På den här sidan får du veta mer om vilka mikrobiologiska och kemiska analysmetoder som kan användas i offentlig kontroll.

På den här sidan får du veta mer om mätosäkerhet vid kemiska och mikrobiologiska analyser av livsmedelsprov.

Den kontrollmyndighet som bestämmer att ett prov av livsmedel ska tas bör också göra den slutliga bedömningen av analysresultatet. Här får du stöd för hur du kan bedöma analysresultat.

På den här sidan hittar du fakta om hur du i praktiken förbereder och genomför provtagning i offentlig kontroll.

På den här sidan finner du en lista över hälsofarliga kemiska ämnen och mikrobiologiska smittämnen som kan finnas i olika livsmedelskategorier. De listade farorna är inte angivna i någon rangordning. Även andra faror än de som är listade kan vara aktuella.

Kartläggningar är en bra metod för att få kunskap om det finns hälsofarliga ämnen i livsmedel och hur höga halterna är. Här får du veta vad som är viktigt att tänka på vid planering och genomförande.

Med mikrobiologiska hälsofaror menas sjukdomsframkallande bakterier, mykotoxinbildande mögelsvampar, virus, parasiter eller ämnen som produceras av dessa. Här beskrivs viktiga egenskaper, sjukdomssymtom, betydelse i olika livsmedel, bedömning vid förekomst med mera.

Här hittar du fakta om mikrobiologiska faror och indikatororganismer som kan vara aktuella att analysera i livsmedel, både i offentlig kontroll och i livsmedelsföretagens egen kontroll. Syftet är att ge förståelse för förekomsten av mikroorganismer och dess tillväxtmöjligheter i olika livsmedel.

Här får du veta mer om olika syften med provtagning och analys i offentlig kontroll. Syftet påverkar när i livsmedelskedjan det är lämpligast att ta prov, hur många prover som behöver tas och vid vilken tidpunkt under ett livsmedels hållbarhetstid som proverna bör tas.

På den här sidan hittar du övergripande fakta om provtagning som kontrollmetod och de regler som styr området.

Syftet med provtagning är att mäta egenskaper hos en population, till exempel en viss grupp av livsmedel. Av praktiska skäl är det sällan möjligt att ta prov på alla objekt i populationen. Här får du veta mer om statistiska metoder för att kunna dra slutsatser utifrån resultaten från ett stickprov.

Det finns en mängd olika redskap som kan användas vid provtagning. Här får du veta vilka redskap och annan utrustning som är lämpligast att använda.

I det här avsnittet beskrivs de fem olika grupper av bakterier som orsakar livsmedelsburen sjukdom, indelade utifrån sjukdomsförlopp/mekanism.

Kontrollmetoden provtagning och analys kan tjäna många syften och omfattar flera steg innan det finns ett färdigt resultat. Här får du veta vad du bör tänka på i den övergripande planeringen.