodulen bedömer hur väl livsmedelsföretagaren uppfyller kraven i livsmedelslagstiftningen, det vill säga visar resultatet av den kontroll som gjorts på anläggningen. Modulen ger en erfarenhetsklass och en tidsfaktor som justerar kontrolltiden uppåt eller nedåt.
EU-förordning 1169/2011

Europaparlamentet och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna

Exempel på riskklassning av dricksvattenanläggningar
Ta del av exempel på hur du kan använda den nya riskklassningsmodellen för att beräkna kontrollfrekvenser för några olika verksamheter inom inriktning Dricksvatten.
Exempel på riskklassning av huvudkontor
På den här sidan hittar du exempel på hur du kan använda den nya riskklassningsmodellen för att beräkna kontrollfrekvenser för några olika exempelverksamheter inom inriktning Huvudkontor.
Exempel på riskklassning av slakt- och vilthantering
Ta del av exempel på hur du använder den nya riskklassningsmodellen för att beräkna kontrollfrekvenser för olika verksamheter inom slakt- och vilthanteringsmodellen.
Exempel på riskklassning i sista led
Ta del av exempel på hur du kan använda den nya riskklassningsmodellen för att beräkna kontrollfrekvenser för några olika verksamheter inom inriktning Sista led.
Exempel på riskklassning i tidigare led
Ta del av exempel på hur du kan använda den nya riskklassningsmodellen för att beräkna kontrollfrekvenser för några olika verksamheter inom inriktning Tidigare led.
Frågor och svar efter samråd och remiss
I samband med digitala samråd i januari 2021 samt under remisstiden i oktober till december 2021 har en del frågor kommit in till Livsmedelsverket angående förslaget till ny riskklassningsmodell och tillhörande föreskrifter. Nedan finner ni de vanligaste frågorna och svaren samlade.
Huvudkontor livsmedelsverksamhet
Denna inriktning i riskklassningsmodellen gäller anläggningar som i huvudsak styr livsmedelshantering på andra anläggningar/enheter i kedjan. I den standardiserade e-tjänsten för livsmedelsverksamheter kallas inriktningen Styrning av verksamhet i livsmedelsanläggningar. Oftast säger vi Huvudkontor.
Informationsmodulen
Informationsmodulen ger ett kontrolltidstillägg för kontroll av märkning och annan information, liksom av spårbarhets- och återkallelserutiner.
Justering av kontrollfrekvens
Ta del av information om riskklassningsmodellens möjlighet till justering av kontrollfrekvens i de fall kontrollmyndigheten bedömer att kontrollfrekvensen är för hög eller för låg för verksamheten i fråga.
Kontroll av e-handel
Det är lika viktigt att följa livsmedelsreglerna när det gäller e-handel som när man säljer livsmedel i butik eller på andra ställen. Läs om vad som är specifikt för e-handel och centralt när det gäller regler och kontroll på området.
Kontrolltid och justeringar
Kontrolltiden beräknas utifrån information från riskmodulen, informationsmodulen och erfarenhetsmodulen. Vid behov kan man öka eller minska kontrolltiden genom justeringar.
LIVSFS 2005:21

Offentlig kontroll av livsmedel

LIVSFS 2022:12

Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten

LIVSFS 2023:2

Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om kontrollfrekvens för riskbaserad offentlig kontroll

Livsmedelsanläggning i sista led
Denna inriktning i riskklassningsmodellen gäller livsmedelsanläggningar som huvudsakligen tillhandahåller livsmedel till slutkonsument. I den standardiserade e-tjänsten för livsmedelsverksamheter kallas inriktningen Livsmedel till privatpersoner. Ibland säger vi helt enkelt Sista led.
Livsmedelsanläggning i tidigare led
Denna inriktning i riskklassningsmodellen gäller livsmedelsanläggningar som huvudsakligen tillhandahåller livsmedel till andra livsmedelsanläggningar. I den standardiserade e-tjänsten för livsmedelsveksamheter kallas inriktningen Livsmedel till livsmedelsföretag. Ibland säger vi bara Tidigare led.
Reduktion av kontrollfrekvens genom god efterlevnad
En verksamhet som har konstaterad god efterlevnad av lagstiftningen kan få en sänkning av kontrollfrekvensen, så kallad reduktion. Läs om när det gäller och hur det går till.
Reduktion av kontrollfrekvens genom tredjepartscertifiering
Ta del av information om riskklassningsmodellens möjlighet till sänkning av kontrollfrekvens, så kallad reduktion, som kontrollmyndigheten kan besluta om för en verksamhet som har en tredjepartscertifiering som är upptagen i Livsmedelsverkets förteckning.
Riktvärden för kontrolltid
Ta del av information om riktvärden för kontrolltid som kan användas vid planering av kontroll vid övergång från kontrolltid till kontrollfrekvens.
Riskklassning av anläggningar och verksamheter från och med 2024
Ta del av fakta om en ny riskklassningsmodell, som hjälper kontrollmyndigheter att beräkna kontrollfrekvens för livsmedelsanläggningar inklusive huvudkontor och dricksvattenanläggningar, fortsättningsvis kallade verksamheter.
Riskklassning av anläggningar till och med 2023
På den här sidan hittar du information om en riskmodell som hjälper dig att riskklassa livsmedelsanläggningar efter primärproduktion och beräkna den årliga kontrolltiden.
Riskmodulen
I riskmodulen värderas olika riskfaktorer som är kopplade till verksamheten i livs-medelsanläggningen. Modulen ger en riskklass och en initial kontrolltid.
SFS 2006:804

Livsmedelslagen

Slakt och vilthanteringsmodellen
Denna riskklassningsmodell används för att beräkna kontrollfrekvens på slakterier och vilthanteringsanläggningar som har godkänts enligt förordning (EG) nr 853/2004. Modellen omfattar slakt och vilthantering, animaliska biprodukter (ABP) och djurskydd.
Valbara aktiviteter för dricksvattenanläggningar
Ta del av vilka aktiviteter i riskklassningsmodellen som kan anges för verksamheter med dricksvatten som huvudsaklig inriktning.
Valbara aktiviteter för huvudkontor
Ta del av vilka aktiviteter som kan anges för verksamheter med Huvudkontor som huvudsaklig inriktning.
Valbara aktiviteter för slakt- och vilthantering
Ta del av vilka aktiviteter som kan anges för livsmedelsverksamheter som riskklassas enligt slakt- och vilthanteringsmodellen.
Valbara aktiviteter i sista led
Ta del av vilka aktiviteter i riskklassningsmodellen som kan anges för verksamheter med Sista led som huvudsaklig inriktning.
Valbara aktiviteter i tidigare led
Ta del av vilka av riskklassningsmodellens aktiviteter som kan anges för livsmedelsanläggningar med Tidigare led som huvudsaklig inriktning.
Valbara produktgrupper för huvudkontor
Ta del av vilka produktgrupper som kan anges för verksamheter med Huvudkontor som huvudsaklig inriktning.
Valbara produktgrupper för tidigare led och huvudkontor
Ta del av vilka produktgrupper som kan anges för livsmedelsanläggningar med Tidigare led eller Huvudkontor som huvudsaklig inriktning.
Vanliga frågor och svar om riskklassningsmodellen
Ta del av vanliga frågor och svar om riskklassning av anläggningar och verksamheter enligt den riskklassningsmodell som kan användas från och med 2024.