Till huvudinnehåll
Skriv ut
Jämför versioner

Kontaktmaterial

Här ger Livsmedelsverket vägledning om hur kraven i lagstiftningen kan uppnås. Vägledningen är inte bindande och utesluter inte andra sätt att uppfylla kraven.

Till kontaktmaterial räknas alla material avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Från juli 2021 kan myndigheter bedriva kontroll av verksamheter som hänger samman med något led av tillverkning, förädling och distribution av material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel.

Om lagstiftningen

På alla sidor om kontaktmaterial finns relevant lagstiftning samlad i spalten till höger. Där kan du klicka dig vidare och både få information om lagstiftningen och komma direkt till de olika föreskrifterna.

Den lagstiftning som styr området är: 

  • Förordning (EG) nr 1935/2004 om material avsedda att komma i kontakt med livsmedel
  • Förordning (EG) nr 1895/2005 om begränsad användning av vissa epoxiderivat i material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel
  • Förordning (EG) nr 2023/2006 om god tillverkningssed
  • Förordning (EG) nr 450/2009 om aktiva och intelligenta material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel
  • Förordning (EU) nr 10/2011 om material och produkter av plast som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel
  • Förordning 284/2011 om import av köksredskap i plast av polyamid och melamin från Kina och Hong Kong
  • Förordning (EU) 2018/2013 om användning av bisfenol A i lack och ytskikt avsedda att komma i kontakt med livsmedel
  • Förordning (EU) 2022/1616 om återvunna plastmaterial och plastprodukter avsedda att komma i kontakt med livsmedel
  • Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2011:7) om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel

EU-kommissionens vägledningar och annan information:

Vad är kontaktmaterial?

Kontaktmaterial, eller material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, är alla material och produkter som är avsedda att komma i direkt eller indirekt kontakt med livsmedel. Kontaktmaterial kan vara bland annat:

  • förpackningsmaterial för livsmedel, som plastpåsar, plastfilmer, papperspåsar, kartong- och plastförpackningar, olika slags folier
  • bordsartiklar, som porslin, glas, matbestick
  • köksredskap, som kastruller, stekpannor, ugnsplåtar, slevar och vispar
  • köksapparater, som kaffebryggare, elvispar, juicepress
  • delar av matlagningsapparater, som tätningar, slangar, rör och hjul
  • olika slags utrustning och ytskikt, som transportband och filterdukar 

Reglernas omfattning

Lagstiftningen om kontaktmaterial ska tillämpas på material och produkter, inklusive så kallade aktiva och intelligenta material och på produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel, som i sitt färdiga skick:

  • är avsedda att komma i kontakt med livsmedel
  • redan har kommit i kontakt med livsmedel och är avsedda för detta syfte eller
  • rimligen kan förväntas komma i kontakt med livsmedel eller överföra sina beståndsdelar till livsmedel under normala eller förutsebara användningsförhållanden.

Lagstiftningen  om kontaktmaterial ska inte tillämpas på

  • material och produkter som säljs som antikviteter,
  • täckande material eller material i beläggningar, till exempel de som används för att täcka ostar, beredda köttvaror eller frukt, som utgör del av livsmedlet och kan konsumeras med livsmedlet,
  • fasta allmänna eller privata anläggningar för vattenförsörjning.

Se artikel 1 i förordning (EG) nr 1935/2004.

Bestämmelserna ska tillämpas av varje privat eller offentligt företag som med eller utan vinstsyfte bedriver någon av de verksamheter som hänger samman med något led av tillverkning, förädling och distribution av material och produkter. Företagare ansvarar för att kraven i lagstiftningen för kontaktmaterial uppfylls. Se artikel 2c och d i förordning (EG) nr 1935/2004.

Kontroll av kontaktmaterialverksamheter

Den nuvarande EU-gemensamma lagstiftningen om kontaktmaterial har funnits sedan år 2004 och alla företagare som omfattas ska se till att deras produkter uppfyller lagstiftningens krav. 

Fram till den 15 juli 2021 har det inte funnits någon utpekad kontrollmyndighet i Sverige för kontroll av kontaktmaterialföretagare. Livsmedelslagens tillämpningsområde har inneburit att kontroll endast kunnat göras hos livsmedelsföretagare och omfatta deras användning av kontaktmaterial. Regeringen har beslutat om att införa en ny bestämmelse i livsmedelslagen, 3 a §, som anger att lagen även gäller material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel.

Detta innebär att från den 15 juli 2021 har Sverige myndigheter som ansvarar för att kontrollera material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel i verksamheter som bedriver tillverkning, förädling och distribution av material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel.

Vilka är de utpekade kontrollmyndigheterna

Kommunerna har ansvaret för att utöva offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet när det gäller företag som bedriver tillverkning, förädling och distribution av material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Se 23 § p. 12 livsmedelsförordningen (2006:813).

Motsvarande kontroll vid livsmedelsanläggningar, som utöver livsmedelsverksamhet även tillverkar, förädlar eller distribuerar kontaktmaterial, utförs av de kontrollmyndigheter som idag ansvarar för den ordinarie livsmedelskontrollen vid anläggningarna.

Livsmedelsverket är central myndighet för området med ansvar att vägleda och samordna kontrollen. Länsstyrelserna har motsvarande samordningsansvar inom länen. Revision av kontrollen av området material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel ska ske på samma sätt som övrig kontroll i livsmedelskedjan.

Riskklassning av kontaktmaterialverksamheter

Livsmedelsverket arbetar med att ta fram en riskklassningsmodell där kontaktmaterialverksamheter ska ingå. Remittering av denna del av riskklassningsmodellen beräknas kunna göras under sommaren år 2023. Under år 2024 bör kontaktmaterialverksamheter kunna riskklassas så att kontroll enligt riskklassningen kan utföras.  

Återvunnen plast

En ny förordning (EU) 2022/1616 om återvunna plastmaterial och plastprodukter trädde i kraft den 10 oktober 2022. Syftet med förordningen är att öka användningen av återvunnet plastmaterial i kontaktmaterial och säkerställa att den återvunna plasten är säker.

EU-kommissionen har inrättat ett offentligt unionsregister som bland annat innehåller information om återvinningsföretag. Se artikel 24 i förordning (EU) 2022/1616. Här gäller att vissa återvinningsföretag måste anmäla sig till EU-kommissionen. Anvisningar om detta finns på EU-kommissionens webbplats.  

Resurces for plastic recyclers - EU-kommissionens unionsregister

Återvinningsföretag behöver även anmäla sig till den behöriga myndigheten i den kommun där företaget bedriver sin verksamhet. Se artikel 25 i förordning (EU) 2022/1616. Återvinningsföretag ska upprätta ett sammanfattande dokument för varje dekontamineringsinstallation under sin kontroll och lämna in det till sin behöriga myndighet. Behöriga myndigheter ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om mottagandet av det sammanfattande dokumentet och därefter kontrollera om informationen i det sammanfattande formuläret överensstämmer med förordningen och kontrollera materialåtervinningsinstallationen i detta syfte. När överensstämmelsen har fastställts ska den behöriga myndigheten informera EU-kommissionen om detta. Rapporteringen till EU-kommissionen måste ske senast ett år efter startdatumet för dekontamineringsinstallationen. Om kontrollen inte rapporteras får företagen statusen "tillfälligt upphävd" i det EU-gemensamma registret. Se artiklarna 26 och 27 i förordning (EU) 2022/1616.

Mall för dokumentet finns i bilaga II i förordning (EU) 2022/1616.

Närmare information om kraven i förordning (EU) 2022/1616 om återvunna plastmaterial och plastprodukter finns på Livsmedelverkets webbplats.

Återvunnen plast - Livsmedelsverkets webbplats