Till huvudinnehåll
Skriv ut
Jämför versioner

Förslag till ny riskklassningsmodell för livsmedelskontroll

Här ger Livsmedelsverket vägledning om hur kraven i lagstiftningen kan uppnås. Vägledningen är inte bindande och utesluter inte andra sätt att uppfylla kraven.

Vad kännetecknar arbetet med en ny riskklassningsmodell för livsmedelskontroll i leden efter primärproduktion? Det får du svar på här. Läs om vilka problem modellen är tänkt att lösa, hur modellen kommer att vara uppbyggd och tidplan för det fortsatta arbetet.

Bakgrund

Sedan en tid tillbaka bedriver Livsmedelverket ett arbete med att se över och göra om den befintliga riskklassningsmodellen för livsmedelsanläggningar i leden efter primärproduktionen. Målsättningen är att en ny riskklassning ska gälla från och med 2024, med ett övergångsår 2023 då kontrollmyndigheterna klassar om befintliga verksamheter.  

Utgångspunkter

Livsmedelverkets utgångspunkter vid framtagande av en ny modell är följande:

  • Modellen för riskklassning ska vara anpassad till den nya myndighetsrapporteringen och de krav som ställs på rapportering till EU-kommissionen. De uppgifter om respektive verksamhet (anläggningstyp) som behövs för riskklassningen används även i rapporteringen.
  • Modellen ska ta hänsyn till intentionerna i kontrollförordningen (EU) nr 2017/625, vilket bland annat innebär möjlighet till reducerad kontrollfrekvens genom tredjepartscertifiering. Det innebär också att se till att kontrollen sker med lämplig riskbaserad frekvens för att identifiera eventuella avsiktliga överträdelser av gällande bestämmelser som begåtts genom bedrägligt eller vilseledande agerande.
  • Föreskrifter ska tas fram för att öka möjligheterna till en mer enhetlig tillämpning av riskklassningsmodellen.
  • Den nya riskklassningsmodellen ska ge möjlighet till en riskbaserad kontroll på verksamheter som hänger samman med något led av tillverkning, förädling och distribution av material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel, så kallat kontaktmaterial.

Riskklassningsmodellens omfattning

Den nya riskklassningsmodellen ska omfatta planerad och regelbunden offentlig kontroll av de verksamheter som framgår av 23 § första stycket punkterna 1-8 och 11 i livsmedelsförordningen (2006:813). Det innebär att bl.a. följande verksamheter omfattas:

  • livsmedelsanläggningar i leden efter primärproduktion,
  • anläggning för att tillverka snus och tuggtobak samt
  • anläggning för dricksvattenförsörjning.

Även verksamheter som hänger samman med något led av tillverkning, förädling och distribution av material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel ska omfattas av den nya riskklassningsmodellen. Vi förväntar oss att kontaktmaterial framöver kommer att omfattas av livsmedelslagens (2006:804) och livsmedelsförordningens tillämpningsområde genom nya bestämmelser.

Den nya riskklassningsmodellen ska dock inte omfatta:

  • kontrollen som sker på slakterier och vilthanteringsanläggningar samt den djurskyddskontroll som utförs på dessa,
  • kontrollen som utförs av försvarsinspektören för hälsa och miljö,
  • kontrollen av animaliska biprodukter,
  • kontroll vid export av livsmedel,
  • kontrollen av ekologisk produktion (som är delegerat till kontrollorgan) samt
  • kontroll av verksamheter som endast tillhandahåller kontaktmaterial direkt till slutkonsument och som inte själva tillverkar eller importerar kontaktmaterial.

Modellens uppbyggnad

Livsmedelverkets nya riskklassningsmodell är till för att underlätta för kontrollmyndigheterna att uppfylla kravet på en riskbaserad offentlig kontroll som är verkningsfull, lämplig och sker med en regelbunden frekvens.  

Det arbete som har gjorts under de senaste åren, inklusive de synpunkter och information som samlats in, har lett fram till en modell som, istället för att utgå från den huvudsakliga verksamheten som bedrivs, nu utgår från det totala kontrollbehovet för alla de olika aktiviteter som sker samt de produkter som hanterats i verksamheten.

Utfallet av riskklassningen är ett kontrollbehov uttryckt i frekvens, det vill säga antal kontroller under ett femårsintervall. Det kommer att finnas riktvärden för kontrolltid (tid/kontroll) kopplat till respektive riskklass vilket underlättar planering av kontrollen.

Modellen är anpassad efter EU:s krav på rapportering och utformad för att ge ett bra underlag för planering och uppföljning av kontrollen i Sverige. Uppgifterna som används som underlag för riskklassningen kommer också att utgöra anläggningstypningen, det vill säga den sökbara informationen om verksamheter som bedrivs.  Uppgifterna kan därmed användas för statistiska utsökningar, kontrollplaner, checklistor, revisioner, uppföljningar och liknande.

Det ska finnas möjlighet till reduktion av kontrollbehovet genom återkommande god regelefterlevnad respektive tredjepartscertifiering. Certifieringsordning inklusive kravdokument och dess lämplighet för ändamålet ska vara granskad av Livsmedelsverket.

Modellen ska tillämpas från och med 2024 och Livsmedelsverket arbetar med att ta fram föreskrifter och allmänna råd vilket innebär att det i så fall blir obligatoriskt för kontrollmyndigheterna att ha en riskklassningsmodell som bygger på samma grundprinciper som Livsmedelsverkets modell.

Målsättning med den nya riskklassningsmodellen

Förutom att den nya riskklassningen är anpassad efter EU-rapporteringen finns flera andra fördelar med modellen. Idag är allt fler livsmedelsanläggningar svåra att placera in i ”familjer” eftersom de bedriver en mix av olika verksamheter. Till exempel butik kombinerat med grossistverksamhet, restaurang som också har delikatessbutik, matsal i äldreboende som även är öppet för allmänheten samt har försäljning av matlådor och liknande. Den nya riskklassningsmodellen tar hänsyn till detta genom att modellen utgår från samtliga aktiviteter som bedrivs på en verksamhet. Det ger en bättre helhetsbild av verksamheten och behovet av kontroll. Kortfattat: det är inte vad verksamheten kallas som avgör kontrollbehovet, utan vilka aktiviteter som faktiskt sker där.

De olika aktiviteterna som sker på verksamheten samt aktuella produktgrupper utgör underlag för vad som ska kontrolleras. Det gör att kontrollen kan riktas till områden där den har mest effekt. Informationen kan också utgöra underlag för kontrollplaner, checklistor, revisioner, uppföljningar och liknande.

Tanken är att modellen ska vara flexibel med möjlighet att lägga till eller ta bort ”byggklossar” för till exempel nya typer av aktiviteter, ändrade riskbedömningar och nya regler.

Den nya riskklassningsmodellen kommer också att inkludera nya verksamheter, nämligen verksamheter som hänger samman med något led av tillverkning, förädling och distribution av material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel. En annan nyhet i modellen är att den kommer att ta hänsyn till möjligheterna att få reducerad kontroll genom tredjepartscertifiering. Detta är något som nämns i kontrollförordningen.

Det kommer också att utarbetas föreskrifter som innebär att det blir obligatorisk för kontrollmyndigheterna att ha en riskklassningsmodell som bygger på samma grundprinciper som Livsmedelsverkets modell. Sammantaget ger modellen, tillsammans med föreskrifterna, förbättrade förutsättningar för styrning och uppföljning av kontrollen vilket ökar möjligheterna till likriktning av kontrollen i hela landet.

Preliminär tidplan för fortsatt arbete

Projektet löper under flera år och det fortsatta arbetet planeras enligt följande:

  • Under oktober-november 2021 är förslaget ute på remiss.
  • Under hösten 2021 tas tekniska beskrivningar fram.
  • Under 2022 byggs datasystemen om. Livsmedelsverket tar även fram vägledningsmaterial och utbildar i den nya riskklassningen.
  • Under 2023 finns nya modellen i datasystemen så att anläggningar kan klassas om under året.
  • Kontroll under 2024 utförs enligt nya riskklassningen.

Samråd

I januari 2021 höll Livsmedelverket digitala samråd med syfte att informera intressenter, kontrollmyndigheter och företag, om förslaget till ny riskklassningsmodell. Vi berättade om modellens uppbyggnad och visade exempel på hur utfallet blir genom att presentera testklassningar av olika verksamheter.

För dig som inte hade möjlighet att delta vid något av samrådstillfällena finns nu presentationen inklusive talarmanus att ladda ner här på Kontrollwiki, se länk nedan. 

Samråd om ny riskklassningsmodell - presentation

Frågor och svar om förslag till ny riskklassningsmodell