Till huvudinnehåll
Skriv ut
Jämför versioner

Förslag till ny riskklassningsmodell för livsmedelskontroll

Här ger Livsmedelsverket vägledning om hur kraven i lagstiftningen kan uppnås. Vägledningen är inte bindande och utesluter inte andra sätt att uppfylla kraven.

Vad kännetecknar arbetet med en ny riskklassningsmodell för livsmedelskontroll i leden efter primärproduktion? Det får du svar på här. Läs om vilka problem modellen är tänkt att lösa, hur modellen kommer att vara uppbyggd och tidplan för det fortsatta arbetet.

Bakgrund

Sedan en tid tillbaka bedriver Livsmedelverket ett arbete med att se över och göra om den befintliga vägledande riskklassningsmodellen för livsmedelsanläggningar i leden efter primärproduktionen. Målsättningen är att en ny modell ska gälla från och med 2024, med ett övergångsår 2023 då kontrollmyndigheterna kan klassa om befintliga verksamheter.  

Utgångspunkter

Livsmedelverkets utgångspunkter vid framtagande av en ny modell för fastställande av kontrollfrekvens för regelbunden riskbaserad offentlig kontroll är följande:

  • Modellen ska vara anpassad till den nya myndighetsrapporteringen och de krav som ställs på rapportering till EU-kommissionen. De uppgifter om respektive verksamhet (anläggningstyp) som behövs för riskklassningen används även i rapporteringen.
  • Modellen ska ta hänsyn till intentionerna i kontrollförordningen (EU) nr 2017/625, vilket bland annat innebär möjlighet till reducerad kontrollfrekvens genom tredjepartscertifiering.
  • Modellen ska ge förutsättningar för att den offentliga kontrollen utförs regelbundet och med lämplig riskbaserad frekvens, och styra kontrollen dit den har störst effekt. Det innebär en förskjutning av kontrollresurser från sista led till tidigare led för att upptäcka och förebygga såväl hälsorisker som informationsbrister tidigare i livsmedelskedjan.
  • Modellen ska ge en tillräcklig kontrollfrekvens för företag i tidigare led där det bedöms finnas risk för avsiktliga överträdelser lagstiftningen. Detta för att bedrägligt eller vilseledande förfarande ska kunna identifieras och stoppas tidigt i livsmedelskedjan innan livsmedlet sprids till många konsumenter. 
  • Modellen ska ge möjlighet till en riskbaserad kontroll på verksamheter som hänger samman med något led av tillverkning, förädling och distribution av material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel, så kallat kontaktmaterial.
  • Föreskrifter ska tas fram för att öka möjligheterna till en mer enhetlig riskklassning i hela landet.

Modellens omfattning

Den nya modellen ska omfatta planerad och regelbunden offentlig kontroll av de verksamheter som framgår av 23 § första stycket punkterna 1-8 och 11 i livsmedelsförordningen (2006:813). Det innebär att bl.a. följande verksamheter omfattas:

  • livsmedelsanläggningar i leden efter primärproduktion,
  • anläggning för att tillverka snus och tuggtobak samt
  • anläggning för dricksvattenförsörjning.

Även verksamheter som hänger samman med något led av tillverkning, förädling och distribution av material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel ska omfattas av den nya riskklassningsmodellen. Vi förväntar oss att kontaktmaterial framöver kommer att omfattas av livsmedelslagens (2006:804) och livsmedelsförordningens tillämpningsområde genom nya bestämmelser.

Den nya modellen ska dock inte omfatta:

  • kontrollen av aktiviteterna slakt och vilthantering som sker på godkända slakterier och vilthanteringsanläggningar, t ex besiktning av djur och djurkroppar före och efter slakt, djurskyddskontroll och kontroll av animaliska biprodukter,
  • kontrollen som utförs av försvarsinspektören för hälsa och miljö,
  • kontrollen av animaliska biprodukter,
  • kontroll vid export av livsmedel,
  • provtagning och analys inom de nationella provtagningsprogrammen,
  • kontrollen av ekologisk produktion (som är delegerat till kontrollorgan),
  • kontroll av verksamheter som endast tillhandahåller kontaktmaterial direkt till slutkonsument och som inte själva tillverkar eller importerar kontaktmaterial, 
  • kontroll vilken ursprungligen inte var planerad, men som blivit nödvändig efter att bristande efterlevnad påvisats, samt händelsestyrd kontroll.

Modellens uppbyggnad

Livsmedelverkets nya modell för fastställande av kontrollfrekvens är till för att underlätta för kontrollmyndigheterna att uppfylla kravet på en riskbaserad offentlig kontroll som är verkningsfull, lämplig och sker med en regelbunden frekvens.  

Det arbete som har gjorts under de senaste åren, inklusive de synpunkter och information som samlats in, har lett fram till en modell som, istället för att utgå från den huvudsakliga verksamheten som bedrivs, nu utgår från det totala kontrollbehovet för alla de olika aktiviteter som sker samt de produkter som hanterats i verksamheten.

Utfallet av riskklassningen är ett kontrollbehov uttryckt i frekvens, det vill säga antal kontroller under ett femårsintervall. Livsmedelsverket arbetar med att ta fram  riktvärden för kontrolltid (tid/kontroll) kopplat till respektive riskklass vilket bör underlättar planering av kontrollen.

Modellen är anpassad efter EU:s krav på rapportering och utformad för att ge ett bra underlag för planering och uppföljning av kontrollen i Sverige. Uppgifterna som används som underlag för riskklassningen kommer också att utgöra anläggningstypningen, det vill säga den sökbara informationen om verksamheter som bedrivs.  Uppgifterna kan därmed användas för statistiska utsökningar, kontrollplaner, checklistor, revisioner, uppföljningar och liknande.

Det ska finnas möjlighet till reduktion av kontrollfrekvensen genom återkommande god regelefterlevnad respektive tredjepartscertifiering. Certifieringsordning inklusive kravdokument och dess lämplighet för ändamålet ska vara granskad och listad av Livsmedelsverket.

Modellen ska tillämpas från och med 2024 och Livsmedelsverket arbetar med att ta fram föreskrifter och allmänna råd vilket innebär att det i så fall blir obligatoriskt för kontrollmyndigheterna att ha en riskklassningsmodell som bygger på samma grundprinciper som Livsmedelsverkets modell.

Målsättning med den nya modellen

Förutom att den nya modellen är anpassad efter EU-rapporteringen finns flera andra fördelar med modellen. Idag är allt fler livsmedelsanläggningar svåra att placera in i ”familjer” eftersom de bedriver en mix av olika verksamheter. Till exempel butik kombinerat med grossistverksamhet, restaurang som också har delikatessbutik, matsal i äldreboende som även är öppet för allmänheten samt har försäljning av matlådor och liknande. Den nya modellen tar hänsyn till detta genom att utgå från samtliga aktiviteter som bedrivs på en verksamhet. Det ger en bättre helhetsbild av verksamheten och behovet av kontroll. Kortfattat: det är inte vad verksamheten kallas som avgör kontrollbehovet, utan vilka aktiviteter som faktiskt sker där.

De olika aktiviteterna som sker på verksamheten samt aktuella produktgrupper utgör underlag för vad som ska kontrolleras. Det gör att kontrollen kan riktas till områden där den har mest effekt. Informationen kan också utgöra underlag för kontrollplaner, checklistor, revisioner, uppföljningar och liknande.

Tanken är att modellen ska vara flexibel med möjlighet att lägga till eller ta bort ”byggklossar” för till exempel nya typer av aktiviteter, ändrade riskbedömningar och nya regler.

Den nya modellen kommer också att inkludera nya verksamheter, nämligen verksamheter som hänger samman med något led av tillverkning, förädling och distribution av material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel. En annan nyhet i modellen är att den kommer att ta hänsyn till möjligheterna att få reducerad kontroll genom tredjepartscertifiering. Detta är något som nämns i kontrollförordningen.

Det kommer också att utarbetas föreskrifter som innebär att det blir obligatorisk för kontrollmyndigheterna att ha en riskklassningsmodell som bygger på samma grundprinciper som Livsmedelsverkets modell. Sammantaget ger modellen, tillsammans med föreskrifterna, förbättrade förutsättningar för styrning och uppföljning av kontrollen vilket ökar möjligheterna till likriktning av kontrollen i hela landet.

Preliminär tidplan för fortsatt arbete

Projektet löper under flera år och det fortsatta arbetet planeras enligt följande:

  • Den 15 oktober till 31 december är förslaget ute på remiss.
  • Under hösten 2021 tas tekniska beskrivningar fram.
  • Under 2022 byggs datasystemen om. Livsmedelsverket tar även fram vägledningsmaterial och utbildar i den nya riskklassningen.
  • Under 2023 finns nya modellen i datasystemen så att anläggningar kan klassas om under året.
  • Kontroll under 2024 utförs enligt nya riskklassningen.

Samråd

I januari 2021 höll Livsmedelverket digitala samråd med syfte att informera intressenter, kontrollmyndigheter och företag, om förslaget till ny modell för fastställande av kontrollfrekvens. Vi berättade om modellens uppbyggnad och visade exempel på hur utfallet blir genom att presentera testklassningar av olika verksamheter.

För dig som inte hade möjlighet att delta vid något av samrådstillfällena finns  presentationen inklusive talarmanus att ladda ner här på Kontrollwiki: 

Samråd om ny riskklassningsmodell - presentation

Och här hittar du vanliga frågor och svar om den nya modellen som uppkommit efter samråden:

Frågor och svar om förslag till ny riskklassningsmodell 

Remiss

Den 15 oktober skickas två remisser ut:

  • Livsmedelsverkets förslag till ny modell för fastställande av kontrollfrekvens för regelbunden riskbaserad offentlig kontroll (dnr 2020/01137).
  • Livsmedelsverkets förslag på nya föreskrifter och allmänna råd om kontrollfrekvens för riskbaserad offentlig kontroll (dnr 2021/02501).

Remisstiden sträcker sig till och med den 31 december. De bägge remissförslagen bör läsas tillsammans för större förståelse hur modell och föreskrift hänger ihop.

Vill du läsa remisserna i sin helhet så hittar du dem på Livsmedelsverkets hemsida:

Remisser

Testklassning

Vi har tagit fram en testklassningsfil i Excelformat för dig som vill prova på att testklassa verksamheter enligt den nya modellen under remisstiden. Denna testklassningsfil hittar du här:

Testklassningsfil