Till huvudinnehåll
Skriv ut
Jämför versioner

Livsmedelsanläggning i tidigare led

Här ger Livsmedelsverket vägledning om hur kraven i lagstiftningen kan uppnås. Vägledningen är inte bindande och utesluter inte andra sätt att uppfylla kraven.

Denna inriktning gäller livsmedelsanläggningar som huvudsakligen tillhandahåller livsmedel till andra livsmedelsanläggningar. I e-tjänsten FörRätt kallas inriktningen Livsmedel till livsmedelsföretag. Ibland säger vi helt enkelt tidigare led.

Vanliga livsmedelsanläggningar i tidigare led

Några exempel på vanliga anläggningar inom inriktning tidigare led är:

  • Tillverkande anläggningar som säljer sin produktion via återförsäljare. Både industriell och hantverksmässig tillverkning ingår, och både vegetabilisk och animalisk produktion.
  • Grossister/partihandel som säljer livsmedel till andra livsmedelsföretag. Detta inklusive så kallade matmäklare som inte förvarar livsmedlen i sina egna lokaler.
  • Verksamhet som består i transport och lagring av livsmedel som ska vidare i distributionskedjan.

Gränsdragningar

För verksamheter som avsätter sina produkter både till andra livsmedelsanläggningar och till slutkonsument ska gränsdragningen mot sista led göras genom en bedömning av vart större delen av produktionen/varorna avsätts.

Exempel:

  • Ett företag säljer kosttillskott via sin hemsida. Bland kunderna finns såväl butiker, som ska sälja produkterna vidare, som privatpersoner. Cirka 60 procent av produkterna säljs till butiker och 40 procent till slutkonsumenter. Företaget klassas som en livsmedelanläggning i tidigare led.
  • Ett bageri säljer bröd till slutkonsument i sin butik på samma adress, men levererar också ut bröd till företagets andra brödbutiker på andra adresser i staden. Mer än hälften av produktionen levereras ut och en mindre andel säljs i butiken på samma adress. Bageriet klassas som en livsmedelsanläggning i tidigare led.

Observera att godkända anläggningar, så kallade ”853-anläggningar”, ska klassas som tidigare led när verksamheten som bedrivs kräver godkännande enligt kriterierna i förordning (EU) 853/2004, oavsett hur stor andel av avsättningen som går till andra anläggningar.

Transport och lagring av livsmedel kan i vissa fall vara inriktad mot slutkonsument och klassas då som livsmedelsanläggning i sista led. I de fall ett lager eller en transportverksamhet är inriktat både mot livsmedelsföretag och mot privatpersoner avgörs klassningen av vart den större delen av livsmedlen avsätts.

Exempel:

  • En företagare bedriver en transportverksamhet. På förmiddagarna transporterar han mat från ett centralkök till några mottagningskök. På kvällar och helger kör han ut mat från ett cateringföretag till privata fester. Större delen av sin arbetstid ägnar han åt transport till mottagningskök. Verksamheten klassas som livsmedelsanläggning i tidigare led.

Omfattning

Verksamhetens omfattning för livsmedelsanläggningar med inriktning tidigare led ska i de flesta fall anges i produktionsvolym/utgående volym mätt som ton per år. Det gäller för verksamheter som säljer livsmedel, oavsett om de tillverkat varorna eller köpt in dem.

För livsmedelsverksamheter som endast lagrar och/eller transporterar livsmedel ska verksamhetens omfattning istället mätas i årsarbetskrafter. Detta gäller alltså för verksamheter som lagrar och/eller transporterar livsmedel på uppdrag av andra, och inte själva bedriver handel med varorna.

Inriktningen livsmedelsanläggningar i tidigare led har fyra klasser för omfattning: mikro, liten, mellan och stor.

Omfattningsklass

Produktionsvolym, årsarbetskrafter

Mikro

>0-10 ton, > 0-3 åa

Liten

>10-100 ton, >3-30 åa

Mellan

>100-10 000 ton, >30-100 åa

Stor

>10 000 ton, >100 åa

Tabell 1. Omfattningsklasser för inriktning livsmedelsanläggning i sista led.

Några exempel på beräkning av verksamhetens omfattning finns i exempelrutan nedan.

Exempel:

När man på en anläggning bedriver verksamhet huvudsakligen inom tidigare led, men också avsätter livsmedel till slutkonsument, så skall hela volymen tas med vid beräkning av omfattningen.

  • En importör säljer 9 ton livsmedel per år till andra företag och 3 ton per år till slutkonsument. Totalt säljer man 12 ton per år och verksamheten klassas som Liten.

  • En godkänd livsmedelsanläggning tillverkar 3 ton livsmedel per år som säljs till andra livsmedelsanläggningar och till slutkonsument i egen butik. I den egna butiken säljs också andra produkter som sylt och honung, sammanlagt ca 500 kg. Omfattningen baseras på den totala utgående volymen livsmedel. I det här fallet 3,5 ton per år och verksamheten klassas som Mikro.

Om man på en anläggning har flera verksamhetstyper, till exempel både tillverkning, partihandel och transport och lagring, så ska omfattningen avse den totala utgående volymen.

Vissa verksamheter är inte renodlade inom livsmedelsbranschen. Omfattningen baseras på den utgående volymen livsmedel och eventuella kontaktmaterial. Andra varor som tillverkas eller säljs ska alltså inte räknas in i volymen.

För verksamheter där omfattningen anges i årsarbetskrafter och där livsmedelsverksamheten är en mindre del av den totala verksamheten bör antal årsarbetskrafter som ligger till grund för riskklassningen motsvara den andel av verksamheten som utgörs av livsmedelsverksamhet.

Exempel:

  • Ett transportföretag som sysselsätter 10 årsarbetskrafter och där ungefär en femtedel av transporterna utgörs av livsmedelstransport kan då anses ha 2 årsarbetskrafter hamnar då i omfattning Mikro.

Aktiviteter

Vad en aktivitet är finns beskrivet under avsnittet Aktiviteter i länken.

Riskklassning av anläggningar och verksamheter från och med 2024.

Vilka aktiviteter som kan anges för livsmedelsanläggningar i tidigare led finns här:

Valbara aktiviteter i tidigare led.

En beskrivning av respektive aktivitet finns här:

Beskrivning av aktiviteter i tidigare led.

Vägledning om vad Livsmedelsverket anser bör kontrolleras kopplat till respektive aktivitet och vilken rapporteringspunkt som kontrollen ska rapporteras på kommer att tas fram senare under 2023.

Produktgrupper

Vad produktgrupper är finns beskrivet under avsnittet Produktgrupper i länken.

Riskklassning av anläggningar och verksamheter från och med 2024

Vilka produktgrupper som kan anges för livsmedelsanläggningar i tidigare led finns här:

Valbara produktgrupper för tidigare led och huvudkontor.

En beskrivning av respektive produktgrupp finns här:

Beskrivning av produktgrupper för tidigare led och huvudkontor.

Vägledning om vad Livsmedelsverket anser bör kontrolleras kopplat till respektive produktgrupp och vilken rapporteringspunkt som kontrollen ska rapporteras på kommer att tas fram senare under 2023.

Observera att produktgrupper inte behöver anges för alla aktiviteter. Vilka aktiviteter som aktiverar val av produktgrupp framgår via länken.

Valbara aktiviteter i tidigare led.

Beräkning av riskklasser och kontrollfrekvenser för livsmedelsanläggningar i tidigare led

Utifrån aktiviteter och eventuella produktgrupper som bedrivs i verksamheten kan ett totalt antal kontrollpoäng för verksamheten räknas fram. Kontrollpoängen motsvarar ett kontrollbehov som vägs mot verksamhetens omfattning och ger en riskklass.

Varje inriktning har en egen tabell med de riskklasser som finns för verksamheter inom inriktningen. Inriktningen tidigare led har nio riskklasser (TL1-TL9). Tabell 2 nedan visar beroendet mellan det totala antalet kontrollpoäng och den mängd livsmedel som går ut från anläggningen per år (alternativt årsarbetskrafter för vissa anläggningar), och hur dessa motsvarar en riskklass inom inriktningen tidigare led.

Tidigare led

Omfattning, produktionsvolym/ utgående mängd per år eller årsarbetskrafter

0-15 p

16-25 p

26-40 p

41-50 p

51-60 p

>60 p

Mikro (>0-10 ton, >0-3 åa)

TL1

TL2

TL3

TL4

TL5

TL6

Liten (>10-100 ton, >3-30 åa)

TL2

TL3

TL4

TL5

TL6

TL7

Mellan (>100-10 000 ton, >30-100 åa)

TL3

TL4

TL5

TL6

TL7

TL8

Stor (>10 000 ton, >100 åa)

TL4

TL5

TL6

TL7

TL8

TL9

Tabell 2. Kontrollpoäng, omfattning och riskklasser.

När en verksamhets riskklass har räknats fram ska riskklassen översättas till en kontrollfrekvens. Kontrollfrekvensen består av det antal kontrolltillfällen per fem år som verksamheten ska tilldelas. Varje inriktning har en egen tabell med kontrollfrekvenser. I tabell 3 nedan kan man se den kontrollfrekvens som respektive riskklass motsvarar inom inriktning tidigare led. Kontrollfrekvensen för livsmedelsanläggningar i tidigare led kan som lägst vara två kontroller per fem år och som högst 40 kontroller per fem år.

Tidigare led

Riskklass

Kontroller per 5 år

Kontroller per år

TL1

2

0,4

TL2

5

1

TL3

10

2

TL4

15

3

TL5

20

4

TL6

25

5

TL7

30

6

TL8

35

7

TL9

40

8

Tabell 3. Riskklasser omvandlat till kontrollfrekvenser.

Exempel:

En livsmedelsanläggning som har 30 kontrollpoäng, och omfattningen mellan (>100 - 10.000 ton/år), hamnar i riskklass TL5 och får kontrollfrekvensen 20 kontroller per fem år, eller fyra kontroller per år.

Fler exempel på beräkning av riskklass och kontrollfrekvens för några olika livsmedelsanläggningar i tidigare led hittar ni här:

Exempel på riskklassning i tidigare led.

När kontrollfrekvensen är fastställd bestämmer kontrollmyndigheten hur kontrollen ska utföras.  Livsmedelsverket har tagit fram riktvärden för kontrolltid, läs mer om riktvärden för kontrolltid här:

Riktvärden för kontrolltid.

Reduktion och justering

Precis som för andra inriktningar kan också verksamheter i tidigare led få en reducerad kontrollfrekvens om de lever upp till kriterierna för god efterlevnad och/eller tredjepartscertifiering. Den lägsta möjliga kontrollfrekvensen för livsmedelsanläggningar i tidigare led är dock två kontroller per fem år, lägre kontrollfrekvens än så är inte möjlig även om verksamheten skulle uppfylla villkoren för reduktion.

Läs mer om reduktion via länkarna.

Reduktion av kontrollfrekvens genom god efterlevnad.

Reduktion av kontrollfrekvens genom tredjepartcertifiering.

Justering av kontrollfrekvensen kan göras i enskilda fall. I tidigare led bör justering övervägas för mathantverkare och för verksamheter som är huvudsakligen inriktade på kosttillskott. Läs mer om justering via länken.

Justering av kontrollfrekvens.