Mängdangivelse

Ibland behöver företagaren märka ut hur mycket av en viss ingrediens som ingår i ett livsmedel, en så kallad mängdangivelse. Det är exempelvis ett krav om namnet på ingrediensen nämns i livsmedlets beteckning och är av särskilt värde för konsumenten.

• Är ingrediensen avgörande för köpet?
• Ingrediens som ingår i livsmedlets beteckning eller förknippas med livsmedlet
• Ingrediens som framhävs i märkningen
• Ingrediens som karakteriserar och särskiljer livsmedlet
• Hur och var ska mängden anges?
• När mängd får anges på annat sätt

Är ingrediensen avgörande för köpet?

Kravet att märka ut mängder av ingredienser innebär att det ska framgå hur mycket ett livsmedel innehåller av vissa ingredienser eller kategorier av ingredienser. Oftast är det tillräckligt att ange mängden av den ingrediens eller kategori av ingredienser som är avgörande för köpet, det vill säga är mest värdefull från antingen ekonomisk eller näringsmässig synpunkt. Se artikel 22 i förordning (EU) nr 1169/2011.

Mängdangivelsen avser, med vissa undantag, hur mycket av en viss ingrediens eller kategori ingredienser som använts vid tillverkningen av ett livsmedel.

När mängd får anges på annat sätt

Undantag från kravet att ange mängd

EU-kommissionen har tagit fram en vägledning för hur reglerna om mängdangivelse ska tillämpas. 

EU-kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av principen om mängdangivelse av ingredienser

Vad menas med en kategori av ingredienser?

Det är antingen mängden av en ingrediens eller en kategori av ingredienser som ska anges. Se artikel 22.1 i förordning (EU) nr 1169/2011. En kategori  ingredienser kan antingen vara de kategoribeteckningar som räknas upp i del B i bilaga VII, eller sammansatta ingredienser som uppfyller kraven enligt artikel 18.2 till samma förordning, det vill säga sammansatta ingredienser som har föreskrivna beteckningar eller som är allmänt vedertagna.

Ingrediens som ingår i livsmedlets beteckning eller förknippas med livsmedlet

För ingredienser som ingår i livsmedlets beteckning eller som vanligtvis förknippas med livsmedlet krävs att deras mängd anges. Se artikel 22.1 a i förordning (EU) nr 1169/2011. I tabellen nedan hittar du exempel på där den berörda ingrediensen ingår i beteckningen och dess mängd därför ska anges:

                                                  
I tabellerna nedan visas exempel på där en kategori ingredienser ingår i beteckningen eller förknippas med beteckningen och dess mängd därför ska anges:

Även en ingrediens eller kategori av ingredienser som vanligtvis förknippas med beteckningen men som inte finns med i beteckningen ska anges i mängd. Det gäller främst när vissa vedertagna beteckningar används utan vidare beskrivning. Som ledning för vilken ingrediens som ska anges i mängd kan det vara en hjälp att tänka på hur en beskrivning av livsmedlet skulle utformas. Kravet på att ange mängd av ingredienser gäller om informationen är avgörande för köpet, det vill säga mest ekonomiskt eller näringsmässigt värdefulla, förutsatt att de inte omfattas av undantagen. Se exempel i tabellen nedan.

I märkningen av köttvaror, som endast består av kött av en djurart och salt, kryddor och tillsatser, behöver inte mängden kött anges. Exempel på det är pepparstek. Konsumenten kan då läsa i ingrediensförteckningen att det bara är kött och peppar som ingår. Däremot ska kötthalten anges för vatteninjicerat kött, som till utseendet påminner om obehandlat kött.

Ingrediens som framhävs i märkningen

Om en ingrediens framhävs i märkningen genom ord, bild eller grafik ska dess mängd anges. Se artikel 22.1 b i förordning (EU) nr 1169/2011.

Ingrediens som karakteriserar och särskiljer livsmedlet

Det finns fall där vissa livsmedels sammansättning är reglerad och/eller där konsumenterna kan förknippa en viss beteckning eller ett visst utseende med en särskild sammansättning. Antalet produkter som kan tänkas ingå i denna kategori är mycket begränsat. Bestämmelserna avser produkter vars sammansättning kan skilja sig avsevärt till exempel från land till land, men som i allmänhet säljs under samma beteckning eller har samma utseende.

Mängden av en ingrediens ska anges när:

1. det behövs för att karakterisera livsmedlet och
2. det behövs för att kunna särskilja livsmedlet från andra produkter som det skulle kunna förväxlas med på grund av beteckning eller utseende.

Se artikel 22.1 c i förordning (EU) nr 1169/2011.

Hur och var ska mängden anges?

Mängden av ingredienser ska beräknas baserat på receptet vid tillfället då ingrediensen tillsätts, det vill säga genom samma metod som används för att bestämma ordningsföljden av ingredienser i ingrediensförteckningen. Se punkt 3 a och b i bilaga VIII till förordning (EU) nr 1169/2011.

För sammansatta livsmedel kan mängdangivelsen göras i relation till hela livsmedlet eller i relation till en specifik ingrediens. Det är viktigt är att det tydligt framgår vad som menas.

Ingredienser som anges tillsammans med en kategoribeteckning ska deklareras ihop, under förutsättning att inte någon av de ingredienserna framhävs i annan del av märkningen. Ingredienser som anges med en kategoribeteckning ska i ingrediensförteckningen anges på sin plats i den fallande skalan.

När mängd får anges på annat sätt

I några fall får mängden av en ingrediens, eller flera ingredienser, anges på annat sätt än i procent av livsmedlet vid den tidpunkt ingrediensen eller ingredienserna användes. Se punkt 4 i bilaga VIII till förordning (EU) nr 1169/2011.

Livsmedel som minskat i fukthalt

När ett livsmedels fukthalt minskat på grund av upphettning eller annan behandling ska mängden av en eller flera ingredienser anges på ett särskilt sätt. Se punkt 4 a i bilaga VIII till förordning (EU) nr 1169/2011. Den mängd som anges ska motsvara den mängd som använts för att tillverka den färdiga varan.

Det finns dessutom regler för hur ingredienser eller kategorier av ingredienser ska anges när den mängd som använts överstiger 100 % jämfört med den färdiga varan. Eftersom ett livsmedel inte kan innehålla mer än 100 % av en ingrediens, ska i detta fall procentsatsen ersättas med uppgift om hur mycket som använts för att framställa 100 gram av den färdiga varan. Se punkt 4 a i bilaga VIII till samma förordning.

Uppgift om mängden av behandlade ingredienser kan kompletteras med uppgift om ingrediensens motsvarighet i obehandlad form. Det kan hjälpa konsumenten att jämföra liknande produkter där ingredienserna har behandlats på olika sätt.

Flyktiga ingredienser

Mängd av flyktiga ingredienser ska anges i storleksordning efter vikten de har i det färdiga livsmedlet. Se punkt 4 b i bilaga VIII till förordning (EU) nr 1169/2011.

Torkade ingredienser

Hur mängden för torkade eller koncentrerade ingredienser som rekonstituerats vid framställningen, det vill säga att de återfår sin ursprungliga vattenhalt, får anges hittar du i punkt 4 c i bilaga VIII till förordning (EU) nr 1169/2011.

Ingredienser i torkade livsmedel som ska rekonstitueras

Hur mängden av ingredienser i torkade livsmedel som ska rekonstitueras får anges hittar du i punkt 4 d i bilaga VIII till förordning (EU) nr 1169/2011.